Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

Räkneexempel: samhällsekonomiska kostnader för utbildning och ackreditering
av brunns- och energiborrare
Utbildningen tänks omfatta tre dagar och genomföras i grupper om 20 elever.
Antag att lärarens arbete är värt 2 000 kr per dag (inkl. sociala avgifter) och
att han behöver en dag för att förbereda sig inför varje kurs. Antag vidare att
lokal kostar 1 000 kr per dag och läromedel 500 kr per elev. För en grupp om
20 elever blir då kostnaden för själva utbildningen 4X2 000 + 3X1 000 +
20X500 = 21 000 kr, dvs. i runda tal 1 000 kr per elev (då har vi bortsett från
de resurser som behövs för att lägga upp och löpande administrera utbildningen,
dvs. utforma kursplaner, kontraktera lärare etc.). Dessutom går samhället
miste om brunns- och energiborrarnas produktion under den tid de utbildas.
Om en brunns-/energiborrares arbete i genomsnitt är värt i runda tal
2 000 kr per dag (inkl. sociala avgifter) blir produktionsbortfallet 6 000 kr per
elev. Den totala samhällsekonomiska kostnaden för utbildningen blir då 1 000
+ 6 000 = 7 000 kr per elev.
Antag nu att 120 företag i en första omgång låter utbilda en person och att
detta kan genomföras under loppet av ett år. Då blir den samhällsekonomiska
kostnaden det första året 840 000 kr. Därefter antas antalet elever under de
följande fem åren sjunka till 50 per år. Vilket skulle kosta samhället 350 000
kr per år eller 1 750 000 kr för femårsperioden som helhet (någon nuvärdeberäkning
har inte gjorts emedan det inte finns några alternativ att jämföra).
Vid sidan av utbildningen av entreprenörerna krävs resurser för att administrera
certifieringen av brunns- och energiborrare samt fastighetsägarnas
anmälningsplikt (registerhållning, rådgivning, tillsyn etc.). Om man antar att
uppgiften kan skötas av en handläggare och en kanslist på halvtid blir kostnaden
i runda tal 500 000 kr per år. Därvid antas en handläggare på heltid
kosta 42 000 kr per månad (inkl. sociala avgifter) och ett biträde 28 000 kr.
Kostnader för kontor, datorer mm antas uppgå till 25% av de direkta kostnaderna.
Utbildningen kan finansieras medels avgifter som täcker kostnaderna för
lärare, lokaler och läromedel. Därtill kommer kostnader för löpande administration
av certifieringen, som delvis kan täckas med licensavgifter.
: Åtgärderna påverkar inte nämnvärt sysselsättning, regional
balans, sociala förhållanden eller kulturvärden. Möjligen kan certifieringen
leda till att några entreprenörer drar sig ur branschen (t.ex. sådana som har
brunnsborrning som bisyssla). Det behöver dock inte innebära någon större
effekt på sysselsättningen i branschen. Viss ”lönnborrning” kan förväntas
uppstå. Den kanske ändå inte behöver bli så omfattande. Auktoriserade entreprenörerna
bör ha starka incitament att hålla efter oseriös verksamhet.
Uppföljningen av delmålet kan ske genom de analyser som skall utföras
av råvatten vid allmänna vattentäkter enligt Livsmedelsverkets kungörelse
om dricksvatten eller gällande EU-normer.
55