Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

More documents

Recommendations

Info

34 Sverige att man förstärker otillräckliga tillgångar i jord genom konstgjord grundvattenbildning. Så sker t ex i Uppsala, som är landets till invånarantalet fjärde största kommun. Ett av problemen är den exploatering som sand- och grusavlagringarna är utsatta för. Merparten av ballastmaterial har sedan lång tid tillbaka hämtats ur grusåsarna, oftast ovan grundvattenytan. Grustäkten och avbaningen av humustäcket innebär att skyddet av grundvattenförekomsten minskar avsevärt. Användningen av naturgrus som byggnadsmaterial står därför ofta i konflikt med vattenförsörjningsintressen ( ). Traditionellt har också vägar dragits på åsarna på grund av de gynnsamma markförhållandena. Idag lågprioriteras bevarandeintressena av grundvattenförande geologiska formationer i förhållande till andra exploateringsintressen, som t ex dragningar av vägar och järnvägar. Det har till och med förekommit att naturintressen har prioriterats högre än vattenförsörjningsintressen i en konflikt om vägsträckning. Beslutet medförde inskränkning av möjligheterna att utnyttja en ås för vattenförsörjningsändamål i en del av Sverige med akuta vattenförsörjningsproblem. Sand- och grusförekomster, åsar och isälvsdeltan, har traditionellt varit attraktiva områden för lokalisering av industriverksamhet, flygplatser och olika typer av uppläggningsverksamhet. Övergivna grustäkter användes ofta okontrollerat som soptippar. Odlade sand- och grusavlagringar är mycket känsliga för läckage av växtnäring och växtbekämpningsmedel. Även den betydande grundvattenförekomsten i Kristianstadsslättens sandstens- och kalkberggrund är hotad av markexploatering även om den ännu till största delen är förskonad från föroreningar. Jordbrukets användning av gödsel och växtbekämpningsmedel har medfört att grundvattnet i täckande jordlager är starkt förorenat. Där grundvattenbildningen äger rum till de djupare akvifererna har dock höga halter nitrat mätts upp även i kalkberggrundens grundvatten. Exploateringen av geologiska formationer som håller värdefulla grundvattenförekomster, minskar eller spolierar möjligheterna att nyttja grundvattnet som dricksvattenresurs. Framförhållningen i vattenförsörjningsfrågor är generellt sett låg i kommunerna. En del kommuner har redan idag svårt att klara vattenförsörjningen med vattenförekomster inom sina gränser. För att klara en hållbar vattenförsörjning krävs därför regionala långsiktiga vattenförsörjningsplaner (se ). Utan en regionaliserad syn på vattenförsörjningen finns uppenbara risker att kommuner, som väl klarar sina långsiktiga dricksvattenbehov, exploaterar geologiska avlagringar, som skulle kunnat tillförsäkra grannkommunen möjligheten att lösa dricksvattenfrågan. Det är därför väsentligt att i ett mer överordnat, regionalt eller nationellt, perspektiv ge skydd åt geologiska formationer som är eller bedöms komma att vara av värde för vattenförsörjningen. Förutom för vattenförsörjningen kan den geologiska formationen eller dess grundvatten ha betydelse för natur- och kulturvård och friluftsliv.
En omständighet som kan ha bidragit till att grundvattenfrågorna hittills har behandlats mycket fragmentariskt är att myndighetsansvaret med avseende på grundvattnet är splittrat. SGU är den myndighet som har huvudansvaret när det gäller kunskapsförsörjningen. Boverket har ansvar för vattenförsörjningen i samhällsplaneringen, Naturvårdsverket har ansvar för föroreningspåverkan av grundvatten och arbetar med skyddsföreskrifter för vattentäkter, Livsmedelsverket har ansvar när grundvattnet pumpats upp i syfte att användas som dricksvatten. Det finns inget centralt myndighetsansvar för enskild vattenförsörjning, men Livsmedelsverket föreslogs av grundvattenutredningen (SOU 1995:45) få ett huvudansvar för att, i samverkan med SGU, arbeta för att ett åtgärdsprogram för bättre vatten från enskilda brunnar kommer till stånd. Ingen myndighet har dock författningsenligt ansvar för grundvattnet som resurs in situ. 3) Behov av förändringar • Kommunerna måste se på vattenförsörjningsfrågorna i ett långtidsperspektiv (). • Vattenförsörjningen bör planläggas i ett regionalt eller avrinningsområdesperspektiv (se ). • Geologiska formationer värdefulla för vattenförsörjning ges lagligt skydd mot exploatering som begränsar dess värde för detta ändamål. Vattenförsörjningen prioriteras framför andra exploateringsintressen. • Användningen av naturgrus som ballastmaterial måste minska och andelen krossberg öka () • Myndighetsansvaret för grundvatten betraktad som resurs in situ måste klarläggas. Positiv drivkraft är en tryggad en långsiktig vattenförsörjning för landets innevånare. Skyddade geologiska formationer innebär tillgång till oförorenat grundvatten eller möjlighet att producera ett rent grundvatten som råvatten genom konstgjord infiltration. Ett rent råvatten medför att dricksvatten kan produceras billigare utan tillsatser av kemikalier. Negativa drivkrafter är exploateringsbehoven, t. ex. för ökade väg- och flygtransporter och andra anläggningar samt ekonomiska intressen. Kommunerna är ansvariga för de allmänna vattenverken och arbetar med stöd av branschorganisationen VAV och av SLV. Andra aktörer är läns- 35
Page 1 and 2: Redovisning av ett regeringsuppdrag
Page 3 and 4: Grundvatten av god kvalitet För in
Page 5 and 6: Förord Riksdagen har lagt fram fem
Page 7: Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 10 and 11: • 1. Skydd av värdefulla grundva
Page 12 and 13: Delmålen för 2010 bör rimligtvis
Page 14 and 15: torsmyndigheter och med dem som ska
Page 16 and 17: Behov av förändringar Vad orsakar
Page 18 and 19: Delmål Två aspekter på grundvatt
Page 20 and 21: • 2.Grundvattenkvalitet med avsee
Page 22 and 23: Målet fortsätter att gälla enlig
Page 24 and 25: Områden där risk för brist på g
Page 26 and 27: • Se över lagstiftningen i syfte
Page 28 and 29: Konsekvenser Många av förslagen s
Page 30 and 31: Kostnader uppkommer på grund av re
Page 32 and 33: Sakområde Mått Drivkrafter Total
Page 35: Detta innebär att: - grundvattenf
Page 39 and 40: Underlag för bedömning av grundva
Page 41 and 42: Det innebär att: - vattenkvalitete
Page 43 and 44: Behov av förändringar i Sverige 1
Page 45 and 46: denne. Tillsynsmyndigheternas uppgi
Page 47: • förbättra planeringsunderlage
Page 50 and 51: 48 fastställda enligt ett föråld
Page 52 and 53: 50 Den övergripande drivkraften ä
Page 54 and 55: • Kommunerna inventerar privata b
Page 56 and 57: 54 efterföljs. (2) Ackrediteringen
Page 58 and 59: 56 Utvecklingen med avseende på va
Page 60 and 61: 58 Grundvatten under tätorter och
Page 62 and 63: 60 nium kan däremot uppnå sådana
Page 64 and 65: 62 eller kompletterat med bottendr
Page 66 and 67: 64 Strängare regler för deponerin
Page 69 and 70: Det innebär att: - mark och vatten
Page 71 and 72: - Lägg större vikt vid analys av
Page 73 and 74: Insatser för att klara delmålet i
Page 75: • Föroreningar skall inte begrä
Page 78 and 79: Nystén, T & Suokko, T (eds.) (1998
Page 80: Ackreditering Befullmäktigande att

Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?