Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

48
fastställda enligt ett föråldrat synsätt och erbjuder inte alltid ett fullgott
långsiktigt skydd.
De regler (miljöbalken 31 kap. 4§) som anger att ersättning kan utgå om
pågående markanvändning inom skyddsområdet avsevärt försvåras
genom restriktioner gör att kommunerna drar sig för att göra skyddsområdena
så omfattande som är motiverat på hydrogeologiska grunder.
Ingen kommun har vågat gå så långt som till en juridisk prövning. Enligt
Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel
1997:2 krävs tillstånd av den kommunala nämnden att yrkesmässigt
sprida bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Knappast
några enskilda (privata) vattentäkter har föreskrifter som innebär skydd
mot verksamhet som kan påverka brunnsvattnets kvalitet.
Lokalt omhändertagande av förorenat dagvatten avlastar de kommunala
avloppsreningsverken och minskar riskerna för breddning. Åtgärden kan
emellertid komma i konflikt med målet att inte försämra grundvattnets
kvalitet. Det kan även avloppsinfiltration i markbäddar göra. Förstärkning
av en grundvattenförekomst genom att använda ett ytvatten av
sämre kvalitet kan även det på lång sikt äventyra grundvattnets kvalitet.
Ca 1,2 miljoner permanentboende baserar sin vattenförsörjning på vatten
från egna brunnar. Ytterligare ca 1,3 miljoner människor använder under
fritiden vatten från enskilda brunnar. Vatten från enskilda brunnar är i
allmänhet av sämre kvalitet än vatten från allmänna anläggningar (bl.a.
SLV rapport 1990:7). Enligt SGU:s bedömningar har ca 40% av de
grävda brunnarna någon gång under året för höga halter mikroorganismer,
nitrat och nitrit. Dessa brunnar har ofta korrosivt vatten som angriper
ledningarna. Ca 20% av hushållen med enskild vattenförsörjning har
kopparhalter som överstiger 2 mg/l i tappkranvatten som stått en längre
tid. Ca 20 000 bergborrade brunnar behöver åtgärdas p.g.a. höga fluoridhalter
och ca 10 000 bergborrade brunnar har radonhalter som överstiger
1 000 Bq/l. SGU bedömer att sammanlagt ca 135 000 åtgärder skulle
behöva vidtas till en kostnad på i storleksordningen 2,2 miljarder för att
vatten som konsumeras från alla enskilda brunnar skulle hålla fullt
acceptabel kvalitet (SOU 1995:45).
Problem med dålig vattenkvalitet beror ofta på att grundvattnet innehåller
höga halter av skadliga ämnen men det är också vanligt att felaktigheter
hos en brunn eller en vattenberedningsutrustning eller dåligt underhåll är
orsaken. Påverkan från eget eller närliggande fastigheters avloppsvatten
är inte sällan orsak till problem vad gäller brunnsvattnets hygieniska
kvalitet (SOU 1995:45).
Det ställs idag inga krav på den som vill etablera sig som brunnsborrare.
Det betyder att det inte finns några garantier för att brunnsborraren
besitter de kunskaper som behövs för att nöjaktigt anlägga en brunn med
utgångspunkt från hydrogeologiska förutsättningar och läget av eventuellt
förorenande verksamhet. Det har bl.a. medfört att vatten från hori-