Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

More documents

Recommendations

Info

58 Grundvatten under tätorter och industrier och i anslutning till deponier och förorenad mark är ofta påverkat i olika grad av miljöstörande ämnen. Näringsämnen, tungmetaller och organiska miljögifter påverkar växter och djur. Kväveläckaget från gödslad jordbruksmark är den största källan till höga kvävehalter i grundvatten även om enskilda och småskaliga avloppanläggningar lokalt kan ha stor betydelse. Kunskapen om förekomsten av kväve i grundvatten är begränsad till de analyser från enskilda vattentäkter som frivilligt lämnas till SGU och analyser från de stora kommunala vattentäkter, som sammanställs av VAV. Ungefär 5% av de grävda brunnarna har nitrathalter som överstiger 50 mg/L. På stora arealer i anslutning till jordbruksmark kan grundvattnet ha höga kvävehalter, men kunskapen därom är begränsad. Det beräknade medelläckaget från åkermark (22 kg per ha och år) söder om Dalälven innebär att vatten som lämnar rotzonen har en medelhalt på 8 mg/l nitratkväve. Detta vatten bildar grundvatten som, när det läcker ut, bidrar till övergödning av sjöar, vattendrag och hav och en ogynnsam miljö för växter och djur i dessa system. Avloppsledningsnäten i tätorter börjar i allmänhet bli gamla och läckagen från dem kan lokalt ge höga halter av kväve och fosfor samt även bidra till förhöjda halter av metaller och organiska föroreningar. Avfallsdeponier utgör ett potentiellt mycket stort hot mot miljön. Det allvarligaste problemet med äldre och pågående avfallsdeponier är oftast inte dagens utsläpp, utan den stora föroreningspotentialen och risken för ett ökat läckage av framför allt tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen i framtiden (NV Rapport 4610). Det deponeringsförfarande vi har tillämpat och tillämpar idag motsvarar inte moderna krav på miljöanpassning och är inte långsiktigt hållbart. Det uppkommer i Sverige årligen ca 73 miljoner ton avfall, varav ca 62 miljoner ton inom industrin (SCB SM 9501 och 9502). Av industriavfallet utgör gruvavfallet den helt dominerande delen, 41 miljoner ton (SCB SM 9501 och 9502). Merparten av avfallet deponeras; 65% av konsumtionsavfallet och 80% av produktionsavfallet. Det uppkommer ca 0,3 miljoner ton miljöfarligt avfall som behandlas på anläggningar med särskilt tillstånd. I landet finns ca 600 deponier som tar emot mer än 50 ton avfall per år. Härtill kommer ett stort antal mindre deponier. Utsläppen från dessa sker via lakvattnet och som deponigas. Med lakvattnet följer tungmetaller, kväve ( i huvudsak ammoniumkväve) och organiska föroreningar. Det finns beräkningar på storleksordningen på utsläppen av vissa tungmetaller och kväve till vatten, men inte hur mycket som sprids till grundvatten. De ojämförligt största tungmetalläckagen kommer från gruvavfall (SNV Rapport 4135). Det befaras att de kommer att tiodubblas till år 2100 om inga åtgärder vidtas.
Den utlakning och nedbrytning av föroreningar som sker idag är så begränsad att föroreningsinnehållet i stort sett inte minskar. Tillskottet av avfall betyder därför en successiv uppbyggnad av föroreningsförrådet. Föroreningarna kan spridas såväl i fast fas som partiklar som i gasfas eller lösta i vatten. Normalt är de största riskerna förknippade med spridning av föroreningar lösta i vatten. Utlösningen av föroreningar bestäms av avfallets egenskaper och den kemiska och biologiska miljön i deponin. De flesta deponier, med undantag av gruvavfallsdeponier, har fortfarande sådana egenskaper att läckagen av föroreningar bromsas upp, men förutsättningarna förändras bl. a genom nedbrytningen av organiskt material och förändrade syreförhållanden vilket medför kraftigt förhöjt metalläckage. Man räknar med att ökningen kan bli flera tiopotenser. Man kan befara att utsläppen av såväl metaller som organiska föroreningar, främst genom lakvatten, under en lång tid skulle överskrida vad naturen förmår bryta ner, fastlägga eller späda ut. Höga halter av föroreningar i grundvatten beror mycket ofta på förorenade områden, som gamla industritomter, äldre deponier etc. Inventeringar har visat att det finns ca 6000 äldre deponier i Sverige. Farligt avfall har också spritts ut genom att det använts som utfyllnader bl. a vid väg- och järnvägsbyggande. Många nya miljöfarliga ämnen, som introducerades under efterkrigstiden lades på avfallstippar. Det rör sig om bekämpningsmedel, PCB-oljor, kvicksilverpreparat, kadmiumhaltiga produkter och föreningar som baseras på petroleumråvara. Förorenad mark behandlas inom miljökvalitetsmålet . Ambitionen att hålla vägarna fria från snö och is vintertid för att öka framkomligheten genom att salta vägarna har lett till att kloridhalterna har ökat i grundvatten i vägarnas omgivning. Värst drabbade blir hushåll med enskild förbrukning från brunnar i mindre vattenmagasin p g a små möjligheter till utspädning. Trots den stora utspädningen i stora åsmagasin har vägsaltningen inneburit att kloridhalter över 100 mg/l har uppmätts, t.ex. i Upplands Väsby och i Götene. Förutom att vattnet ger smakproblem och hos känsliga personer hälsoproblem, innebär de förhöjda salthalterna ökad korrosion på ledningssystemet, pumpar, uppvärmningssystemet och på hushållsapparater. Saltet i marken och grundvattnet kan också bidra till ökad mobilitet av tungmetaller och organiska miljögifter, som tillsammans med saltet kan försämra miljön för växter och djur i grundvattnets utströmningsområden. Långtransporterade luftföroreningar bidrar till försurning av grundvatten i områden där depositionen av försurande substanser överskrider vad marken förmår neutralisera. Oavsett orsaken har ca 50% av brunnar i jord grundvatten med så låg alkalinitet att den anses otillräcklig för att ge en stabil och acceptabel pH-nivå ( Aastrup et al., 1995 och Naturvårdsverket, 1999). Grundvatten med låga pH-värden förmår hålla och transportera vissa tungmetaller, som lösts ut ur marken, i relativt höga halter, dock sällan eller aldrig i halter som påverkar människans hälsa. Alumi- 59
Page 1 and 2:
Redovisning av ett regeringsuppdrag
Page 3 and 4:
Grundvatten av god kvalitet För in
Page 5 and 6:
Förord Riksdagen har lagt fram fem
Page 7:
Innehållsförteckning Sammanfattni
Page 10 and 11: • 1. Skydd av värdefulla grundva
Page 12 and 13: Delmålen för 2010 bör rimligtvis
Page 14 and 15: torsmyndigheter och med dem som ska
Page 16 and 17: Behov av förändringar Vad orsakar
Page 18 and 19: Delmål Två aspekter på grundvatt
Page 20 and 21: • 2.Grundvattenkvalitet med avsee
Page 22 and 23: Målet fortsätter att gälla enlig
Page 24 and 25: Områden där risk för brist på g
Page 26 and 27: • Se över lagstiftningen i syfte
Page 28 and 29: Konsekvenser Många av förslagen s
Page 30 and 31: Kostnader uppkommer på grund av re
Page 32 and 33: Sakområde Mått Drivkrafter Total
Page 35 and 36: Detta innebär att: - grundvattenf
Page 37 and 38: En omständighet som kan ha bidragi
Page 39 and 40: Underlag för bedömning av grundva
Page 41 and 42: Det innebär att: - vattenkvalitete
Page 43 and 44: Behov av förändringar i Sverige 1
Page 45 and 46: denne. Tillsynsmyndigheternas uppgi
Page 47: • förbättra planeringsunderlage
Page 50 and 51: 48 fastställda enligt ett föråld
Page 52 and 53: 50 Den övergripande drivkraften ä
Page 54 and 55: • Kommunerna inventerar privata b
Page 56 and 57: 54 efterföljs. (2) Ackrediteringen
Page 58 and 59: 56 Utvecklingen med avseende på va
Page 62 and 63: 60 nium kan däremot uppnå sådana
Page 64 and 65: 62 eller kompletterat med bottendr
Page 66 and 67: 64 Strängare regler för deponerin
Page 69 and 70: Det innebär att: - mark och vatten
Page 71 and 72: - Lägg större vikt vid analys av
Page 73 and 74: Insatser för att klara delmålet i
Page 75: • Föroreningar skall inte begrä
Page 78 and 79: Nystén, T & Suokko, T (eds.) (1998
Page 80: Ackreditering Befullmäktigande att
show all

Grundvatten av god kvalitet. SGU Rapport. - Sveriges geologiska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?