Efter exilen? Historien om chilenarna i Sverige. - Arbetarhistoria
Efter exilen? Historien om chilenarna i Sverige. - Arbetarhistoria
Efter exilen? Historien om chilenarna i Sverige. - Arbetarhistoria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1976 ville den svenska regeringen ansöka <strong>om</strong> medlemskap i den Interamerikanska utvecklingsbanken,<br />
IDB, protesterna mot svenskt medlemskap var <strong>om</strong>fattande då IDB hade minskat sitt stöd till Chile under<br />
Allendes regering och ökat det efter militärkuppen.<br />
cialdemokratiska partiet och Vänsterpartiet k<strong>om</strong>munisterna<br />
utfärdade också k<strong>om</strong>munikéer i vilka<br />
man protesterade mot beslutet.<br />
Chilek<strong>om</strong>mittén drev en <strong>om</strong>fattade kampanj mot<br />
medlemskapet i IDB; där ingick studier och diskussioner<br />
baserade på viktiga dokument skrivna av experter.<br />
10 Ett upprop från chilek<strong>om</strong>mittén undertecknades<br />
av folkpartiets, centerns och k<strong>om</strong>munisternas<br />
ungd<strong>om</strong>sförbund. Lars Engqvist, SSU:s ordförande,<br />
krävde i ett brev till statsminister Thorbjörn<br />
Fälldin ett nej till svenskt medlemskap i IDB<br />
med motiveringen att bankens krediter använts direkt<br />
för USA:s utrikespolitiska syften.<br />
Chilek<strong>om</strong>mitténs arbete och sammank<strong>om</strong>ster<br />
präglades av gen<strong>om</strong>arbetade informationskampanjer<br />
och av att framstående personer på det politiska<br />
men också det kulturella <strong>om</strong>rådet medverkade.<br />
K<strong>om</strong>mittén gav ut böcker och skrifter och arrangerade<br />
konserter och teaterframträdanden. S<strong>om</strong> medlem<br />
i Chilek<strong>om</strong>mittén fick man utförlig och aktuell<br />
information gen<strong>om</strong> Chilebulletinen s<strong>om</strong> också sål-<br />
des på gator och vid demonstrationer. Chilebulletinen<br />
fanns under hela Chilek<strong>om</strong>mitténs existens.<br />
På årsmötet i september 1991 togs ett beslut att<br />
lägga ner Chilek<strong>om</strong>mittén efter 20 år av solidaritetsarbete.<br />
I protokollet står att Chilek<strong>om</strong>mitténs<br />
tillgångar vid upplösningen skulle skickas till organisationer<br />
för de politiska fångarna och <strong>om</strong> dessa frigivits,<br />
till organisationer s<strong>om</strong> arbetar för mänskliga<br />
rättigheter. 11 Dagen efter Chilek<strong>om</strong>mitténs sista årsmöte<br />
samlades sex medlemmar för att göra bokslut.<br />
Stefan de Vylder, nationalekon<strong>om</strong> och u-landsforskare<br />
var med i Chilek<strong>om</strong>mittén under alla år. Han<br />
sammanfattar arbetet med Chilek<strong>om</strong>mittén så här:<br />
Chilek<strong>om</strong>mittén var det enda ställe där folk s<strong>om</strong><br />
var lite radikala kunde diskutera viktiga frågor<br />
över partigränserna. … Organisationsmodellen<br />
s<strong>om</strong> Chilek<strong>om</strong>mittén valde, med tendensfrihet<br />
och frihet för olika åsikter in<strong>om</strong> ramen för miniplattformen<br />
var absolut nödvändig för ett framgångsrikt<br />
Chilearbete. 12<br />
ARBETARHISTORIA 2–3/2010 • 55
Change language