Efter exilen? Historien om chilenarna i Sverige. - Arbetarhistoria

NYHETER FRÅN ARAB
att verka för att förbindelserna mellan Sverige och Socialistiska
Folkrepubliken Albanien utvecklas på alla områden
att bygga ut föreningen på flera olika orter i Sverige för att
lägga grunden för bildandet av ett förbund
Svenska-albanska föreningen sysslade även med att ge ut böcker
och broschyrer om Albanien och med att översätta och ge
ut broschyrer och skrifter av albanska författare för att sprida
kunskap om den albanska kulturen i Sverige. Föreningen anordnade
också språkkurser och gruppresor till Albanien.
Efter att ha varit verksamma i ett halvår hade föreningen
181 medlemmar varav de flesta var bosatta i Stockholmsområdet.
Man gav ut ett medlemsblad till alla medlemmar. 1991
slutade man med medlemsbladet, men började igen 1999 fram
till föreningens upphörande.
Under början av 1970-talet fick föreningen sin första lokal
som de under drygt ett års tid delade med Svensk-kinesiska
föreningen som sedan flyttade till större lokaler.
Föreningen var från början klart vänsterinriktad och i en
minnesskrift från 2003 står att läsa: »…och den vanligaste uppfattningen
var att Albanien var en liten modig socialistisk stat,
som vågade utmana stormakterna USA och Sovjetunionen och
gå sin egen väg. Albanerna hade många bundsförvanter bland
världens folk, hette det, och en stor allierad: Maos Kina.»
Under 1970-talet växte dock en spricka fram mellan Albanien
och Kina, och även mellan de två falangerna i Svenskaalbanska
föreningen, de som var mer Kinavänliga och politiska,
och de som var mer intresserade av att föreningen skulle
vara en vänförening till Albaniens folk. Ur minnesskriften från
2003: »Sedan fanns grupperingar som Kfml(r) och trotskister,
som fronderade och tvang föreningsledningen att gång på
ARBETARHISTORIA Beställ gamla nummer
av Arbetarhistoria på
www.arbetarhistoria.se/kop/
T.o.m. nr 100: 15 kr
Jubileumsnumret 101–102 (Klass i rörelse): 150 kr
Fr.o.m. nr 103: enkelnummer 75 kr, dubbelnummer
130 kr
Nr 133 (2010:1): Desertörer – Hemlig resa
Nr 132 (2009:4): Barn
Nr 131 (2009:3): Internationell solidaritet
Nr 129–130 (2009:1–2): Sverige och USA
Nr 127–128 (2008:3–4): Att tänka om klass
Nr 126 (2008:2): Facket och globaliseringen
Nr 125 (2008:1): Bruno Kreisky och Sverige
Nr 124 (2007:4): Arbetarrörelsen och konsten
Nr 122–123 (2007:2–3): Arbetarhistoria i världen
72 • ARBETARHISTORIA 2–3/2010
gång deklarera, att det inte var föreningens uppgift att göra
revolution i Sverige…»
Motsättningarna mellan de två falangerna »Kinavännerna»
och »enveristerna» nådde sin kulmen 1978 då brytningen var
total. »Kinavännerna» lade beslag på föreningskassan, och
»enveristerna» svarade med att byta lås på föreningslokalen.
»Enveristerna» gick segrande ut striden och var de som tog
makten över föreningen.
1980 började man ge ut tidskriften Albanien och vi.
När Albaniens kommunistiska styre under början av 1990talet
föll var det många som trodde att föreningens verksamhet
skulle upphöra, så som den gjorde i till exempel Norge och
Danmark. Så blev det dock inte, kanske främst för att föreningen
hade försökt att hålla en opolitisk inriktning sedan stridigheterna
på 1970-talet. För att kunna ordna resor och hålla
kontakterna med Albanien var man naturligtvis till stor del
tvungen att hålla sig väl med regimen, så helt opolitisk kan man
inte säga att föreningen var. Snarare var det en balansakt över
hur långt föreningen kunde gå utan att stöta sig med regimen.
Efter kommunismens fall i Albanien sjönk dock medlemsantalet
och man såg sig tvungen att ge upp föreningslokalen i Stockholm
för att 1996 istället flytta verksamheten till Norrköping.
Vid årsstämman den 5 april 2003 beslutades att föreningen
skulle upphöra. Detta på grund av sjunkande medlemsantal
och sjunkande engagemang bland kvarvarande medlemmar.
Det beslutades att istället bilda Svenska-albanska kommittén.
Kommittén tog över Svensk-albanska föreningens hemsida
och var mer löst sammansatt än den tidigare föreningen.
Kommitténs verksamhet bedrivs i form av ett gemensamt forum
på webben.
Under året inkom även en tilläggsaccession från Förbundet
Sverige-Sovjetunionen vars arkiv vi hade sedan tidigare.
Detta förbund bildades 1935 under namnet Sällskapet för
främjande av kulturella och ekonomiska förbindelser mellan
Sverige och Sovjetunionen.
Under 2009 har vi också tagit emot flera av fackförbundstidningarnas
fotoarkiv. Det rör sig om 15 plåtskåp med fotografier
från exempelvis SEKO-magasinet, Handelsnytt och
Skogsindustriarbetaren. När det gäller det sistnämnda arkivet
pågår nu arbetet med att ordna bilderna och katalogisera dem.
Arkivet innehåller unika bilder på arbetet inom skogsindustrin
under 1900-talet.
MARIA BOMAN
är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Av årets 77 accessioner dominerar fem omfångsmässigt:
Arkivnamn Omfång
Folkets hus, Stockholm 40 hm
Hotell- och restauranganställdas förbund 28 hm
Svensk-albanska föreningen 27 hm
LO-TCO biståndsnämnd 26 hm
Gustav Cederwall 22 hm