Efter exilen? Historien om chilenarna i Sverige. - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

NYHETER FRÅN ARAB att verka för att förbindelserna mellan Sverige och Socialistiska Folkrepubliken Albanien utvecklas på alla områden att bygga ut föreningen på flera olika orter i Sverige för att lägga grunden för bildandet av ett förbund Svenska-albanska föreningen sysslade även med att ge ut böcker och broschyrer om Albanien och med att översätta och ge ut broschyrer och skrifter av albanska författare för att sprida kunskap om den albanska kulturen i Sverige. Föreningen anordnade också språkkurser och gruppresor till Albanien. Efter att ha varit verksamma i ett halvår hade föreningen 181 medlemmar varav de flesta var bosatta i Stockholmsområdet. Man gav ut ett medlemsblad till alla medlemmar. 1991 slutade man med medlemsbladet, men började igen 1999 fram till föreningens upphörande. Under början av 1970-talet fick föreningen sin första lokal som de under drygt ett års tid delade med Svensk-kinesiska föreningen som sedan flyttade till större lokaler. Föreningen var från början klart vänsterinriktad och i en minnesskrift från 2003 står att läsa: »…och den vanligaste uppfattningen var att Albanien var en liten modig socialistisk stat, som vågade utmana stormakterna USA och Sovjetunionen och gå sin egen väg. Albanerna hade många bundsförvanter bland världens folk, hette det, och en stor allierad: Maos Kina.» Under 1970-talet växte dock en spricka fram mellan Albanien och Kina, och även mellan de två falangerna i Svenskaalbanska föreningen, de som var mer Kinavänliga och politiska, och de som var mer intresserade av att föreningen skulle vara en vänförening till Albaniens folk. Ur minnesskriften från 2003: »Sedan fanns grupperingar som Kfml(r) och trotskister, som fronderade och tvang föreningsledningen att gång på ARBETARHISTORIA Beställ gamla nummer av Arbetarhistoria på www.arbetarhistoria.se/kop/ T.o.m. nr 100: 15 kr Jubileumsnumret 101–102 (Klass i rörelse): 150 kr Fr.o.m. nr 103: enkelnummer 75 kr, dubbelnummer 130 kr Nr 133 (2010:1): Desertörer – Hemlig resa Nr 132 (2009:4): Barn Nr 131 (2009:3): Internationell solidaritet Nr 129–130 (2009:1–2): Sverige och USA Nr 127–128 (2008:3–4): Att tänka om klass Nr 126 (2008:2): Facket och globaliseringen Nr 125 (2008:1): Bruno Kreisky och Sverige Nr 124 (2007:4): Arbetarrörelsen och konsten Nr 122–123 (2007:2–3): Arbetarhistoria i världen 72 • ARBETARHISTORIA 2–3/2010 gång deklarera, att det inte var föreningens uppgift att göra revolution i Sverige…» Motsättningarna mellan de två falangerna »Kinavännerna» och »enveristerna» nådde sin kulmen 1978 då brytningen var total. »Kinavännerna» lade beslag på föreningskassan, och »enveristerna» svarade med att byta lås på föreningslokalen. »Enveristerna» gick segrande ut striden och var de som tog makten över föreningen. 1980 började man ge ut tidskriften Albanien och vi. När Albaniens kommunistiska styre under början av 1990talet föll var det många som trodde att föreningens verksamhet skulle upphöra, så som den gjorde i till exempel Norge och Danmark. Så blev det dock inte, kanske främst för att föreningen hade försökt att hålla en opolitisk inriktning sedan stridigheterna på 1970-talet. För att kunna ordna resor och hålla kontakterna med Albanien var man naturligtvis till stor del tvungen att hålla sig väl med regimen, så helt opolitisk kan man inte säga att föreningen var. Snarare var det en balansakt över hur långt föreningen kunde gå utan att stöta sig med regimen. Efter kommunismens fall i Albanien sjönk dock medlemsantalet och man såg sig tvungen att ge upp föreningslokalen i Stockholm för att 1996 istället flytta verksamheten till Norrköping. Vid årsstämman den 5 april 2003 beslutades att föreningen skulle upphöra. Detta på grund av sjunkande medlemsantal och sjunkande engagemang bland kvarvarande medlemmar. Det beslutades att istället bilda Svenska-albanska kommittén. Kommittén tog över Svensk-albanska föreningens hemsida och var mer löst sammansatt än den tidigare föreningen. Kommitténs verksamhet bedrivs i form av ett gemensamt forum på webben. Under året inkom även en tilläggsaccession från Förbundet Sverige-Sovjetunionen vars arkiv vi hade sedan tidigare. Detta förbund bildades 1935 under namnet Sällskapet för främjande av kulturella och ekonomiska förbindelser mellan Sverige och Sovjetunionen. Under 2009 har vi också tagit emot flera av fackförbundstidningarnas fotoarkiv. Det rör sig om 15 plåtskåp med fotografier från exempelvis SEKO-magasinet, Handelsnytt och Skogsindustriarbetaren. När det gäller det sistnämnda arkivet pågår nu arbetet med att ordna bilderna och katalogisera dem. Arkivet innehåller unika bilder på arbetet inom skogsindustrin under 1900-talet. MARIA BOMAN är medarbetare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Av årets 77 accessioner dominerar fem omfångsmässigt: Arkivnamn Omfång Folkets hus, Stockholm 40 hm Hotell- och restauranganställdas förbund 28 hm Svensk-albanska föreningen 27 hm LO-TCO biståndsnämnd 26 hm Gustav Cederwall 22 hm
RUDOLF MEIDNER-PRISET FÖR FORSKNING I FACKFÖRENINGS- RÖRELSENS HISTORIA, 2011 Forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek utlyser Rudolf Meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia för 2010. Beträffande priset, vars summa för närvarande är sammanlagt 25 000 kronor, gäller följande: • Priset tilldelas i första hand framstående yngre forskare eller författare av tryckta arbeten, vilka väsentligt bidragit med ny kunskap om fackföreningsrörelsens historia eller angränsande ämnen. Till grund för prisbelöningen ligger inte bara arbetets vetenskapliga halt utan också dess informationsvärde och tillgänglighet för en bredare publik. • Prissumman kan tilldelas en eller delas mellan flera författare. • Arbeten kan sändas in av författaren själv eller av annan person och skall ha inkommit senast den 1 juni 2011. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och dess forskningsråd kan också på eget initiativ ta upp arbeten för bedömning. • Forskningsrådet beslutar om pristagare under hösten 2011. För närmare upplysningar: Silke Neunsinger (tel 08-412 39 27) eller Lars Ilshammar (tel 08- 412 39 01), Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek; e-post: förnamn.efternamn@arb-ark.se Stockholm i augusti 2010 Silke Neunsinger Forskningsrådets sekreterare Tidigare pristagare har varit Annette Thörnquist (Uppsala, 1995), Eva Blomberg (Stockholm, 1996), Lisa Öberg (Stockholm, 1997), Anders Kjellberg (Lund, 1998), Göran Salmonsson (Uppsala, 1999), Gunnela Björk (Örebro, 2000), Örjan Nyström (Göteborg, 2001), Carina Gråbacke (Göteborg, 2002), Roger Johansson (Malmö/Lund, 2003), Urban Lundberg (Stockholm) och Magnus Nilsson (Lund; båda 2004), Lars Hansson (Växjö) och Rebecca Svensson (Västerås/Uppsala; båda 2005), Anders R. Johansson (Visby 2006), Jonas Sjölander (Växjö 2007), Jimmy Engren (Växjö 2008), Jesper Johansson (Växjö 2009), Andres Brink-Pinto (Lund) och Björn Ohlsson (Göteborg, båda 2010) ARBETARHISTORIA 2–3/2010 • 73
Page 1 and 2:
ARBETAR HISTORIA #2-3/2010 [134-135
Page 3 and 4:
INTRO Antipodes - Chile och Sverige
Page 5 and 6:
Under jordbävningen i februari 201
Page 7 and 8:
gången mellan Pinochets diktatur o
Page 9 and 10:
Arbetarmanifestation för Salvador
Page 11 and 12:
dem som förespråkat ett militärt
Page 13 and 14:
Första majdemonstrationen i Santia
Page 15 and 16:
Protester i Santiago de Chile mot d
Page 17 and 18:
För många arbetare förvärrades
Page 19 and 20:
ANTIPODES tusentals »gästarbetare
Page 21 and 22: När detta ögonblick kom 1990 och
Page 23 and 24: Språkundervisning i AMS-byn i Mohe
Page 25 and 26: Chilenska flyktingar under en demon
Page 27 and 28: Även forna DDR var ett viktigt mot
Page 29 and 30: seras. I grunden förvandlades den
Page 31 and 32: NOTER - EFTER EXILEN 1 Läsaren kan
Page 33 and 34: militärkuppen kom gick det ännu t
Page 35 and 36: Demonstration i Stockholm den 10 de
Page 37 and 38: Krisen 1982-83 Den samhällsomvandl
Page 39 and 40: Internationellt fackligt solidarite
Page 41 and 42: Första majfirande i Chile före mi
Page 43 and 44: struller. De gemensamma måltiderna
Page 45 and 46: Chilenska CUT fick stöd från LO t
Page 47 and 48: Den fackliga tvärpolitiska enheten
Page 49 and 50: ARBETARHISTORIA 2-3/2010 • 49
Page 51 and 52: Harald Edelstam, Beatriz Allende, (
Page 53 and 54: Redan 1968 protesterade svenska akt
Page 55 and 56: 1976 ville den svenska regeringen a
Page 57 and 58: hearings. I arbetet ingick också a
Page 59 and 60: kom till Sverige deltagit aktivt i
Page 61 and 62: caine au Chile, Paris 1974. Ernesto
Page 63 and 64: RECENSIONER Världens arbetare elle
Page 65 and 66: Kooperativa syfabriken Linnea i Sto
Page 67 and 68: efter att återupprätta Mehr. Och
Page 69 and 70: Gustav Möller kom in för att lyss
Page 71: ta område. Cederwall deltog också
Page 76: B Porto betalt Avsändare Arbetarr
show all

Efter exilen? Historien om chilenarna i Sverige. - Arbetarhistoria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?