View/Open - MUEP - Malmö högskola

som Reeves kallar för blindhet för olikhet, ”policy of difference blindness”,
medför att man gör sig blind för att elever kan ha olika behov.
Det leder i sin tur till att det i stället skapas ojämlika förutsättningar. I
Reeves undersökning som baseras på intervjuer med lärare om fördelar
och nackdelar med att inkludera ESL-elever så fort som möjligt i den
reguljära undervisningen ser Reeves två uppenbara problem för andraspråkseleverna:
de får begränsade möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen
och de blir inte bedömda efter sina förutsättningar.
Hur kan då slutsatserna i Thomas & Colliers studie och annan relevant
nordamerikansk forskning appliceras på svenska förhållanden? I
Sverige sätts elever i förberedelseklasser, där de lär sig svenska, men eleverna
läser även andra kärnämnen på svenska. På det gymnasieförberedande
programmet för nyanlända flyktingar och invandrare undervisas
eleverna i bl.a. samhällskunskap och matematik av ämneslärare utan
fortbildning om andraspråksfrågor. Efter i genomsnitt två år kan de påbörja
ett gymnasieprogram.
I den svenska skolan finns ca 150 minoritetsspråk representerade
utan någon grupp som är mycket större än övriga med undantag av arabiska.
De framgångsrika tvåspråkiga programmen är därmed svåra att
implementera i Sverige. Däremot finns det en del storstadsskolor där
många andraspråkselever har samma modersmål och där programmet
med undervisning i svenska och ett annat språk kan vara realiserbart.
Både modersmålet och svenskan skulle i lika omfattning kunna användas
för undervisning och lärande och lärare med olika språkkompetens skulle
tillsammans kunna leda undervisningen.
Axelsson (2004) betonar Thomas & Colliers slutsatser att ämnesundervisning
på både modersmålet och andraspråket är viktigt för skolframgång,
samtidigt som hon kritiserar dem för att inte sätta större fokus
på utvecklingen av andraspråket:
24
Det är snarast så att de i rapporten förbigår den språkliga utvecklingen av
andraspråket. Forskningen om engelska som andraspråk liksom om svenska
som andraspråk är omfattande och väl framme. Här gäller det att inte tappa
kunskapen om barnens behov av svenska som andraspråk samtidigt som
modersmålet och ämnesutvecklingen på båda språken framhävs. (Axelsson
2004:508)