View/Open - MUEP - Malmö högskola
View/Open - MUEP - Malmö högskola
View/Open - MUEP - Malmö högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I knappt hälften av skolorna med många flerspråkiga elever undervisar<br />
lärare utan formell ämneskompetens i svenska som andraspråk. På<br />
frågan om kompetensutveckling inom ämnet svarar de flesta skolor att<br />
de inte haft någon och inte planerade att ha någon.<br />
Den andra delen av kartläggningen består av tre fallstudier. Dessa<br />
innehåller tolv intervjuer med skolledare, lärare och elever på två grundskolor<br />
och en gymnasieskola. Dessa skolor hade också besvarat enkäten.<br />
Gymnasieskolan valdes ut beroende på att lärarna där själva kontaktade<br />
Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk, eftersom det<br />
rådde oenighet kring ämnet svenska som andraspråk. De andra två skolorna<br />
var godtyckligt valda bland dem som deltog i enkäten. Den ena<br />
grundskolan hade cirka en fjärdedel elever med annat modersmål än<br />
svenska. Hur stor andel elever med annat modersmål än svenska som<br />
fanns på den andra grundskolan uppges inte i rapporten. På gymnasieskolan<br />
hade ungefär hälften av eleverna annat modersmål än svenska.<br />
Intervjufrågorna berörde vilken roll läraren i svenska som andraspråk<br />
hade på skolan och hur samarbetet kring och synen på flerspråkiga elevers<br />
skolgång var. Andra frågor kretsade kring tolkningar av styrdokument,<br />
urvalsprinciper och betygssättning i ämnet.<br />
I analysen av intervjuerna fokuserar författarna på fyra angelägna<br />
aspekter. Den första är huruvida flerspråkiga elever ses som resurs eller<br />
belastning. På gymnasieskolan och en av grundskolorna tycktes det vara<br />
så att man sällan diskuterade flerspråkiga elever som grupp, utom när det<br />
gällde brister som skolorna försökte kompensera.<br />
36<br />
Även svenskläraren på gymnasieskolan ser gruppen flerspråkiga elever som<br />
en grupp med svårigheter, och menar att skolan måste kompensera elevernas<br />
brister genom att erbjuda undervisning i svenska som andraspråk. Ansvaret<br />
för dessa elever ligger alltså hos läraren i svenska som andraspråk, inte<br />
hos de andra lärarna. (MSU 2004:40)<br />
Här ses undervisningen som kompensatorisk. Ingen nämner något om<br />
att den i stället kan vara additiv, vilket Cummins (avsnitt 2.1.1) och<br />
Thomas & Collier (avsnitt 2.1.2) förespråkar utifrån sina undersökningar.<br />
Den andra aspekten handlar om de vaga styrdokumenten. Dessa ger<br />
alltför stort utrymme för olika tolkningar, även inom en och samma skola.
Change language