View/Open - MUEP - Malmö högskola

kventa, ord kan man enligt Enström finna i modern skönlitteratur. Det
är oftast dessa ord som mina informanter frågar efter, t.ex. verbet ana.
Enström exempelfierar med en roman av Liza Marklund i vilken en student
redovisar några för henne okända verb: ”pallra sig, vingla, ragla,
tassa, vada, vanka, lomma /…/” (2004:163). Även om dessa ord inte
direkt för handlingen framåt i en roman, så ger de ändå läsaren en rikare
behållning och en mer detaljerad information. Enströms slutsatser är att
det är viktigt att utöka ordförrådet vad gäller de två sista kategorierna,
och eftersom andraspråksinläraren har begränsat med tid gäller det att
arbeta så effektivt som möjligt.
De norska språkforskarna Anne Golden och Anne Hvenekilde
(1983) menar att de ord i språket som vållar andraspråkselever mest problem
är de som varken är mest eller minst frekventa. Golden och Hvenekilde
har undersökt ordförrådet i läromedel i den norska grundskolan
och dragit slutsatsen att det inte är fackorden som vållar problem för
andraspråkselever. Dessa fackord förklaras explicit av läraren, andra ord
förväntas eleverna däremot förstå i sammanhanget. Lindberg påpekar
(2006) att förutom läromedlens okända ord, kan även de till synes kända
ställa till med problem. Andraspråkselever har ofta ett begränsat djup i
ordförrådet och behärskar inte alltid alla nyanser hos de ord de behärskar.
Därför är det viktigt att på ett tidigt stadium få tillägna sig metakognitiva
insikter och kunskap om homografi, polysemi och metaforiska
betydelser.
Läsforskaren Lise Iversen Kulbrandstad har i en studie (1998) fokuserat
på hur andraspråkinlärare läser och förstår lärobokstexter i jämförelse
med förstaspråkselever. Resultaten visar att andraspråkseleverna
generellt uppvisar sämre läsprestationer, vilket kan bero på ett mindre
utvecklat ordförråd och sämre språkbehärskning i jämförelse med
förstaspråkselever. Iversen Kulbrandstad vill även förklara resultaten
med att andraspråkselever kan sakna förförståelse och bakgrundskunskaper
som hjälp att begripa texter, vilkas innehåll ofta är inbäddade i
majoritetskulturens sammanhang. Elevernas lässtrategier kan också vara
ineffektiva genom att eleverna i alltför hög grad fokuserar på att förstå
orden och därigenom förlorar helhetsperspektiv. Iversen Kulbrandstad
kopplar resultaten till internationell forskning där läsarens engagemang i
texten framhålls som viktig för förståelsen. Många andraspråkselever
30