View/Open - MUEP - Malmö högskola

de ser enbart fördelar med den. Familjen har stor inverkan på ungdomarnas
identitetskonstruktioner såväl genom de språk som används i
hemmet som genom kontakter med släktingar, ofta spridda över hela
världen. Genom skolan har modersmålsundervisningen bidragit till ungdomarnas
flerspråkiga utveckling. Resultaten visar, menar Otterup, att
om dessa ungdomar får möjlighet att skapa sig ett handlingsutrymme,
kan de lyckas och därmed bli en betydande resurs som det svenska samhället
bättre borde kunna tillvarata.
2.2 Forskning om andraspråksutveckling
Språkinlärning kan betraktas både som en kognitiv process och en socialisationsprocess
och föregående avsnitt fokuserade på det sistnämnda. I
detta avsnitt refereras studier vilka undersökt andraspråksutveckling och
andraspråksinlärning ur ett mer kognitivt perspektiv.
För att kunna jämföra utvecklingen av förstaspråk och andraspråk
under skolåren hänvisar jag till den modell som Åke Viberg (1993) arbetat
fram för att definiera vad som menas med språkbehärskning. Modellen
beskriver språkbehärskning som sammansatt av kunskap på olika
nivåer (ljudsystem, ordförråd, grammatik, diskurs), färdigheter (i såväl tal
som skrift) samt kontroll (flyt, aktivt och passivt ordförråd, läshastighet
osv.). Viberg gör ytterligare en distinktion i förhållande till språkbehärskning,
nämligen den mellan bas och utbyggnad. Basen omfattar den
språkkompetens barn tillägnar sig före skolåldern. Den innefattar muntliga
färdigheter, en behärskning av ljudsystemet, språkets grundläggande
grammatik samt ett ordförråd som vid sjuårsåldern uppskattas till 8000 –
10 000 ord med en utvidgning med ca 3000 ord/år under goda omständigheter.
Viberg påpekar att just ordförrådet anses vara den enskilt viktigaste
faktorn för att elever ska kunna tillägna sig kunskaper i skolans
ämnesundervisning. Skolans undervisning brukar utgå från att barn har
tillägnat sig basen i språket vid skolstarten och att undervisningen då kan
inriktas på att utveckla utbyggnaden, ett mer abstrakt språk där begreppen
har stort begreppsomfång, inte är gripbara och ligger långt från vardagen
(jfr även Edling 2004:28). Barnet sig läsa och skriva, börjar förstå
sambandet mellan tal och skrift, utökar sitt ordförråd och får en ökad
språklig medvetenhet. När barn ska utveckla basen i ett nytt språk sker
28