18.09.2013 Views

Melodityperna - Svenskt visarkiv

Melodityperna - Svenskt visarkiv

Melodityperna - Svenskt visarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

43u43u443u, ababccb<br />

GK 252<br />

(Min högsta skatt o Jesu kär). Direkt MA för fem visor, i tidigaste daterade tryck<br />

från 1735.<br />

GK 396<br />

(Min jämmer nu en ända har). Direkt MA för en visa i odaterat 1700-talstryck.<br />

43u43u443u, ababccd<br />

GK 17 och 379<br />

(Du livsens bröd o Jesu Krist och O människa betänk all stund), samma melodi.<br />

GK 17 är direkt MA för en visa i skillingtryck tidigast 1724 och GK 379 för två<br />

visor fr. o. m. 1750 (äldsta daterade tryck).<br />

GK 22<br />

(Säll är den man som icke går). Direkt MA för en visa fr. o. m. 1778.<br />

GK 27<br />

(Ack Herre straffa icke mig). Direkt MA för tjuguen visor fr. o. m. 1687. Se notex.<br />

13. Indirekt MA för arton visor (via GK 387, 388 samt Med sorgse ton jag sjunga<br />

vill, se tablå 28). Melodi till psalmtexten fmns förutom i GA i två koralhandskrifter<br />

(alla av samma typ) . Ett stort antal uppteckningar och inspelningar har<br />

gjorts av M ed sorgse ton jag sjunga vill, vilka alla tillhör koraltypen.34 Genom de<br />

många MA till koralen under 1700-talet och början av 1800-talet fick meloditypen<br />

en fast förankring i traditionen till denna vistext. Av betydelse har säkert också<br />

varit, att koralmelodin infördes i Haeffners koralbok samt att psalmodikonnoter<br />

förekommer i flera 1840-talstryck. Många traditionsuppteckningar ansluter sig mer<br />

till psalmodikonnoterna än till versionen i koralboken. Särskilt den rytmiska utformningen<br />

ligger psalmodikonnoterna närmare än den mer utslätade rytmen i<br />

GK och Haeffner. (Se bild 8 och notex. 14 : en uppteckning från 1840-talet). Vare<br />

sig uppteckningarna, som gjorts från 1840-talet och framåt, mer eller mindre direkt<br />

återgår på psalmodikonnoterna eller är helt oberoende av dessa, har de sistnämnda<br />

utan tvekan upptagits ur den muntliga traditionen. Det rör sig under inga<br />

förhållanden om en aptering av vistexten till den i de äldre skillingtrycen angivna<br />

koralmelodin.<br />

Wiedes uppteckning från 1840-talet av Min vandring ntl här slutad är, med<br />

indirekt hänvisning till GK 27, återger en koralartad melodi, som möjligen företräder<br />

koraltypen. Stor under jag er säga vill som alla (i odaterat 1700-talstryck<br />

utan MA) har också upptecknats av Wiedemeden melodi tillhörande typen GK<br />

34 Nlgra varianter tryckta av Deneker i De karolinska koralernas användning, s. 137.<br />

142

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!