Melodityperna - Svenskt visarkiv
Melodityperna - Svenskt visarkiv
Melodityperna - Svenskt visarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
43u43u443u, ababccb<br />
GK 252<br />
(Min högsta skatt o Jesu kär). Direkt MA för fem visor, i tidigaste daterade tryck<br />
från 1735.<br />
GK 396<br />
(Min jämmer nu en ända har). Direkt MA för en visa i odaterat 1700-talstryck.<br />
43u43u443u, ababccd<br />
GK 17 och 379<br />
(Du livsens bröd o Jesu Krist och O människa betänk all stund), samma melodi.<br />
GK 17 är direkt MA för en visa i skillingtryck tidigast 1724 och GK 379 för två<br />
visor fr. o. m. 1750 (äldsta daterade tryck).<br />
GK 22<br />
(Säll är den man som icke går). Direkt MA för en visa fr. o. m. 1778.<br />
GK 27<br />
(Ack Herre straffa icke mig). Direkt MA för tjuguen visor fr. o. m. 1687. Se notex.<br />
13. Indirekt MA för arton visor (via GK 387, 388 samt Med sorgse ton jag sjunga<br />
vill, se tablå 28). Melodi till psalmtexten fmns förutom i GA i två koralhandskrifter<br />
(alla av samma typ) . Ett stort antal uppteckningar och inspelningar har<br />
gjorts av M ed sorgse ton jag sjunga vill, vilka alla tillhör koraltypen.34 Genom de<br />
många MA till koralen under 1700-talet och början av 1800-talet fick meloditypen<br />
en fast förankring i traditionen till denna vistext. Av betydelse har säkert också<br />
varit, att koralmelodin infördes i Haeffners koralbok samt att psalmodikonnoter<br />
förekommer i flera 1840-talstryck. Många traditionsuppteckningar ansluter sig mer<br />
till psalmodikonnoterna än till versionen i koralboken. Särskilt den rytmiska utformningen<br />
ligger psalmodikonnoterna närmare än den mer utslätade rytmen i<br />
GK och Haeffner. (Se bild 8 och notex. 14 : en uppteckning från 1840-talet). Vare<br />
sig uppteckningarna, som gjorts från 1840-talet och framåt, mer eller mindre direkt<br />
återgår på psalmodikonnoterna eller är helt oberoende av dessa, har de sistnämnda<br />
utan tvekan upptagits ur den muntliga traditionen. Det rör sig under inga<br />
förhållanden om en aptering av vistexten till den i de äldre skillingtrycen angivna<br />
koralmelodin.<br />
Wiedes uppteckning från 1840-talet av Min vandring ntl här slutad är, med<br />
indirekt hänvisning till GK 27, återger en koralartad melodi, som möjligen företräder<br />
koraltypen. Stor under jag er säga vill som alla (i odaterat 1700-talstryck<br />
utan MA) har också upptecknats av Wiedemeden melodi tillhörande typen GK<br />
34 Nlgra varianter tryckta av Deneker i De karolinska koralernas användning, s. 137.<br />
142