Melodityperna - Svenskt visarkiv
Melodityperna - Svenskt visarkiv
Melodityperna - Svenskt visarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
samt inskriven i Cronholms notbok 177517. Båda tillhör samma mefodityp, mer<br />
konstmässig än visartad, och har knappast använt's inom den folkliga vissången.<br />
MT Vad är det åt att jag mitt sinne kväljer<br />
Tjugutvå visor kan genom sina MA direkt eller indirekt sammankopplas med<br />
Vad är det åt att jag mitt sinne kväljer (se tablå 19). De flesta MA görs till den<br />
na visa, däribland den tidigast kända (för O gode Gud har nu din godhet ända)<br />
1703. Vad är det åt att jag mitt sinne kväljer infördes i skillingtryck 1706. Visan<br />
är hämtad ur Columbus' Odae Sveticae 1674 och tonsatt av Gustaf Diiben d. ä. (se<br />
notex. 40). Diibens melodi var vid slutet av 1600-talet och under förra hälften av<br />
1700-talet förebild för flera svenska författare, som skrev dikter till hans melodi.<br />
Nämnas kan t. ex. Runius, Michael Zethrin och Lucidor.18 Vad är det åt att jag<br />
mitt sinne kväljer uppges också som melodi för ett stort antal tillfällighetsdikter<br />
från samma tid.19<br />
I flera andliga sång- och vissamlingar från 1700-talet förekommer V ad är det<br />
åt att jag mitt sinne kväljer som MA. I Kolrnadins Andelig dufwo-röst är visan MA<br />
för Var nu ti!lfreds min själ (jfr MA i skillingtryck, tablå 19) och i Wederqweckende<br />
siäla-ro ( 1737) bl. a. för Det kommer visst en dag (jfr också här MA<br />
i skillingtryck). Vidare förekommer samma MA i Helgonens grönskande ben<br />
uti grafwen (1736) och i Evangeliske läro- och böne-psalmer (1741).<br />
Inga traditionsuppteckningar till denna grupp av skillingtrycksvisor har beva<br />
rats. Aft det är Diibens melodi som avses i skillingtrycken är dock tämligen säkert<br />
liksom att denna melodi skulle varit känd av ett större antal skillingtrycksavnämnare.<br />
Ingen annan melodi till denna text är känd från 1600---1700-talen. Att<br />
man skulle hämtat en folklig melodi ur den muntliga traditionen är också osanno<br />
likt, då det rör sig om en ganska komplicerad textmeter, vilken i varje fall inte<br />
finns representerad i de traditionella visgenrerna ( 5u5u5u5u5u2). Att skillingtrycksköparna<br />
under 1700-talet i allmänhet skulle ha varit' förtrogna med Odae<br />
Sveticae och därigenom med Diibens melodi är i och för sig otroligt. Men ge<br />
nom att MT Vad är det åt att jag mitt sinne kväljer begagnats i så stor utst'räck<br />
ning till kända andliga visor, torde den blivit känd och spridd härigenom. Endast<br />
två MA i skillingtryck förekommer före 1730-talet, den tid då ovannämnda andliga<br />
samlingar började utkomma. Allt ändrar sig vår kalla vinter viker uppges i<br />
tryck 1717 skall sjungas som "Columbi: Vad är det åt etc."<br />
De flesta visorna upptagna i tablå 19 har utan tvekan sjungits till denna melo<br />
difyp, dvs samtliga som direkt hänvisar till V ad är det åt att jag mitt sinne kväljer<br />
17 Ms, f. 6 r (LUB).<br />
18 Jfr Moberg, Michael Zethrin och svensk paroditeknik, STM 1936, s. 15 not l, och Å.<br />
Vretblad, a.a., s. 26 f.<br />
19 Flera exempel härpå ges av Vretblad, a.a., s. 27 not l, för tiden 1690-1718. Härutöver<br />
kan nämnas begravningsverser till Anna E. Möllenstedt f. Hansson ( 1724), G. Neosta<br />
dius (1730) och H. Skunck (1745); samtliga i UUB.<br />
169