Melodityperna - Svenskt visarkiv

skrifterna. Denna melodityp är emellertid inte densamma som i ett stort antal
koralhandskrifter från tiden kring 1600 och framåt ( = typ GK 363). I tryckta
psalmböcker fr. o. m. 1682 ingår Vi tacke dig o Herre Krist med samma MA
som i skillingtrycken. Meloditypen i handskrifterna kan möjligen ha sitt ursprung
i melodin till den tyska originaltexten (Wir danken dir Herr Jesu Christ).11 Melodins
förekomst i mer än en handskrift gör det i och för sig mer troligt, att den
representerar ett mer allmänt bruk, å andra sidan skrevs de båda handskrifterna
först under 1690-talet och står förmodligen i ett visst beroendeförhållande till
varandra (de båda melodibeläggen till Vi tacke dig o Herre K rist är praktiskt
taget identiska). Jag dig min Gud allena uppger som MA i tryck 1640 Min Gud
och fader käre, varmed troligen avses den melodi, som till denna text förekommer
i flera koralhandskrifter, såväl rikssvenska som finländska. Meloditypen är
inte densamma som GK 412 (MA för Min Gud och Fader käre i GK) utan i
stället den, som anviindes till den tyska textförlagan.18
Till texten Ett gott beråd och välbetänkt mod, MA för Till tröst den hela
kristenhet, finns åtminstone två melodiversioner; den ena företrädd i Roslagskulla-
och Visbyhandskriften (de båda beläggen nästan identiska vad melodilinjen
beträffar), den andra i bl. a. Kalmar- och Mönsteråshandskrifterna.19
Texten Jesus uppå korset stod, MA för Hörer nu till kvinna och man vad man,
har kopplats till två olika melodier i Sverige och Finland (den ena = GK 149;
båda typerna företrädda i Leimontinushandskriften).20 1688 uppges Jesus Kristus
är vår hälsa som melodi för Jesus är mitt liv och krona. Till den uppgivna koralen
har bevarats två olika melodier (den ena = typen GK 14, den andra känd från
Thomiss0ns psalmbok till texten Jesus Christus er vor salighed). I flera koralhandskrifter
finns båda melodierna införda (bl. a. i de samtida Riddarholmsoch
Roslagskullahandskrifterna).
Dagen ifrån oss skrider är uppgiven melodi för O världslig lust och ära 1672.
Den melodi, som avses, är troligen den i GK 365 företrädda, som även finns i
några handskrifter från senare delen av 1600-talet. En annan melodityp till texten
finns dock i Någhra nyia psalmers thoner, tryckt ca 1610, och en - sannolikt
tredje- melodityp förekommer i Mönsteråshandskriften.
Ett par psalmer i skillingtryck uppträder med olika melodiutformningar under
1600-talet. Det gäller När dig går hunger och nöd uppå, där melodiutformningen
i de finländska handskrifterna avviker från den, som är upptagen i de rikssvenska
(de senare = typ GK 318), samt Ack min själ hav lustigt mod. Till den senare,
17 Zahn 370 c.
18 Zahn 5354 b (I ch dank dir lieber Herr).
1 9 Om melodierna har samma ursprung är omöjligt att avgöra. T. Haapalainen betecknar
dem som "avvikande melodiformler" (Några bidrag till proveniensbestämningen av 1600talets
nordiska koraler, s. 81).
20 Haapalainen, a. a., s. 19 ff.
130