Melodityperna - Svenskt visarkiv

I några konstmusikaliska källor förekommer folkliga vismelodier. Det gäller
t. ex. Envallssons båda sångspel Kronofogdame från 1787 och Bobis bröllopp från
1788.26 I Kronofogdame förekommer en melodi till texten Jo den åldren ren är
inne. Denna text (med början Nej den tiden är nu inne) är MA för Hören syskon
am er lyster i skillingtryck från 1788. I Kronofogdame har också upptagits en me­
lodi från den folkliga skämtvisan Tornbaggen sporde bromsen åt (i sångspelet till
texten Hej det vinet smakte gott (se notex. 49). Till den melodi, som i Kronofog­
dame använts till texten Ack i förtvivlan jag kastar mig ner har J. Flodmark i sin
avskrift antecknat, att det rör sig om "Mel.: Hå, hå! Jag är nu sjuttio år etc." (se
notex. 50). Visan H å hå jag är nu sjuttio år min utkom i ett odaterat skillingtryck
från 1700-talet. Den är också MA för två andra visor, varav den ena i tryck date­
rat 1773.
Åtskilliga melodier till skillingtrycksvisor förekommer i källor som inte är primärt
folkliga. Några av dessa melodier kan, genom att de är representerade i ett
större antal källor, anses vara så allmänt kända, att även skillingtrycksköparna
känt till dem. Det gäller t. ex. Engelska klockornas ton (se notex. 51), som i flera
variationer förekommer i ett antal handskrifter, såväl spelmansböcker som handskrivna
notböcker med huvudsakligen vismateriai.27 Meloditypen är tidigast känd
i Ihrehandskriften (s. 160) från 1660-1670-falet. Från slutet av 1600-talet är melodin
Aimable vainqueur känd i Sverige (genom notboken KB S 173, daterad
1699). Den förekommer senare i ett stort antal handskrifter,28 och är också uppgiven
som melodi i tryck av skilda slag. Bl. a. anges den som melodi för en visa i
Runius' Dudaim 1714. Aimable vainqueur är MA för Cupido farväl att vara din
träl i odaterat 1700-talstryck.
Åtskilliga tonsättningar av visor tr'}·ckta i skillingtryck förekommer, främst från
1700-talets slut. Det är framför allt texter av Lenngren, Franzen och deras samtida,
som tonsatts av Åhlström, Joh. F. Palm och C. E. Gleisman. Någon betydelse
för skillingtrycksvisorna under 1700-talet kan de knappast ha haft'. Sådana käli:or
som Skaldestycken satte i musik och Musikaliskt tidsfördrif torde ha varit okända
för de flesta skillingtrycksköparna vid tiden för deras utgivande. Däremot kan
dessa tonsättningar senare ha gått ut i traditionen. Detta kan dock knappast ha
hunnit ske under 1700-talet.
Hänvisningar till utJändska vismelodier görs i några skillingtryck under 1600-
2 8 Kronofogdarne. Sångpartitur i avskrift och med kommentarer av Flodmark (ms MAB);
Bobis bröllop (ms Kungl. Teatern, dep i MAB).- Även Envallssons Colin och Babet innehåller
folkliga vismelodier. Denna handskrift har tyvärr inte varit tillgänglig vid tiden för
detta arbete.
21 "Engelska klockan" förekommer bl. a. i Dal. mus. 1193:2 (ca 1769, två versioner),
MAB dansbok I :2341 (1773) och Cronholms notbok (1775), LUB.
ts Se t. ex. Ihre 286, s. 30 (UUB) och MAB dansbok I :4516.
173