Melodityperna - Svenskt visarkiv

:ser, att melodins popularitet lättast förklaras därigenom, att den redan före år 1772
varit känd av allmogen som skålstycke.77 Att melodin varit känd tidigare är högst
sannolikt. Det är också mer sannolikt, att man upptog en redan känd melodi, då
.man i skillingtryck lanserade en propagandamässig hyllning till Gustav III, än att
.man samtidigt sökte lansera även en ny melodi.
MT Hanar å hönor å kycklingar små/Hönsgummans visa
Denna visa är direkt MA för två visor och indirekt för ytterligare en (tablå 34).
Själv har visan MA När som ifrån horisonten vår, vars text utkom i skillingtryck
år 1700. Melodin har säkert blivit mest känd genom Carelius' Hönsgummans visa
från 1751. Uppteckningar har gjorts av Hanar å hönor å kycklingar små och av
Det bodde en bonde i granngålen vår. Dessa representerar troligen samma melodityp,
möjligen med undantag för ULMA-uppteckningen från Gotland och Abolandsinspelningen,
som i varje fall påverkats av andra melodityper. Äldsta traditionsuppteckning
är gjord under 1810-talet (se notex. 29). Melodin finns även i en
spelmansbok, daterad 1803.78
I kommentaren till GA 66 skriver Afzelius, att Hönsgummans visa är författad
'"efter en gammal rytm, som tillhör flera äldre Svenska Folkvisor. Från alla Tryckerier
utgifven och nästan i alla allmogens samlingar finner man denna Visa, och
gifves knappast i Sverige någon koja, der man ej kan få höra den sjungas." Textmetern,
som är ganska komplicerad, är emellertid inte företrädd i någon folkvisekategori
( 42422 2 2 222). Melodins ursprung är okänt, men den tycks ha varit
·mycket populär under senare delen av 1700-talet. Den användes av Vogler i operan
Gustav Adolf och Ebba Brahe ( 1788 )79, av En vallsson i sångspelet Bo bis bröllopp
( 1788) so och som instrumentalt stycke i G. J. Vogler, Pieces de clavecin ( tr.
:Sthlm u. å.).
MT Hör till o höga himlakonung
Denna melodityp har enligt MA i skillingtryck begagnats till tre visor från 1770talet
till ca 1800 (se tablå 38). Någon melodi har inte bevarats. MT Hör till o
höga himlakonung har emellertid helt säkert varit allmänt känd och eventuellt
.använd till flera skillingtrycksvisor. Den uppges som MA i fyra andliga vissamlingar
från 1700-talet: Kolmorlins Andelig dufwo-röst, Mose och Lambsens wisor,
Evangeliske läro- och bönepsalmer ( 1741) och Spena-barnas innerliga rök-offer
(1742).
'77 A.a., s. 33. Gavotte de Vestris samt en variant av Gustavs skål tryckta hos Dencker.
78 MM D 20 nr 22.
79 Till texten På Calmare slott, fuller mins jag, hå, hå! Klaverutdrag av P. C. Boman i
faksimil utg. av M. Tegen, som säger om melodin, att den kan "anses vara av folkligt ursprung
och kan för övrigt betraktas som en av de otaliga varianterna på folia-melodin."
so Till texten P,u lilla magister pusslustiga tok (Bobis bröllopp handskrivet klaverutdrag, ms
K. Teatern, dep. i MAB) .
.160