Melodityperna - Svenskt visarkiv
Melodityperna - Svenskt visarkiv
Melodityperna - Svenskt visarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MT Kom min lilla Sissa du<br />
I tablå 43 har sex visor sammanförts, Kroses soldatvisa V år e fäder gingo på fast de<br />
samt fem världsliga visor av olika kategorier. Enligt MA har melodin begagnats till<br />
visorna från l 780-talet och framåt (de odaterade trycken härrör sannolikt också<br />
från slutet av 1700-talet). Nio upptagningar har gjorts ur traditionen till Kom<br />
min lilla Sissa du. Sju av dessa återgår på samma melodityp. Genom att samma<br />
MA uppges för År då ingen räddning till fram till mitten av 1800-talet, är det inte<br />
troligt, att något melodibyte ägt rum efter 1800. De upptecknade melodierna har<br />
också stor geografisk spridning, varför ett melodibyte ter sig ännu mindre troligt.<br />
Uppteckningarna bör därför återge den melodityp, som användes under senare<br />
delen, eller åtminstone de sista decennierna av 1700-talet (se notex. 30).<br />
De två uppteckningar, som inte säkert kan sägas tillhöra MT Kom min lilla<br />
Sissa du är Wiede 348 och Bondeson 42. Till Wiedes text har använts samma me<br />
lodi som till en sånglek,81 och Wiede 348 kan därför vara en tillfällig och/eller<br />
lokal koppling text-melodi. Bondesons melodi saknar det för de övriga uppteckningarna<br />
karakteristiska tersuppbyggda motivet i fras 3 och går (liksom inspelningen)<br />
till skillnad mot de övriga uppteckningarna i dur. Näst sista takten utgörs<br />
av ett brutet 06-ackord, typiskt för det senare 1800-talets kadenser; ett sådant kan<br />
dock förekomma som omsjungning även av äldre melodityper.<br />
De övriga uppteckningarna innehåller i regel såväl det karakteristiska motivet i<br />
3 :e frasen som en - också för melodin karakteristisk - språngton i de första takterna<br />
(sext eller septima, i Sv L Ögl utbyggd till treklangsrörelse inom oktaven).<br />
Dessa varianter torde ligga närmast 1700-talsutformningen av meloditypen.<br />
MT Kulen höst med regn och töcken<br />
Inte mindre än ett sjuttiotal visor kan genom sina MA sammanföras till en tablå<br />
(se nr 16). De flesta av dessa har helt säkert sjungits till samma melodityp (se<br />
notex. 31), här kallad MT Kulen höst med regn och töcken, efter den visa, till<br />
vilken de flesta MA görs. En MA är tydligen feltryck t. En T estylis gav fröjdeskri<br />
uppger Kulen höst med regn och töcken som melodi i ett tryck men har i andra<br />
tryck hänvisning till MT Sist när på ljuvlig blomsterplan, vars textmeter den också<br />
företräder.<br />
MT Kulen höst med regn och töcken kan inte ha använts till Gubben Noak<br />
gubben N oak var en hedersman. Detsamma gäller de tre visorna med direkt MA<br />
till denna. Bellmans egen melodi till Ack mitt hus är tomt och öde tillhör inte heller<br />
MT Kulen höst med regn och töcken.<br />
Traditionsuppteckningar har gjorts till texterna Klippingshandskar jag er lovar,<br />
Du som har mitt hela hjärta, Vackra jungfru lilla vänsko, Tiggare tiggare gack<br />
11 Se Lings kommentar till Wiede 351.<br />
11 M.Jmill 161