Melodityperna - Svenskt visarkiv

kommer Förbida Herran Gud som MA, t. ex. för O Jesu du som var (ej känd i
skillingtryck) . 65
Inga egentliga uppteckningar ur muntlig tradition av skillingtrycksvisorna i
tablå 23 har gjorts. Två konkreta melodier finns emellertid. I Cronholms notbok
1775 är inskriven en melodi med rubriken Förbida Herran Gud (se notex. 26).66
Vidare finns en melodi till den bearbetade texten av Förbida H erran Gud, Förbida
Gud min själ, i V. Rundgren & V. J. Ljunggren, Från fädernas tid (1917).67
Sistnämnda melodi trycktes senare i 1937 års psalmbok (nr 375), där melodin
uppges troligen vara från 1700-talet. Detta påstående är riktigt. Varianten i psalmboken
tillhör samma typ som Cronholms. Melodierna i Från fädernas tid sägs också
generellt återge sången hos "de s. k. gamla kristna".68
Ytterligare ett par intressanta melodibelägg förekommer. Visan Du nederslagna
själ, som ej är känd i skillingtryck men ingår i Sions sånger med MA Förbida Herran
Gud, finns nämligen bevarad med melodivarianter av typen ifråga. Den ena
varianten har tryckts i Musik till Bibeltrogna vänners sångbok och torde höra till
de sånger, vilka upptecknats "från folkets läppar".69 Den andra varianten inspelades
så sent som 1973 i Västerbotten.70 Sitt ursprung i MT Förbida H erran Gud
har också de mollmelodier, som använts till texten O tysta ensamhet. Den äldsta
uppteckningen, gjord senast 1848, återges som notex. 27. Melodivarianterna tiU
texten O tysta ensamhet ansluter sig närmast till melodibelägget i Bibeltrogna vänners
sångbok.
MT Gustav V asa
Gustav V asa uppges som melodi, direkt eller indirekt, för nio visor (se tablå 4 7).
MA syftar på en marsch i Naumanns Gustaf Wasa (akt II, scen 6), uppförd i
Stockholm 1786. Melodin tycks snabbt ha fått stor spridning; den finns således införd
i flera dansböcker och spelmansböcker från slutet av 1700-talet och från 1800talet.
Den förekommer ibland som kadrilj och kontradans.71 Marschen ur Gustaf
Wasa trycktes också separat. Melodin användes vidare av Envallsson i Kronofog-
65 I två handskrifter i UUB: V :4: b ( 1760-t.) och N 1156.
66 Cronholm, f. 13 r (LUB).
67 3 :e reviderade upp!. utg. 1974 med kommentarer (s. 104).
68 Kommentaren ( a.v S. Adrian), s. l 76. - I företalet till samlingen skriver Rundgren (a. a.,
s. 18) : "Dessa psalmer och sånger hava fordom varit i flitigt bruk hos vårt folk ... De
här samlade melodierna torde kunna utgöra ett illustrationsmaterial vid studiet av
svenskt kyrkoliv. De äro på skilda håll upptecknade så som de sjungits sedan Murbecks,
Elfvings och Sellergrens [1768-1843] dagar i de bygder, där dessa verkat. Möjligen är
en och annan från senare tid. I senare tiders sångsamlingar hava högst få av dessa
gamla sånger medtagits. De sjungas icke alltid lika i olika socknar ... ".
69 2 :a upp!. 1951 nr 252. Jfr förordet.
70 SVA BA 2·087. Även utg. på grammofonskiva, "Husandakt" (Traclitionsinspelningar
från Svenskt visarkiv 4), Riks LPF 4.
71 T . ex. MM spelmansbok Ma 5, s. 155: "Kadrilj" (avskrift ur notbok, daterad 1801.
Kronobergs län); MM Ma 9, s. 172: "Contradans" (avskrift ur notbok fr. slutet av
1700-talet).
158