Melodityperna - Svenskt visarkiv

med tanke på en bestämd melodi är säkert riktigt, då textmetern är ganska speciell
och inte vanlig i folklig diktning: 8/24423u43u4(3). Meloditypen kan ursprungligen
ha hämtats från en gånglåt; visan användes vid majgång. Att meloditypen
var mycket spridd och upptecknad från flera olika landskap vid mitten av 1800talet
tyder också på högre ålder.
Till texten Jag ser på dina ögon har tre melodityper bevarats. En är representerad
i de båda uppteckningarna från 1830-1840-talen (se notex. 42), samt i
trycken med psalmodikonnoter. Den andra typen är densamma, som använts till
ytteriigare et't par 1700-talstexter: Jag gick mig ut i lunden att höra fåglasång
(tryckt i Wiede 81 a, c) och En vän utan kärlek den liknar jag vid. Till förstnämnda
text har meloditypen tidigare upptecknats i Östergötland på 1840-talet. Till
den andra texten har meloditypen upptecknats först senare (bl. a. SLS 45). En
vän utan kärlek den !iknar jag vid har i trycken MA fag ser på dina ögon. En
tredje melodityp till texten Jag ser på dina ögon återges i Drake lekar. Alla dessa
tre melodityper bör representera 1700-talstradition. Speciellt stor spridning har den
melodityp fått, som återges i Wiede 81. (Den användes senare också till Vi sålde
våra hemman och Ack högaste himmel och fallande jord.)
Flertalet melodiuppteckningar till texten Det var en lördagsafton jag skulle gå
och fri återger en melodityp, som är starkt besläktad med föregående. Den äldsta.
bevarade uppteckningen gjordes senast 1852 (tryckt i Filikromen III: 8). Liknande
är förhållandet med Det var en lördagsafton jag väntade på dig, där alla
uppteckningar också utgör en tämligen enhetlig typ. Flera uppteckningar har gjorts.
i olika landskap under 1850-talet då typen således måste ha varit väl etablerad.
Ett par melodier har också använts som instrumentala polskor, Sandals Nisse
vid hurtigt mod (se notex. 43: en uppteckning från Gotland senast 1840) och Hör
du Siridoter min. Den senare texten har kopplats till två olika polskemelodier. Den
ena återfinns hos Drake (en uppteckning från 1800-talets första tredjedel), se notex.
44. Den andra är upptecknad så sent som 1885 i Västergötland men är av
samma typ som den, som trycktes i Ahlströms Traditioner af svenska folkdansar,
1814 (nr6).25
Då det gäller melodiuppteckningar tili balladtexter, återger dessa, som tidigare
nämnts, inte med säkerhet en allmänt begagnad melodityp. Här skall därför endast
nämnas några tidiga 1800-talsuppteckningar av ballader, till vilka notex. ges i
melodibilagan: Det/Där sitta två kämpar nordast i fjäll (notex. 45), Det var den
unga herr Peder (notex. 46), jungfrun satt i buren/kammaren och sydde gull på
skinn (notex. 47) och Till mig så friar en fager ungersven (notex. 48). Balladernas
- liksom övriga traditionella folkvisors ställning som skillingtrycksvisor - behandlas
i korfhet men mera samlat i kap. 7.
25 Sentida varianter till polskan samlade av A. Blomberg i Sörmlandslåten, april 1969, s.
23 ff.
172