xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

Järn och kol
Det som vid förundersökningen framstod som ett naturligt impediment intill ån
visade sig som tidigare nämnts vara en kulle som till stor del var uppbyggd av
slagg.
Med laserskanningsdata som Sweco har tagit fram har kullens totala storlek kunnat
beräknas till 284 kubikmeter. Om man beräknar att den till ungefär hälften
utgörs av slagg blir det omkring 140 000 liter slagg som dumpats på platsen eller
ca 250–300 ton. Om de äldsta daterade anläggningarna markerar starten, och
graven slutet, för järnframställningen innebär det 250 års framställning. med en
produktion av ca 1 ton järn per år. Siffrorna är givetvis mycket osäkra, men de
tyder ändå på en järnproduktion som vida överstiger gårdens egna behov.
platsen med tanke på järnproduktionens omfattning. Ugnar kan ha förstörts vid
schaktning av kullen då slaggvarpet skalades av i 0,1 meters lager med maskin.
Det skall också påpekas att mer än hälften av slaggvarpet återstår utanför ex-
Inga spår av sekundärsmide påträffades inom den undersökta ytan söder om
bäcken. Däremot fanns smidesslagg på norra sidan, i det störda lagret vid brofästet.
Troligen har smidet ägt rum där i närheten, i en gårdssmedja. När det färdiga
järnet (luppen eller smältan) tagits ur ugnen har det bankats ihop (primärsmide)
Däremot visar de två kolningsgroparna att man framställt träkolet i direkt anslutning
till ugnarna. Kolningsgropar är en av Gästriklands vanligaste fornlämningskategorier.
Mer än 300 lokaler är kända. De som är registrerade i fornminnesregistret
ligger vanligen i utmarkslägen i lättgrävd sandmark, t.ex. på tallhedarna
– färre än 10 gropar totalt. Orsaken till att så få kolningsgropar påträffats i Valbo
(i förhållande till det antal som faktiskt bör ha funnits) är utan tvekan att de här
istället har anlagts i omedelbar närhet till järnframställningsplatserna, vilka ofta
idag ligger i åkermark.
Det betyder att det antingen har funnits gott om vedråvara i närheten av blästplatsen,
eller så har virket till bränslet fraktats från uttagsplatsen till blästplatsen.
Detta är en avvägning som gjorts utifrån rådande förhållanden och organisa-
Bild 33. Laserskannad höjdmodell av slaggvarpet och omgivande åkermark..
Röda partiet visar utbredningen av slaggvarpet. Data från Sweco och Gävle
kommun.
34
LÄNSMUSEET GÄVLEBORG – JÄRNÅLDER I KUNGSBÄCK