19.09.2013 Views

xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

A 4457, PG 10021, Prov nr 2<br />

Okulär granskning<br />

Rund bottenslagg. Vikt 1156 g. Grå med inslag av ljusbrunt. Tjocklek<br />

upp till ca 60 mm. Uppskattad diameter ca 0,2 m. Svagt magnetisk på<br />

ovansidan. Den undre delen är mer homogent uppbyggd och har fastkittat<br />

grus i botten. Den övre delen visar på mer oregelbundheter och större<br />

förekomster av fastkittat kol och kolavtryck. Tvärsnittet avslöjar att<br />

denna bottenslagg består av en sammanhängande slagg med större<br />

homogenitet i botten (fig. 5). Inga tydliga metallförekomster har kunnat<br />

urskiljas. Små porer förekommer genom hela stycket men mer<br />

koncentrerat närmare den övre delen.<br />

Petrografisk analys<br />

Slaggen är något porösare än den i Prov nr 1 på mikroskala. Även i denna<br />

är endast den nedre halvan undersökt. Sammansättningen är mestadels<br />

mycket likartad, med innehåll av olivin, wüstit och en glasfas. Lokalt<br />

förekommer också leucit. Kornstorleken är genomgående något grövre i<br />

prov 2 och förekomsten av metalliskt järn något större.<br />

Figur 5. A 4457. PG 10021, Prov nr 2 i tvärsnitt. Foto: GAL.<br />

Tolkning<br />

Slaggen verkar bestå av två olika lager/faser, där den ena överlappar den<br />

andra. Detta kan indikera att slaggbildningen tagit lång tid och med uppehåll<br />

mellan slaggflödena eftersom det första flödet hunnit stelna innan det<br />

följande rann till.<br />

Slaggen är i stora drag likartad den i Prov 1 med samma bildningsförhållanden<br />

i en reducerande miljö i ett underliggande slagguppsamlingsutrymme<br />

till en blästugn. De skiljer sig åt endast marginellt vad gäller<br />

sammansättning och kornstorlek, där prov 2 är något grövre och med<br />

något större metallinnehåll (fig. 6). De båda senare skillnaderna antyder<br />

en långsammare avsvalning. I övrigt är de mycket lika (jämför också de<br />

totalkemiska analyserna nedan).<br />

Järnhantering vid Kungsbäck. Arkeometallurgisk analys av slagger och bränd lera 15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!