xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
A 4457, PG 10021, Prov nr 2<br />
Okulär granskning<br />
Rund bottenslagg. Vikt 1156 g. Grå med inslag av ljusbrunt. Tjocklek<br />
upp till ca 60 mm. Uppskattad diameter ca 0,2 m. Svagt magnetisk på<br />
ovansidan. Den undre delen är mer homogent uppbyggd och har fastkittat<br />
grus i botten. Den övre delen visar på mer oregelbundheter och större<br />
förekomster av fastkittat kol och kolavtryck. Tvärsnittet avslöjar att<br />
denna bottenslagg består av en sammanhängande slagg med större<br />
homogenitet i botten (fig. 5). Inga tydliga metallförekomster har kunnat<br />
urskiljas. Små porer förekommer genom hela stycket men mer<br />
koncentrerat närmare den övre delen.<br />
Petrografisk analys<br />
Slaggen är något porösare än den i Prov nr 1 på mikroskala. Även i denna<br />
är endast den nedre halvan undersökt. Sammansättningen är mestadels<br />
mycket likartad, med innehåll av olivin, wüstit och en glasfas. Lokalt<br />
förekommer också leucit. Kornstorleken är genomgående något grövre i<br />
prov 2 och förekomsten av metalliskt järn något större.<br />
Figur 5. A 4457. PG 10021, Prov nr 2 i tvärsnitt. Foto: GAL.<br />
Tolkning<br />
Slaggen verkar bestå av två olika lager/faser, där den ena överlappar den<br />
andra. Detta kan indikera att slaggbildningen tagit lång tid och med uppehåll<br />
mellan slaggflödena eftersom det första flödet hunnit stelna innan det<br />
följande rann till.<br />
Slaggen är i stora drag likartad den i Prov 1 med samma bildningsförhållanden<br />
i en reducerande miljö i ett underliggande slagguppsamlingsutrymme<br />
till en blästugn. De skiljer sig åt endast marginellt vad gäller<br />
sammansättning och kornstorlek, där prov 2 är något grövre och med<br />
något större metallinnehåll (fig. 6). De båda senare skillnaderna antyder<br />
en långsammare avsvalning. I övrigt är de mycket lika (jämför också de<br />
totalkemiska analyserna nedan).<br />
Järnhantering vid Kungsbäck. Arkeometallurgisk analys av slagger och bränd lera 15