xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

Kring 700-talet e.Kr. har man på platsen börjat med en järnproduktion som kraftigt
överskridit det egna behovet. Detta har gett en välstånd som gett sig uttryck i
gravar med rika gravgåvor och stora markinnehav (som senare donerats till kyrkan).
Järnframställningsplatsen har använts fram till andra halvan av 900-talet,
då en stensättning med en brandgrav anläggs längst upp på slaggvarpet. Det är
nog ingen slump att användningsperioden till stor del sammanfaller med Birkas
storhetstid som handelscentrum, vilken infaller från slutet av 700-talet till ca
970 e.Kr. Här fanns köpare av järnöverskottet och här tillverkades många av de
statusföremål som vi ser i gravar i Gästrikland. Bl.a. har man på Birka påträffat
delar av en gjutform till doppsko av samma typ som i Kungsbäcksgraven.
Birka överges omkring år 970 och en ny kungaätt etablerar sig med Sigtuna som
bas (Broberg 1995:13). Med dem kommer också nya allianser och varuströmmar.
Nu tycks Dalarna och Ångermanland överta rollen som hovleverantörer
av järn. Mycket tyder på att man ändå fortsatt med järnhantering och smide i
Kungsbäck, men i mindre skala. De äldsta fynden på norra sidan Kungsbäcken
var just pilspetsar och smideslämningar från 1200-talet (Broberg 1996).
potential för studier på ett mycket grundligare vis än vad som varit möjligt inom
denna rapports ramar. Intressanta frågor att arbeta vidare med är t.ex:
Är bebyggelsen ännu äldre än den folkvandringstida?
Hur har övergången i byggnadsskick sett ut från förhistoriska stolpbyggnader till
medeltidens syllstenshus?
Hur har järnframställningen organiserats under olika tider?
Vad har Kungsbäck-Vall haft för roll i den stadsbildning som skedde under medeltiden
tre kilometer österut.
Frågeställningarna är närmast obegränsade.
PUBLIK VERKSAMHET
Det fanns ett stort intresse från såväl press som allmänhet för undersökningarna
rad
byggarbetsplats var dock möjligheterna begränsade för besök och visningar
under pågående grävning. För att möta intresset anordandes därför kvällstid en
allmän visning. Förutom antikvarisk personal deltog då även en museipedagog
samt personal från Scanjack som berättade om röjningen av odetonerad ammunition.
Visningen lockade omkring 100 personer och resulterade i både artiklar i
lokalpress och radioinslag.
Vid sidan av den allmänna visningen hölls en guidning på platsen för medlemmar
i föreningen Årsunda viking, vilka har ett specialintresse för undersökningen
då man bl.a. arbetar med en rekonstruerad vikingatida gårdsmiljö i
Gästrikland.
Efter undersökningens slut har grävningen presenterats på en välbesökt kulturlunch
på Länsmuseet, samt vid ett par kvällsföredrag för olika föreningar.
Slutligen har en liten utställning som visar några av fynden och kortfattat berättar
om resultaten iordningsställts i det nya destilleriet i Mackmyra Whiskyby.
38
LÄNSMUSEET GÄVLEBORG – JÄRNÅLDER I KUNGSBÄCK