xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Anläggningen A 3445 vid Kungsbäck (fig. 22) utgjorde troligen<br />
resterna av en blästugn som till storleken kan jämföras med ugnarna vid<br />
RAÄ 412 i Valbo. Dokumentationen av A 3445 tyder på att det rör sig<br />
om en slagguppsamlingsgrop med en inre diameter omkring en meter.<br />
Trots att endast den nedre delen av den skålformade gropen vara bevarad<br />
ger det ändå en uppfattning om ugnens storlek. För att en blästugn ska<br />
fungera tillfredsställande krävs att schaktet, som står över slaggropen, har<br />
en höjd som är ungefär dubbelt så stor som schaktets diameter i<br />
blästernivå. Det betyder att schaktet bör ha varit upp emot 2 m högt.<br />
Det är troligt att de stora ugnar man använt på flera platser i Valbo och<br />
sannolikt även vid Kungsbäck krävt att det funnits flera blästeringångar.<br />
Detta för att man skulle få en tillräckligt hög temperatur jämnt fördelad i<br />
ugnen, vilket bör ha varit en förutsättning för en lyckad process.<br />
Hösten 2011 provkörde GAL en experimentugn i Kittilbu i Norge.<br />
Ugnen hade byggts med ugnslämningarna vid RAÄ 412 i Valbo som<br />
utgångspunkt. Experimentugnen försågs med fyra blästerintag jämnt<br />
fördelade runt schaktet. Resultatet från provkörningen av ugnen, som<br />
endast pågick under en halv dag, blev att det bildades en slaggklump<br />
strax under varje blästerhål. Om ugnen hade varit igång under en längre<br />
tid är det troligt att de fyra slaggerna hade fyllt upp en större del av<br />
slaggropen och växt samman till en större klump.<br />
Vid RAÄ 412 i Valbo var slaggroparna i stort sett helt fyllda med en<br />
mer eller mindre sammanhängande slaggklump, med en vikt av ca 150–<br />
250 kg. Något liknande har vi inte sett i provmaterialet från Kungsbäck.<br />
Bottenslaggerna har där varit betydligt mindre, av allt att döma endast ett<br />
par decimeter i diameter. Erfarenheterna från Kittilbu antyder att en<br />
förklaring kan vara att man vid Kungsbäck kört ugnen en kortare tid. Det<br />
har därför inte hunnit samlas tillräckligt mycket slagg innanför varje<br />
blästerhål, om vi förutsätter att det fanns fler än ett, för att fylla upp<br />
slaggropen.<br />
Figur 22. A3445 vid Kungsbäck utgör troligen nedre delen av en slaggrop till en<br />
blästugn. Foto: <strong>Länsmuseet</strong> <strong>Gävleborg</strong>.<br />
Järnhantering vid Kungsbäck. Arkeometallurgisk analys av slagger och bränd lera 31
Change language