xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kungsbäck 2011,<br />
Slaggprover<br />
"profilbanken",<br />
P3665, Slaggvarp<br />
RAÄ 466<br />
Kungsbäck 3662,<br />
Slagg under gravar<br />
A 2524, PR 3151,<br />
"Rostlagret"<br />
Ett stort antal fragment.<br />
Ca 10–110 mm.<br />
Somliga är förglasade<br />
eller har avtryck efter<br />
kol. Svarta. 44<br />
fragment.<br />
Ett av fragmenten skiljer sig avsevärt vad<br />
gäller resten (mera lättflytande;<br />
"ripples"). Även ett stycke av tydligt<br />
förglasad ugnsfodring. En del av de<br />
större slaggstyckena har större avtryck<br />
och även rester efter kol (ca 30–40 mm).<br />
Slaggen i ett av styckena verkar ha runnit<br />
mellan 3 olika kolbitar/ved.<br />
Två större stycken. Del av ugnsvägg. Ena sidan visar en grå<br />
porös yta. Andra sidan är delvis rödbränd.<br />
Svårbestämd.<br />
Många småfragment,<br />
mörka, ca 3–20 mm. En<br />
handfull större stycken<br />
är ca 30–70 mm. I sin<br />
helhet är en del mycket<br />
förglasade, medan andra<br />
bär spår efter kol. Ca<br />
200 fragment.<br />
Slaggstycke med inslag och avtryck av<br />
kol. Möjligen en bottenslagg.<br />
Spår efter kol (ca 5–20 mm). Förekommer<br />
även en del brända ugnsväggsfragment.<br />
Ett slaggstycke kan ha spår efter ett<br />
verktyg eller vidja. En del stycken består<br />
av både ugnsvägg och slagg. Även<br />
förekomst av droppformigt slagg.<br />
10–110 10–<br />
110<br />
10–110 1640 5 & 6<br />
120 100 70 689<br />
150 120 80 952<br />
3–70 3–70 3–70 441<br />
Tabell 2. Sammanställning över prover. I kolumnen ”Analys” anges vilken analysmetod som provet genomgått. S =<br />
tvärsnittsanalys (sågning). T = totalkemisk analys. P = Petrografisk analys.<br />
Tilldelat<br />
prov-ID Sakord Typ Övrigt A-nr.<br />
1 Slagg<br />
2 Slagg<br />
Övrigt ID<br />
(PG etc.) L B H Vikt Analys<br />
Del av<br />
bottenslagg Rundad botten 4457 10021 200 <strong>14</strong>0 70 1287 S,T,P<br />
Del av<br />
bottenslagg Rundad botten 4457 10021 <strong>14</strong>0 120 80 1156 S,T,P<br />
3 Slagg Bottenslagg Rundad botten 4457 10021 170 <strong>14</strong>0 60 1665 S<br />
4 Bränd lera<br />
Ugnsvägg +<br />
slagg Metall i tvärsnitt 4457 10021 150 130 80 1399 S<br />
5 Slagg Stearinslagg Metall i tvärsnitt * 3665 110 90 30 297 S,T,P<br />
6 Slagg Stearinslagg Metall i tvärsnitt * 3665 80 60 10 172 S<br />
7 Slagg Stearinslagg Metall i tvärsnitt 3445 10008 70 60 10 71 S<br />
8 Bränd lera Ugnsvägg<br />
Tvärsnitt visar<br />
hur leran bränts 3445 10008 50 40 15 45 S<br />
Urval<br />
I tabell 2 ges en överblick över det material som valdes ut för noggrannare<br />
analyser. Totalt åtta prover valdes ut och tilldelades ett eget prov-ID.<br />
Alla dessa sågades för att göra en fullständig okulär analys möjlig och för<br />
att vara till hjälp vid urvalet av prover för totalkemiska och petrografiska<br />
analyser. Eftersom de totalkemiska och petrografiska analyserna kan ses<br />
som komplementära till varandra bör samma prov genomgå båda<br />
analysmomenten. I projektet bestämde beställaren i samråd med GAL att<br />
tre totalkemiska respektive tre petrografiska analyser skulle utföras.<br />
Som tabell 2 visar utfördes de utökade analyserna på prov nr 1, 2 och<br />
5. Alla dessa var slagger, från två olika kontexter. De övergripande<br />
frågeställningarna var: Representerar slaggerna från Kungsbäck<br />
järnframställning, smide eller något annat processled? Är det möjligt att<br />
få kunskap om järnhanteringens effektivitet och går det att hitta likheter<br />
Järnhantering vid Kungsbäck. Arkeometallurgisk analys av slagger och bränd lera 11