xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

24 UV GAL Rapport 2012:11. Geoarkeologisk undersökning
kommande i malmer och ett hjälpmedel för att särskilja olika malmområden.
Fosfor har också en effekt på det tillverkade järnet genom att
bidra till både ett hårdare och segare järn än det fosforfria järnet. Fosfor
fördelar sig under framställningsprocessen mellan metall och slagg varför
en förhöjd fosforhalt i slaggen delvis signalerar att fosforjärn kan ha
tillverkats.
Ämnen som förekommer i betydligt lägre halter, s.k. spårämnen (nedre
delen av tabell 3) kan vara av betydelse för att jämföra slagger med
varandra och malmer för att se om det finns ett gemensamt ursprung, och
om detta kan kopplas till någon specifik geologisk/geografisk miljö.
Bland dessa finns t.ex. barium (Ba) som ofta är korrelerat med manganinnehåll.
Andra ämnen som kan vara viktiga att jämföra är nickel (Ni),
vanadin (V) och krom (Cr), liksom gruppen sällsynta jordartsmetaller
(Rare Earth Elements – REE).
Resultat
De tre slaggerna från Kungsbäck
I de tre analyserade slaggerna är, som förväntat, järn dominerande med
som lägst ca 63 % FeO i P10021-2 till som högst ca 69 % FeO i P3665-5.
Kiselhalten varierar från knappt 20 % (som SiO2) i P3665-2 till knappt
24 % i P10021-1. Bland övriga ämnen är det endast aluminium, kalcium
och kalium som förekommer i någon eller några viktsprocent vardera.
Övriga ämnen förekommer i några tiondels viktsprocent som mest. Det
gäller t.ex. ämnen som mangan och fosfor vilka kan förekomma i betydligt
högre halter om malmen också är rik på dessa, som vi berört ovan.
Alla tre slagger är i stora drag likartade i sin kemiska sammansättning
även om mindre skillnader förekommer för flera ämnen. Hur pass omfattande
dessa skillnader är kan vi återkomma till senare genom att jämföra
med slagger från några andra platser.
Likheterna antyder dels att mycket likartad malm har använts, i det här
fallet en malmtyp som är ren i sammansättning, dels att processen varit
jämförbar under framställningen. De båda slaggerna från P10021 har
samma form som väl definierad bottenslagg, och vi kan med utgångspunkt
i detta också förvänta oss likheter i processen. Utseendemässigt
skiljer sig P3665 med mer tydligt urskiljbara slaggsträngar utan tydlig
bottenform, men kemiskt antyder den motsvarande bildningssätt som de
båda andra analyserade slaggerna. Det innebär att de morfologiska
skillnaderna inte har någon motsvarande skillnad kemiskt. Deras kemiska
likhet antyder snarare likhet i processens funktion. Möjligen kan
formerna motsvara variationer i slagguppsamlingsutrymmets form
och/eller att uppsamlingsutrymmet har fyllts upp mer i några fall, mindre
i andra. Dessa resultat kan dock inte direkt tillämpas för att för att dra
slutsatser om ugnens form utan bör betraktas tillsammans med övrig
information från platsen.
De ovanstående slutsatserna baseras huvudsakligen på förekomsten
och halterna av huvudelementen. Förekomsten av spårelementen är av
samma storleksordning för alla tre slaggerna, vilket ytterligare tyder på
stora likheter vad gäller använd malm och processens genomförande.