xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

OSTEOLOGISK UNDERSÖKNING AV BRANDGRAVEN I KUNGSBÄCK, RAÄ 466,
GÄVLE STAD, GÄSTRIKLAND,
Av FD Carina Olson
Under sommaren 2011 undersöktes rubricerad grav av Länsmuseet Gävleborg under ledning
av antikvarie Bo Ulfhielm.
Vid de arkeologiska undersökningarna samlades drygt 1 kg av brända ben in som till största
delen kom från graven. En mindre del framkom ur anläggningar i närheten av graven.
Benfynden som tillvaratogs insändes i september 2011 till Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet
vid Stockholms universitet för en osteologisk analys. Målsättningen med analysen
var att studera artsammansättningen i materialet och om möjligt belysa omständigheterna
kring själva gravbålet. Genomförandet av kremationen speglas i materialet där förbränningsgraderna
av de olika skelettdelarna kan ge information om själva bränningen. Bålet kan ha
haft olika temperatur som visar sig i fullständigt respektive ofullständigt brända kroppsdelar.
Människobenen och djurbenen studeras på samma sätt.
Målsättningen är att analysera vikten av benen enligt olika förbränningsgrader för att på så
sätt kunna bedöma hur kremeringen gått till.
MATERIAL
Benmaterialet har undersökts med hjälp av den komparativa samlingen vid Osteoarkeologiska
forskningslaboratoriet, Stockholms Universitet. Materialets totala vikt är 1170 gram och
antalet fragment 3834 st, vilket ger en snittvikt på 0,3 gram. Drygt 99 % av benen är brända,
de obrända benen består av ett antal tänder och tandfragment. Identifieringsgraden var 5 %
baserat på antal och 15 % baserat på vikt. Benmaterialet härrör huvudsakligen från graven
A2560. Ett mindre antal fragment kommer från fyra intilliggande anläggningar; A254, några
meter nordväst om graven och 355, 967 och 1143 vilka låg mellan 10 – 50 meter sydost om
graven (Tabell 1).
Brända ben Obrända ben
Anläggning Antal Vikt i gram Antal Vikt i gram
A254 88 5,58
A355 11 0,29
A967 46 1,03
A1143 4 0,10
A2560 3673 1153,15 12 9,92
Totalt 3811 1159,86 23 10,21
Tabell 1. Antal och vikt per anläggning
Metoder
Benmaterialet har bestämts till art, grupp av arter och benslag där så varit möjligt.
Sidobestämning har gjorts på hela ben och fragment med karaktärer som möjliggör detta.
Beräkning av individantal (MNI) utgår ifrån det största antalet fragment av ett benslag ifrån
höger eller vänster sida. Hänsyn till ålder tas och vissa juvenila ben kan därför komma att
räknas som enskilda individer (Chaplin 1971). Åldersbedömning görs via epifysstatus, graden
av sammanväxning av kraniets suturer (på människa) samt tandframbrott. Könsbedömning
kan göras på vissa skelettelement med könsindikerande karaktärer, för människa t ex
bäckenben och kranium. I detta material fanns inga ben lämpade att använda för
2