xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

Figur 7. A 4457, PG 10021, Prov nr 3 i tvärsnitt. Grus- och sandkorn på undersidan visar
att slaggstycket haft kontakt med ugnsbotten. Ränderna är märken från sågen från
tvärsnittsingreppet på laboratoriet. Foto: GAL.
Tolkning
Slagg som runnit ner i botten av en slaggrop. Resterna av grus och sand
indikerar vilket att materialet har funnits i botten på slaggropen. Slaggsammansättningen
påminner, om man bortser från det rostfärgade skiktet
och det fastkittade materialet, mycket om proverna nr 1 och 2. Detta talar
för att de härstammar från samma typ av verksamhet (reduktion i
blästugn).
A 4457, PG 10021, Prov nr 4
Okulär granskning
Del av bränd/smält ugnsvägg med fastsmält slagg. Vikt 1399 g. Ugnsväggen
består av en grov, bränd till smält lera och har en grå färg (fig. 8).
Leran har en grov magring som innehåller kvarts. Magringen är ställvis
så grov att den närmast är av grus- och stenstorlek. Slagg återfinns på
insidan av ugnsväggen och är delvis sammansmält med denna. Spår av
kol finns på ett par ställen i slaggen. Slaggen har en mörkare grå ton med
inslag av ljusbruna, orange eller rostfärgade fläckar. Slaggens flytriktning
antyder provets orientering i ugnen. I tvärsnittet syns att större delen av
provet består av smält eller bränd ugnsvägg och en mindre del av slagg.
På några få områden i slaggen observerades mindre, men tydliga,
metallförekomster.
Tolkning
Ett stycke ugnsvägg, från blästugn, som spruckit av hettan. Slagg har
trängt in i sprickorna.
Järnhantering vid Kungsbäck. Arkeometallurgisk analys av slagger och bränd lera 17