19.09.2013 Views

xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

12 UV GAL Rapport <strong>2012</strong>:11. Geoarkeologisk undersökning<br />

mellan och annat material från närområdet? Det är inom dessa ramar som<br />

urvalet av material har skett. En totalkemisk analys bör endast göras på<br />

stycken som är homogena i sin sammansättning. Därför bör man inte<br />

analysera bitar där det förekommer rester av både ugnsvägg och slagg.<br />

Det är också viktigt att välja slagger som är representativa för ett större<br />

material.<br />

Analysresultat<br />

A 4457, PG 10021, Prov nr 1<br />

Okulär granskning<br />

Rundad bottenslagg med tydlig bottenform. Vikt 1287 g. Brottytorna<br />

visar att den varit en del av ett större slaggstycke med en diameter på ca<br />

0,3 m. Största tjocklek är ca 40 mm. Ytan är magnetisk. Färgen är till<br />

större delen grå med rostbruna inslag. Ovansidan visar tydliga avtryck<br />

och rester av kol, delvis fastkittat i slaggen. Tvärsnittet visar en grå slagg,<br />

utan några tydliga metallförekomster (fig. 1). Strukturen är mer homogen<br />

i botten, medan den visar större andel porer och påsmält material närmare<br />

ovansidan.<br />

Figur 1. A 4457, PG 10021, Prov nr 1 i tvärsnitt. Foto: GAL.<br />

Petrografisk analys<br />

Det undersökta tvärsnittet omfattar den nedre delen av slaggen, som är<br />

betydligt tätare än den övre. I mikroskop framträder denna del som en<br />

homogent uppbyggd slagg, med endast mindre hålrum. Genomgående<br />

förekommer olivin, wüstit och en glasfas i tämligen likartade proportioner.<br />

Endast lokalt är wüstitmängden mindre. Kornstorleken är snarlik i<br />

hela snittet även om den närmast botten är något lägre. Formen på<br />

olivinkristallerna varierar något mellan olika delar, alltifrån långsmala<br />

(fig. 2) till mer kortprismatiska kristaller (fig. 3). Det är dock osäkert om<br />

denna förändring är systematisk eller ej, möjligen är långsmala kristaller<br />

vanligare i den nedre delen. I övre delen förekommer också

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!