xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12 UV GAL Rapport <strong>2012</strong>:11. Geoarkeologisk undersökning<br />
mellan och annat material från närområdet? Det är inom dessa ramar som<br />
urvalet av material har skett. En totalkemisk analys bör endast göras på<br />
stycken som är homogena i sin sammansättning. Därför bör man inte<br />
analysera bitar där det förekommer rester av både ugnsvägg och slagg.<br />
Det är också viktigt att välja slagger som är representativa för ett större<br />
material.<br />
Analysresultat<br />
A 4457, PG 10021, Prov nr 1<br />
Okulär granskning<br />
Rundad bottenslagg med tydlig bottenform. Vikt 1287 g. Brottytorna<br />
visar att den varit en del av ett större slaggstycke med en diameter på ca<br />
0,3 m. Största tjocklek är ca 40 mm. Ytan är magnetisk. Färgen är till<br />
större delen grå med rostbruna inslag. Ovansidan visar tydliga avtryck<br />
och rester av kol, delvis fastkittat i slaggen. Tvärsnittet visar en grå slagg,<br />
utan några tydliga metallförekomster (fig. 1). Strukturen är mer homogen<br />
i botten, medan den visar större andel porer och påsmält material närmare<br />
ovansidan.<br />
Figur 1. A 4457, PG 10021, Prov nr 1 i tvärsnitt. Foto: GAL.<br />
Petrografisk analys<br />
Det undersökta tvärsnittet omfattar den nedre delen av slaggen, som är<br />
betydligt tätare än den övre. I mikroskop framträder denna del som en<br />
homogent uppbyggd slagg, med endast mindre hålrum. Genomgående<br />
förekommer olivin, wüstit och en glasfas i tämligen likartade proportioner.<br />
Endast lokalt är wüstitmängden mindre. Kornstorleken är snarlik i<br />
hela snittet även om den närmast botten är något lägre. Formen på<br />
olivinkristallerna varierar något mellan olika delar, alltifrån långsmala<br />
(fig. 2) till mer kortprismatiska kristaller (fig. 3). Det är dock osäkert om<br />
denna förändring är systematisk eller ej, möjligen är långsmala kristaller<br />
vanligare i den nedre delen. I övre delen förekommer också