xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
xlm rapport 2012-14 - Länsmuseet Gävleborg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Resultat<br />
Nedan presenteras de allmänna noteringarna efter den okulära<br />
genomgången. Därefter följer en sammanställning av materialet i sin<br />
helhet (tabell 1) och en presentation av de prover som har gåtts igenom<br />
med tillhörande urvalsargumentation (tabell 2). I slutet av detta kapitel<br />
presenteras de detaljerade analysresultaten för varje enskilt prov.<br />
Slagger<br />
Efter den okulära klassificeringen kan man konstatera att materialet från<br />
Kungsbäck till största del består av slagger. Även en del rester efter<br />
ugnsfodring/ugnsvägg fanns i materialet (se nedan). Vad gäller<br />
slaggernas yttre utseende kan man skilja på två typer. Den ena typen av<br />
slagg, som samtidigt är större, är oftast grå med bruna inslag. Dessa större<br />
slaggstycken, som tillvaratagits i A 4457, har avtryck från den slaggrop<br />
där de bildats, inte sällan med fastkittat material i dess undre kant. Den<br />
andra sorten ter sig lite annorlunda och återfanns i kontexten 3665.<br />
Storleken är mycket mindre och styckena mera fragmenterade. Färgen är<br />
svart till mörkgrå och dess form kan benämnas som typiska s.k.<br />
”stearinslagger”, bildningar av trögfluten slagg. Sådana slagger är<br />
karaktäristiska i en reduktionsprocess men liknande former kan även<br />
förekomma i smidessammanhang. Detta gäller framförallt om de är<br />
mindre. Trots yttre skillnader visar de på en ganska likartad uppbyggnad<br />
inuti. Där är det möjligt att observera en ibland homogen grå slagg med<br />
en viss förekomst av porer. Båda nämnda slaggtyper härrör vanligtvis<br />
från en reduktionsprocess. Ett av slaggfragmenten har ett avtryck efter ett<br />
verktyg eller dylikt men valdes inte ut för vidare analyser då den inte<br />
ansågs representativ för materialet i stort. Ett urval av de ovan nämnda<br />
slaggerna har undersökts mera noggrant (se nedan) för att kunna ta reda<br />
på mer om det processled som ligger bakom deras uppkomst.<br />
Ugnsvägg/ugnsfodring<br />
I det inlämnade materialet ingick även en del rester efter ugnsväggar/infodring.<br />
Dessa representerar sannolikt rester efter konstruktioner där<br />
järnframställning skett. De flesta av dessa har blivit brända och/eller<br />
smälta vid höga temperaturer. Även här ser vi en viss variation i<br />
materialet. Vissa stycken visar en konstruktion som byggts av en lera som<br />
magrats med grus (A 4457). Andra stycken visar en struktur där leran<br />
varit grov men dock finare och välhomogeniserad vad gäller magring<br />
(A3445). I en del fall ser vi även rester efter slagg som fortfarande sitter<br />
fast i och delvis sammansmält med den brända leran.<br />
Järnhantering vid Kungsbäck. Arkeometallurgisk analys av slagger och bränd lera 9
Change language