Snille och smak och mord - DiVA

snille och smak och mord
ställning. 31 Modellen är intressant därför att den bevarar högkulturen
som referensram och måttstock men i mindre omfattning än tidigare.
Ungdomskultursociologen Erling Bjurström har en liknande analys
av samtiden, då han menar att ungdomar ofta drar tydligare gränser
mellan god och dålig populärkultur än mellan hög- och populärkultur.
Dessutom skönjer han en omvänd klyfta i ett ofta uttalat avstånds-
tagande från högkulturen. 32 Också medie- och kommunikationsvetaren
Johan Fornäs håller med, och menar att ”möjligheterna att kombinera
fin- och populärkultur har blivit ett positivt värde” idag. 33
16
Populärkulturen spelar en allt större roll på den offentliga arenan,
och tillmäts i allt högre grad positiva egenskaper. Samtidigt finns klyf-
tan mellan högt och lågt trots allt där, ständigt närvarande och till synes
omöjlig att slippa ifrån. Jag använder de av postmodernismen influerade
utgångspunkterna ovan, främst Laermans och Perssons, för att belysa
Alvtegens egen position som deckarförfattare i relation till den högkul-
turella tematik Skugga skildrar.
31 Laermans (1992), s. 256.
32 Erling Bjurström (1997), Högt & lågt: Smak och stil i ungdomskulturen, Umeå: Boréa.
Diss. Stockholms universitet, s. 424–446.
33 Johan Fornäs (2006), ”Klyftan och broarna mellan högt och lågt”, i: Högkultur som
subkultur? Inledande anföranden vid ett seminarium i Börssalen den 29 mars 2006, (red.)
Horace Engdahl, Stockholm: Svenska Akademien, s. 39.