Snille och smak och mord - DiVA

snille och smak och mord
attributed to Literature (i.e. inspirational, hoping ‘to get in touch with
the cosmos’)”, 175 befinner sig långt ifrån den mer pragmatiska synen på
populärförfattaren där skrivandet utövas som ett hantverk. 176 Aktörer i
den kvinnliga deckarvågen, främst Läckberg och Marklund, har ofta be-
tonat att skrivandet är ett yrke bland andra, och att ekonomiska aspekter
är en väsentlig del i den skrivande praktiken. 177 Alvtegen däremot, går
tvärs emot denna uppfattning, och intar ett förhållningssätt som snarare
liknar Skuggas mer konstnärliga och höglitterära författare. Hon odlar en
bild av sig själv där hon efter sin brors död plötsligt upptäcker språket:
76
Så en morgon vaknade jag med början till en historia i huvudet. Jag tänkte mig
någon som mådde som jag, men som ändå vågade sig ut ur sin förskansning, och
som blev konfronterad av en påträngande person. Den där någon, som jag hade
vaknat med i huvudet, blev Peter Brolin, och utan att jag då visste det, skrev
jag den där dagen första kapitlet till Skuld. […] Att hitta skrivandet var som
att plötsligt upptäcka ett hemligt rum där jag aldrig hade varit förut. Jag skrev
och skrev och hittade på historien under tiden, och fem veckor senare såg jag på
antalet skrivtecken att jag nog nästan hade skrivit en bok. 178
På samma sätt som författarna i Skugga blir drabbade av språket, skri-
vandet och finner det vara den enda möjliga utvägen för att leva, gör
Alvtegen också detta till sin egen berättelse. Den här bilden etablerar hon
direkt vid sin debut, och den återkommer gång på gång i intervjuer. 179
Alvtegen har från första början annekterat en bild av sitt författarskap
175 Gelder (2004), s. 17.
176 Ett förhållningssätt som tydligt uttrycks av populärförfattaren Elizabeth George
då hon i sin handbok för att skriva prosa inledningsvis konstaterar: ”Jag tycker det
är lika fascinerande och förbryllande varje gång jag möter personer som tror att
man inte kan lära ut konsten att skriva böcker. Ärligt talat förstår jag inte riktigt
vad de menar”. Se: Elizabeth George (2005), Skriv på! En romanförfattares syn på
skönlitteratur och författarskap, Stockholm: Prisma, s. 9.
177 Algulin & Olsson (2009); Anna Bilén (2007), ”Camilla Läckberg: Författar och
värnar sitt varumärke”, Göteborgs-Posten. 2007-07-22.
178 Karin Alvtegen (2010), [Online] http://www.karinalvtegen.com [2010-04-21]
179 Se t.ex. Peterson (2009); Rainer (2005); Werkelid (2005).