Snille och smak och mord - DiVA
Snille och smak och mord - DiVA
Snille och smak och mord - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
karin alvtegen, »skugga« <strong>och</strong> litteratursamhället<br />
Hängsnaran som försvann: Om att byta position på fältet<br />
Omslaget till originalutgåvan av Skugga är en nästan övertydlig mar-<br />
kör att romanen hör till deckargenren. Med hotfullt typsnitt, blodröd<br />
färgskala <strong>och</strong> en hängsnara går det inte att misstolka. Som Persson i sin<br />
recension lakoniskt konstaterar fungerar det ”som en försäkran till läsa-<br />
ren: Var lugn, detta är inte finlitteratur!”. 128 Den deckartypiska layouten<br />
Skugga har, användes också till den svenska pocketupplagan av alla hen-<br />
nes böcker som gavs ut hösten 2007. Med författarnamnet som en stor<br />
<strong>och</strong> karaktäristisk logotyp, samt snarlika bakgrunder med olika motiv<br />
<strong>och</strong> färgkoder, inger de känslan av att vi har att göra med en deckarserie<br />
(vilket inte är fallet: det finns ingen koppling mellan historierna). Att<br />
de dessutom har likartade titlar bestående av ett ensamt, laddat <strong>och</strong><br />
känslobetonat ord på bokstaven S – Skuld (1998), Saknad (2000), Svek<br />
(2003), Skam (2005), Skugga (2007) – förstärker känslan ytterligare.<br />
Karin Alvtegen marknadsförs <strong>och</strong> säljs uppenbarligen i första hand<br />
till en deckarintresserad publik. Det har givetvis att göra med att hennes<br />
verk på många sätt hör till deckargenren. Men av lika stor vikt är vill<br />
jag mena att genren är försäljningsmässigt urstark i Sverige, samt att<br />
Alvtegen debuterade mitt i en våg av kvinnliga svenska deckarförfattare.<br />
Huruvida Alvtegens två senaste verk egentligen är deckare är en fråga<br />
omöjlig att besvara. I en intressant artikel frågar sig litteraturvetaren<br />
Christian Mehrstam hur vår förförståelse av olika verk speglar vår läs-<br />
ning av desamma. Han utgår från en svensk science fictiondeckare från<br />
2006 – som givet sin uttalade positionering på det litterära fältet blev<br />
sparsamt <strong>och</strong> enbart genremässigt uppmärksammad – <strong>och</strong> försöker att<br />
kasta alla sina genremässiga förväntningar i sin egen läsning. Resultatet<br />
blir en rad exempel på att texten ställer verkligt intressanta frågor, <strong>och</strong><br />
uppvisar en hög grad av egen litteraritet, 129 teman ingen recensent hade<br />
128 Ibid. (2007).<br />
129 Christian Mehrstam (2010), ”Fallet med den muterade science fictiondeckaren:<br />
Om populärkulturens litteraritet <strong>och</strong> didaktiska potential”, Tidskrift för litteraturvetenskap,<br />
vol. 39, nr. 1, s. 39 ff. Termen litteraritet är svårdefinierad, men Mehrstam<br />
45