Snille och smak och mord - DiVA
Snille och smak och mord - DiVA
Snille och smak och mord - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
snille <strong>och</strong> <strong>smak</strong> <strong>och</strong> <strong>mord</strong><br />
högkulturella författare citeras i TV-serier <strong>och</strong> reklamfilmer, eller att<br />
populärmusik analyseras på vetenskapliga institutioner. Det postmo-<br />
derna innefattar en mängd olika riktningar, skolor <strong>och</strong> begreppsdefini-<br />
tioner, men angående just uppluckrandet av gränserna mellan det höga<br />
<strong>och</strong> det låga, tycks samstämmighet råda. Som Fredric Jameson framhöll<br />
är ”ett fundamentalt karaktärsdrag inom alla de postmodernistiska<br />
strömningarna […] deras tendens att sudda ut den äldre (väsentligen<br />
högmodernistiska) gränsen mellan högkultur <strong>och</strong> s k masskultur eller<br />
kommersiell kultur”, 4 vilket bara är ett av många exempel på denna<br />
postmodernitetens doxa. Samtidigt är gränsen mellan högt <strong>och</strong> lågt<br />
ingalunda utsuddad, <strong>och</strong> som estetikfilosofen Sven-Olof Wallenstein<br />
konstaterar används det postmoderna idag ofta som ett skällsord i be-<br />
tydelsen av en kulturrelativism som gått överstyr, <strong>och</strong> där man blickar<br />
tillbaks mot en tid när värdehierarkierna fortfarande var fasta. 5<br />
6<br />
Denna studie tar sin utgångspunkt i mytbildningen kring Nobelpriset<br />
<strong>och</strong> dess förhållande till högt <strong>och</strong> lågt. En intressant produkt av detta är<br />
Nobelpriset som fiktivt motiv. Det finns en lång rad exempel på en fik-<br />
tionalisering av priset, <strong>och</strong> till största delen rör det sig om beskrivningar<br />
utifrån en populärkulturell horisont. 6 Vad är nu detta ett tecken på?<br />
Varför denna fascination för det högkulturella i det populärkulturella?<br />
Ett aktuellt <strong>och</strong> särskilt intressant exempel är Karin Alvtegens Skugga<br />
från 2007. Alvtegen (född 1965) debuterade 1998 med Skuld, <strong>och</strong> har<br />
sedan dess givit ut totalt fem titlar, där Skugga är den senaste. Alvtegen<br />
fick sitt genombrott år 2000 med Saknad, som blev en stor framgång<br />
både publikt <strong>och</strong> kritikermässigt inom deckargenren. Den belönades<br />
4 Fredric Jameson (1986), ”Postmodernismen eller Senkapitalismens kulturella logik”, i:<br />
Postmoderna tider?, (red.) Mikael Löfgren & Anders Molander, Stockholm: Norstedts,<br />
s. 263. Jameson var en av de mest tongivande postmoderna teoretikerna när begreppet<br />
lanserades på bred front på 1980-talet, <strong>och</strong> hans idéer har påverkat vår förståelse av<br />
postmodernismen enormt.<br />
5 Sven-Olof Wallenstein (2009), ”Inledning: Vad var det postmoderna?”, i: Svar på<br />
frågan: Vad var det postmoderna?, (red.) Sven-Olof Wallenstein, Stockholm: Excerpt, s. 8.<br />
6 Jag går igenom denna tradition mer noggrant i avsnittet ”Nobelprisets betydelse I”.
Change language