Snille och smak och mord - DiVA
Snille och smak och mord - DiVA
Snille och smak och mord - DiVA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
snille <strong>och</strong> <strong>smak</strong> <strong>och</strong> <strong>mord</strong><br />
I alla dessa berättelser appellerar Nobelpriset i kraft av sin egen sym-<br />
bolik till den populärlitterära läsarens intresse. På detta sätt används<br />
delvis också Axel Ragnerfeldts pristagarstatus i Skugga. Till en början<br />
beskrivs han likt en klassisk bild av den store konstnären. Han är en<br />
svår tillgänglig författare vars privatliv ingen känner till, men vars ro-<br />
maner <strong>och</strong> berömmelse närmast är kulturellt allmängods – ”alla hans<br />
verk räknades som klassiker”. (s. 14) Utåt sett är han för den svenska<br />
allmänheten en hyllad men tillbakadragen nationalikon. Den hemlig-<br />
hetsfulla aspekten anspelar även den till Nobelpristagarstatusen, <strong>och</strong><br />
likt en Bergman tronar han ensam i sitt stora hus. Om vi använder<br />
Bourdieus begreppsapparat befinner sig Axel prestigemässigt högst upp<br />
i romanens litterära fält. Han innehar till synes oändligt med kulturellt<br />
kapital. De fältets egna konsekrationsinstanser Bourdieu menar garan-<br />
terar status, är här alla på Axels sida: kritikerna älskar honom, han ges<br />
ut på ett välrenommerat förlag <strong>och</strong>, inte minst: han sitter med i Svenska<br />
Akademien <strong>och</strong> har tilldelats Nobelpriset i litteratur.<br />
62<br />
De två sistnämnda attributen är särskilt viktiga, för de får funktionen<br />
av en slutgiltig <strong>och</strong> maximerad konsekrationsinstans som populärkultu-<br />
rell förklaring av det höglitterära fältet. Eller uttryckt annorlunda: alla<br />
Alvtegens presumtiva läsare är inte bevandrade i det höglitterära fältets<br />
koder, men alla känner till <strong>och</strong> förstår symboltyngden i Nobelpriset <strong>och</strong><br />
Svenska Akademien. Genom att Alvtegen gör Axel till Nobelpristagare,<br />
försäkrar hon sig samtidigt om att alla läsare förstår hur pass prisad<br />
<strong>och</strong> uppburen han verkligen är. Magnus Persson gör i sin recension av<br />
Skugga en intressant iakttagelse apropå Axels Nobelpristagarstatus:<br />
Slutet riskerar att kantra över i gotisk melodram. Men samtidigt anas en allegorisk<br />
impuls bakom det övertydliga. Hade det till exempel inte räckt att Axel var<br />
en högt skattad författare? Måste han också vara Nobelpristagare? Ja, kanske han<br />
måste vara det om man vill berätta en svart saga om hur den finaste av kultur kan<br />
förföra <strong>och</strong> förstöra. 157<br />
157 Persson (2007).
Change language