Snille och smak och mord - DiVA

litteratursamhället i »skugga«
Som vi sett bekände sig Axel och Alice i sin ungdom till denna mystiska
skaparanda, och när Axel själv funderar över sitt skrivande är det just i
termer av att ”öppna upp mot världsalltet” och som ett ”samarbete med
en gudomlig källa”. (s. 166) Redan i ungdomen var detta klarlagt för
Axel som ”drogs till språket som en nattfjäril mot ljuset” då ”berättel-
serna trängdes i hans inre” och ”han gick för att möta sitt kall”. (s. 112 f.)
Att Axel sedermera blir Nobelpristagare passar i sammanhanget perfekt,
då det är ett pris som frekvent associeras till kreativitet och genialitet. 173
Dessutom avbildar litteraturprismedaljens baksida en ung man som, sit-
tandes under ett lagerträd, förtrollad lyssnar till och skriver ned musans
sång. 174
Författarmyten – drömmen om författarskapet – delas av alla
Skuggas författare. Torgny förklaras i sin ungdom ha varit ett lätt byte
för mobbare ”[t]ills han upptäckte kraften i språket” och med ”sitt
nyfunna vapen fintade […] bort varenda antagonist”. (s. 301) I vuxen
ålder anspelas på en lidande konstnärsmyt då Torgny ”i sin förtvivlan
börjat skriva” det som kom att bli hans största framgång. (s. 304) Louise
Ragnerfeldt förhåller sig till författarmyten utifrån: ”Författare var
något mystiskt och avlägset, en diffus bild av något upphöjt som likt
magiker hade vetskap om sådant som var omöjligt för andra att begripa,
som kunde fånga det onåbara och skildra det ingen annan såg.” (s. 33)
Vi förstår att det är något speciellt med att vara författare, och att
det finns en skillnad gentemot ”vanliga” människor. Författarskapet
gestaltas som ett kall, något ofrånkomligt bokens litteratörer dras emot.
Denna position Gelder beskriver som ”the kind of sensibility commonly
173 Exempelvis fokuserar Nobelmuseet där denna publikation ges ut på de kreativa
aspekterna av pristagarna och de miljöer de vistats i, se t.ex.: Människor, miljöer
och kreativitet: Nobelpriset 100 år (2001), (red.) Ulf Larsson, Stockholm: Atlantis.
Vad gäller länkningen mellan Nobelpriset och genialitet finns det en uppsjö av
översiktsverk som tematiserar detta, se t.ex.: The Nobel century: A chronicle of genius
(1991), (red.) Stig Ramel & Asa Briggs, London: Chapman, eller: Burton Feldman
(2000), The Nobel Prize: A history of genius, New York, Arcade Publishing.
174 Människor, miljöer och kreativitet (2001), s. 31.
75