Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

nr 5 

2003 

Ny lag för 

allas säkerhet 

Tema sid 15-26 

Äldreboenden 

hårt drabbade 

av dödsbränder 

Borås slåss för 

skärsläckaren 

Sid 12 

Sid 4

2 

Inledaren 

Den nya lagen kräver 

politikernas engagemang 

Ibörjan av juli skrev Mats Svegfors, landshövding 

i Västmanlands län och regeringens 

utredare av den svenska samhällsorganisationen, 

att varje kommun får rätt att 

bestämma över sin egen servicenivå. Tanken 

är att ge kommunerna mer makt och staten 

mindre. 

Konsekvensen kan bli större skillnader i 

kommunernas sätt att lösa välfärdsfrågorna. 

Detta synsätt stämmer väl överens med det 

förslag till reformerad räddningstjänstlagstiftning, 

som regeringen i slutet av maj 

överlämnade till riksdagen. 

Ett av de politiska skälen till att förändra 

den nuvarande räddningstjänstlagen är att 

öka kommunernas möjligheter att anpassa 

sin olycksförebyggande och skadebegränsande 

verksamhet efter de lokala förhållandena. 

Men dessa lokala lösningar måste motsvara 

kraven i portalparagrafen, som talar om att i 

hela landet ge människorna ett ”tillfredsställande 

och likvärdigt skydd mot olyckor”. Det 

betyder att oavsett var man befinner sig ska 

det finnas en betryggande säkerhet. 

Flexibel lag i tiden 

I vissa avseenden har den nu gällande räddningstjänstlagen 

uppfattats som alltför 

detaljreglerande. Med lagen om skydd mot 

olyckor får vi en lagstiftning i takt med tiden, 

där moderniseringen i huvudsak utgörs av 

att målstyrning ersätter detaljstyrning. 

Den nya lagen ska skapa en bättre förmåga 

i att förebygga olyckor och höja effektiviteten 

vid räddningsinsatser. Enskilda, kommuner 

och stat ska ges större möjligheter att var 

och en för sig, men framförallt i samverkan, 

kunna minska antalet olyckor och deras konsekvenser. 

Flexibilitet i fråga om organisation och 

personalens kompetens är starkt betonad i 

lagförslaget. 

Jag har många gånger deklarerat min positiva 

inställning till den nya lagen och dess 

intentioner. Det är bra att regeringen så tydligt 

markerar att det förebyggande arbetet 

Innehåll 

Nyheter 

Äldreboenden värst drabbat av dödsbränder …4 

Patienter instängda – två dog ……………………4 

Skolstart för nya utbildningen……………………6 

26 kvinnor tar plats ………………………………7 

Räddningsverkets omorganisation ………………8 

Trollhättans brandmän äter bättre ……………10 

Läget i räddningstjänsterna 2002 ………………11 

Delade meningar om skärsläckaren …………12-14 

Brandmän i vården succé i Sveg …………………27 

Första brandhärdshundarna ……………………28 

Brandmäns fysskador kostar miljoner …………29 

Tema nya lagen – sid 15-26 

De viktigaste punkterna i nya lagen ……………16 

Räddningstjänstplanerna ersätts ………………17 

Lagen ger Sundsvall-Timrå vind i seglen ………18 

ska skärpas både hos enskilda och i kommunerna. 

Olyckor är mer än bränder 

I det handlingsprogram, som kommunen 

ska göra för den förebyggande verksamheten, 

ska framgå hur denna verksamhet är 

ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet 

ska också visa hur samverkan med 

andra kommuner kan ske och vilka resurser i 

övrigt som avsätts för det förebyggande 

arbetet. 

Det blir tydligare i förhållande till nuvarande 

lag att kommunen också ska verka för 

skyddet mot andra olyckor än bränder. Regeringen 

vill se fler kommunala initiativ till att 

samordna all olycksförebyggande och skadegränsande 

verksamhet. 

Denna avsikt hoppas jag verkligen blir förverkligad. 

Det känns logiskt att den kommunala 

räddningstjänsten blir den drivande 

kraften i arbetet med att skapa en samsyn 

om höjd säkerhet i kommunen. Det är viktigt 

att dessa ambitioner inte stannar på tjänstemannanivå. 

Jag har sagt det förr: politikerengagemanget 

måste öka. Först då får frågorna 

den tyngd de förtjänar. Först då kan vi 

tala om en helhetssyn. 

Kompetens ger trygghet 

Ett annat område i den nya lagen, 

som skiljer sig från räddningstjänstlagen, 

är bestämmelserna 

om kraven på kompetens hos den 

personal, som ska utföra det 

lagen föreskriver. Huvudregeln 

är att det inte längre ställs 

några krav på specifik kompetens, 

annat än för räddningschefen, 

för dem som svarar för 

tillsyn och för dem som leder 

räddningsinsatser. 

Personalen ska enligt lagförslaget 

ha sådan utbildning och 

erfarenhet att kommuninvånarna 

ska känna sig säkra och trygga i 

Medborgarna i centrum i Jönköping ……………19 

Utmaning som lockar Malmös politiker ………20 

”Nya lagen mer än en modernisering” …………21 

Dalarnas brandmän kartlägger hotbilden ……22 

Stockholm skissar på handlingsprogram………23 

Hur hänger lagen och krishantering samman? 24 

Olycksutredningar en nyhet ……………………25 

Räddningschefen ser möjligheter ………………26 

Sirenens räddningsskola 

Avspärrning av olycksplats …………………30-31 

Erfarenheter 

Hur farliga är ammoniakkylskåpen? ………32-33 

Ordet fritt 

Dagens brandmän behövs i framtiden …………34 

Får vi teoretiker med tummen mitt i handen? …35 

Sirenen Nr 5 • 2003 

förhållande till riskbilden. Vi bör alltså inte 

bli förvånade om det om några år kan konstateras 

stora olikheter mellan kommunerna 

i det sammanhanget. 

Min förhoppning är ändå att kommunerna 

ska se möjligheterna i den nya utbildningen 

och ta chansen att anställa personal med 

bred och bra grundkompetens. Det kommer 

på sikt att ytterligare utveckla framförallt det 

förebyggande arbetet. 

Den nya utbildningen startar den 1 september 

vid samtliga våra fyra skolor. Antagningen 

till utbildningen blev klar i mitten av 

juli. Av de 180 elever som antagits är det 

glädjande nog 26 kvinnor. Det blir drygt 14 

procent och det är en klart högre andel än 

vad kvinnorna utgjorde av det totala antalet 

sökande på drygt 1 800. Ett litet steg mot 

ökad jämställdhet inom räddningstjänsten 

är taget. 

Hoppas Svegfors får fel 

Svensk räddningstjänst står inför en omdaning. 

Utredare Mats Svegfors pekade i sin 

debattartikel på att det i den offentliga verksamheten 

finns bindningar som begränsar 

möjligheterna att göra förändringar eller 

försvårar etablering av nya lösningar. I 

lagen om skydd mot olyckor efterlyses 

samverkan mellan aktörer ansvariga för 

olycksförebyggande och skadebegränsande 

verksamheter inom 

kommunen. Det kan gälla trafiksäkerhet, 

plan- och byggfrågor 

liksom hälsa och miljö. Låt oss 

hoppas att bindningarna inom 

denna del av offentligheten 

inte innebär låsningar och hinder 

på vägen mot färre döda 

och skadade i olyckor. 

Christina Salomonson 

Generaldirektör, 

Räddningsverket 

Malmös kvinnoprojekt är inkvotering …………36 

Återuppliva vision om självskyddsutbildning …37 

Näst sista 

Nytt om namn, kolumn …………………………43 

Sista sidan 

Tom Thörn bygger sin pojkdröm ………………44 

Omslagsbilden: 

Foto: LENNART MÅNSSON/BILD- 

BYRÅN 

Den enskildes säkerhet är 

ett viktigt inslag i den nya 

lagen om skydd mot olyckor. 

Och det handlar om 

mycket mer än bränder.


Debatt 

Revirtänkandet måste brytas 

– det gäller på samtliga nivåer 

N 

ya lagstiftningar inom 

skydd mot olyckor och 

extraordinära händel- 

ser och ett nytt krishanteringssystem 

innebär behov av att utveckla 

och förändra kommunernas 

säkerhets- och krishanteringsarbete, 

men också organisation 

och arbetsmetoder. I 

en del kommuner har förändringar 

redan påbörjats, 

många nya och intressanta 

projekt pågår. Den kommunala 

räddningstjänsten, som är 

en viktig del av kommunens 

säkerhetsarbete, kommer att 

behöva genomgå förändringar. 

Ett likvärdigt skydd 

Kärnpunkten i lagen om skydd 

mot olyckor är att utifrån de 

lokala förhållandena, det vill 

säga kommunens risker, behov, 

resurser och möjligheter, 

bereda ett likvärdigt skydd 

mot olyckor. 

Observera ett likvärdigt, inte 

ett likadant, skydd mot olyckor. 

Det innebär möjligheter till 

ökad flexibilitet och nya former 

av samverkan, men också 

en möjlighet till olika prioriteringar 

och lösningar. Vi kommer 

att få se olika lösningar på 

organisation, beredskap och 

uppgifter, både inom och mellan 

kommuner. Den kommunala 

räddningstjänsten kommer 

att behöva genomgå förändringar, 

eller, rättare sagt, 

bör ta initiativ till förändringar 

och bidra till utvecklingen 

inom kommunerna. Vad kräver 

det? 

Jag har vid flera tillfällen 

hänvisat till brandingenjör Linus 

Erikssons debattinlägg i Sirenen 

nummer 1/03, där jag 

tycker Linus på ett bra sätt beskriver 

de förändringar som 

krävs inom kommunernas 

räddningstjänster. Framförallt 

delar jag Linus beskrivning av 

kraven på de framtida organisationernas 

ledning. 

Det finns alltid ett strategiskt 

utrymme för en förvaltningsledning, 

eller en myndighetsledning 

också för den delen, i 

”sfären” mellan de politiska 

målen och det operativa arbetet, 

att tolka de politiska besluten 

och omsätta dessa i strategiska 

inriktningar och prioriteringar. 

Alla svar kan inte fås 

från den politiska nivån och 

ska inte ges därifrån. En förvaltningsledning 

(eller en verksledning) 

har i första hand ett 

ansvar att tolka politiska inriktningar, 

prioriteringar och beslut 

och presentera strategier 

och helheter. 

Linus Eriksson har kritiserats 

för att han lyft fram och krävt 

mer satsningar på det förebyg- 

Foto: JOHAN EKLUND 

Ledningsfrågorna är i fokus, skriver Lars Hedström och det gäller inte bara i den kommunala räddningstjänsten utan också på central 

myndighetsnivå. Överdirektör Hedström lämnade i somras Räddningsverket för motsvarande tjänst på Krisberedskapsmyndigheten. 

gande och det uppföljande arbetet. 

Jag delar hans uppfattning. 

Förvånansvärt lite stöd 

Tyvärr tycker jag att Linus fått 

förvånansvärt lite stöd i sin 

uppfattning av kollegor och 

framförallt av chefer, men även 

från Räddningsverket. En kreativ 

och aktiv diskussion och dialog 

om utvecklingen har saknats. 

I stället har svaren varit i 

stil med ”beredskapen måste få 

kosta” etcetera, vilket inte är 

vad diskussionen handlar om. 

Vi talar inte om svart eller 

vitt, om antingen eller. Självklart 

ska det finnas en beredskap. 

Min uppfattning är att 

det inte saknas resurser i den 

kommunala räddningstjänsten. 

Det talas för lite om de 

möjligheter som finns att använda 

organisation och resurser, 

att genom utbildning och 

utveckling av individer och organisation, 

arbeta mer med fokus 

på förebyggande och uppföljning. 

Systemskifte för flera 

De nya lagstiftningarna medför 

nya möjligheter och krav, 

inte bara för kommunerna 

utan också för myndigheterna. 

Det är en viktig anledning till 

de krav som ställts på förändringar 

och effektivitet inom 

Räddningsverket och bildandet 

av Krisberedskapsmyndigheten. 

De kommunala räddningstjänsterna 

och kommu- 

Namn: Lars Hedström 

Ålder: 50 

Hemort: Tullinge 

Yrkesbakgrund: 

Brandman i Botkyrka 

1974-80, brandingenjör 

i Botkyrka 1981-87, 

ställföreträdande räddningschef 

i Södertälje 

1987-95, stabschef i 

Södertörn 1995-2000, 

överdirektör vid Räddningsverket 

2000-03, 

från sommaren 2003 

överdirektör i Krisberedskapsmyndigheten. 

Hobby: Friluftsliv och 

idrott (hängiven AIKsupporter) 

nens säkerhetsarbete genomgår 

mer eller mindre ett systemskifte 

och då behöver även 

de ansvariga myndigheterna 

göra detsamma. 

Samarbetet mellan Räddningsverket 

och Krisberedskapsmyndigheten 

är bra och 

det är framförallt tre viktiga 

områden där vi behöver samverka. 

De bägge myndigheterna 

samverkar nu i utvecklingen 

av metoder för riskoch sårbarhetsanalyserna. 

Ledningsfrågorna är i fokus, 

eftersom kommuner och länsstyrelser 

har ett områdesansvar 

samtidigt som myndigheterna 

har ansvar enligt olika lagstiftningar. 

Genom olika projekt 

sker en utveckling tillsammans 

med bland andra länsstyrelser, 

Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen, 

som är viktiga myndigheter 

i utvecklingsarbetet. 

Utvecklingen av metoder för 

tillsyn och uppföljning av 

kommunernas planering och 

beredskap för skydd mot 

olyckor och extraordinära händelser 

bör göras i samverkan. 

Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten 

har ambitionen 

att tillsammans med 

länsstyrelserna och kommunerna 

utveckla nya metoder för 

uppföljning och tillsyn. 

Tvärsektoriellt i fokus 

Det tvärsektoriella perspektivet 

är i fokus. Det innebär att gränser 

måste suddas ut och revirtänkandet 

brytas. Det gäller för 

kommuner och myndigheter, 

men också för regeringskansliet. 

Både det inter- och det intradepartementala 

arbetet behöver 

förbättras. Exempel är 

det tvärsektoriella arbete som 

bedrivs genom satsningen på 

ett Nationellt centrum för erfa- 

3 

renhetsåterföring från olyckor 

i Karlskoga. 

Om Räddningsverket tillsammans 

med andra myndigheter 

och organisationer ska lyckas 

krävs engagemang av flera departement 

och här har det varit 

trögt trots en tydlig politisk 

vilja och ambition. 

När det gäller krishanteringssystemet 

är flexibiliteten 

en av de viktiga politiska utgångspunkterna. 

Ambitionen 

är att ”omfördelningar kan ske 

under löpande verksamhetsår….”, 

men där det har varit 

svårt att flytta medel mellan 

olika samverkansområden. 

Samverkan krävs på alla nivåer. 

Lars Hedström 

Välkommen att 

delta i ”Debatt”! 

Inläggen på denna sida måste 

vara undertecknade med 

namn. Kontakta redaktionen 

innan du skriver. 

Telefon 054 - 13 51 04. 

Textlängd: cirka 50 maskinskrivna 

rader eller omkring 

4 000 tecken (inklusive 

blanksteg). Adress: 

”Debatt”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad. 

e-post: sirenen@srv.se

4 

Sju gånger fler dödsbränder 

Äldreboenden 

värst drabbade 

Pensionärer i särskilt boende 

för äldre är en hög riskgrupp 

för dödsbränder. 

Dödsbränderna är 7,5 

gånger vanligare där än riksgenomsnittet 

och tre gånger 

vanligare än för pensionärer 

med eget boende. 

De senaste fyra och ett halvt 

åren har 483 personer dött i 

bostadsbränder. 

49 av dem bodde i servicehus 

eller på ålderdomshem. 

Det motsvarar drygt tio procent 

av alla döda i bostadsbränder 

och det är en kraftig 

överrepresentation. 

– Skulle en lika stor andel dö i 

arbetslivet skulle det bli ett väldans 

liv, säger Björn Albinson, 

ställföreträdande chef på 

Räddningsverkets olycksförebyggande 

enhet. 

I jämförelsetal per 100 000 

invånare ges följande siffror: 

■ Hela befolkningen: 1,2 personer 

döda i bostadsbränder 

varje år. 

■ Över 65 år som har eget boende: 

3 personer per år. 

■ Över 65 år som har särskilt 

boende: 9,2 personer varje år. 

Slarv vid rökning och glömd 

spis är vanliga brandorsaker. 

– Med den här typen av data 

kan man kanske sätta tummen 

på problemen och komma närmare 

lösningen, säger Thord 

Eriksson, brandingenjör på 

Kommunförbundet. 

Kommunförbundets siffror 

säger att många bland de i särskilt 

boende är mycket gamla, 

55 procent är över 85 år. 

– Få av dem kan evakuera sig 

själva, säger Per-Olof Nylander 

på Kommunförbundet. 

Många i egen bostad 

Av landets drygt 1,5 miljoner 

människor över 65 år bor cirka 

120 000 i särskilt boende. 

Ulf Erlandsson, brandutredare 

på Räddningsverket, anser 

att det krävs åtgärder för att 

minska dödsbränderna i äldreboenden: 

– Automatiskt brandlarm 

som aktiveras av rökdetektorer 

och larmar såväl personal som 

räddningstjänst, borde vara ett 

minimikrav. 

– Men det räcker inte. Många 

är så sjuka eller handikappade 

att de inte kan förflytta sig. 

Trots det tillåts de röka och tända 

levande ljus. För dem borde 

det finnas enklare sprinkleranläggningar. 

Hela den 60 meter långa korridoren var rökfylld ner till golvet och 

det fanns ingen möjlighet att ventilera. Rökdykningen blev komplicerad. 

Nyheter Sirenen Nr 5 • 2003 

Thord Eriksson är inne på 

samma linje: 

– Enklare sprinkler som är 

flyttbar kan ge högre säkerhet 

till de som är i riskzonen, exempelvis 

handikappade som röker. 

Det är möjligt att mer direkta 

åtgärder kan bli en följd 

när nya lagen kommer och 

kommunerna själva ska ta fram 

handlingsprogram. 

Räddningsverket har till Boverket 

framfört åsikten att det 

vid nybyggnation bör krävas 

sprinkler. 

– Men så länge Boverket inte 

ställer de kraven på nybyggen 

är det svårt att få in sprinkler i 

befintliga boenden. Och det är 

svårt för räddningstjänsten att 

ställa krav. Det finns emellertid 

kommuner som på eget initiativ 

börjat installera sprinkleranläggningar, 

säger Björn Albinson. 

Fler dör i bränder 

Totalt sett har antalet döda i 

bostadsbränder ökat de senaste 

åren, trots ökade krav på 

brandvarnare och mer förebyggande 

arbete. 

1999 dog 83 personer, 2002 

var det 123. 

Räddningsverket har som 

Patienterna på den brinnande 

vårdanläggningen satt instängda 

på sina rum. Räddningstjänsten 

kom inte åt 

att få ut dem. 

Två av patienterna dog, 

tre fick svåra rökskador. 

– Vi såg och hörde de instängda 

patienterna men kunde inte nå 

dem fort nog. Det var det mest 

frustrerande uppdrag jag varit 

på, sa räddningsledaren Christer 

Bengtsson efteråt. 

Vårdanläggningen på Sigfridsområdet 

i Växjö hyser psykiskt 

sjuka människor. Några 

av avdelningarna är slutna. Där 

finns patienter som kan vara 

farliga för både sig själva och 

andra. De flesta är dömda till 

vård enligt kriminalvårdslagen. 

En kvinnlig patient anlade 

branden. Hon var tidigare 

dömd för liknande dåd. 

ambition att antalet döda under 

åren 2002-2004 ska minska 

med tio procent jämfört med 

snittsiffran för åren 1998-2000. 

Man ska därmed ner i 83 

döda, vilket i dag ser ut som en 

utopi. 

– Vi fördjupar oss i statistiken 

för att hitta någon form av förklaring 

till varför antalet döda 

ökar. Vi försöker hitta eventuella 

mönster som vi inte ser i 

dag. Men just nu kan jag egentligen 

inte säga mer än att det är 

oroväckande, säger Björn Albinson. 

Inga hypoteser? 

– Nja, vi vet att det dricks mer 

sprit. Och statistik säger att de 

som röker har ökat konsumtionen. 

Sånt kan bidra. 

– I England säger man att 

enda sättet att komma åt problemet 

är att hitta individerna 

som är i riskzonen och tala om 

det för dem. De hittas via socialförvaltningen. 

Totalt dog 79 personer i bränder 

under första halvåret 2003. 

59 av dem i bostadsbränder, 

övriga i bilbränder, utomhus, 

på industri med mera. 

Till slut något positivt: Försäljningen 

av brandvarnare 

ökar markant. Under 2002 im- 

Det var strax innan klockan 

fyra en morgon i somras som 

räddningstjänsten fick automatiskt 

brandlarm till Sigfridsområdet 

. 

Ville inte bli räddad 

Branden var anlagd i ett rum på 

en sluten avdelning för kvinnor 

där tio patienter vårdas av 

tre skötare. Hela huset är skyddat 

av automatiskt brandlarm 

med rökdetektorer i varje rum. 

När larmet utlöste och personalen 

skyndade till ville kvin- 

porterades cirka 1,3 miljoner 

joniserande brandvarnare, enligt 

Statens strålskyddsinstituts 

statistik, jämfört med cirka 

650 000 per år under femårsperioden 

dessförinnan. 

PER LARSSON 

Patienter instängda 

Det mest 

frustrerande 

uppdrag jag 

varit på 

nan som anlagt branden inte 

bli räddad. Det blev en del tumult 

och branden hann utveckla 

sig. 

Olyckligtvis förblev dörren 

mellan brandrummet och korridoren 

öppen. Rummet övertändes 

och det gick inte längre 

att nå fram till dörren för att 

stänga den. Nu gällde det att få 

ut alla patienterna. 

Någon av vårdarna tryckte på 

överfallslarmet. Det innebar 

att kollegor från intilliggande 

avdelningar skyndade till. Enligt 

polisens utredare gjorde 

personalen ett fantastiskt jobb 

och räddade med fara för eget 

liv ett tiotal av de intagna. 

– De gjorde en insats långt 

över vad man kan begära av 

dem, konstaterade polisen. 

Fortsatt dramatiskt 

Tillsammans lyckades personalen 

få ut elva av de sexton pati-


Döda i bostadsbränder 

per 100 000 invånare 

äldre i särskilt boende 9,2 

äldre i eget boende 3,0 

hela befolkningen 1,2 

enterna ur byggnaden innan 

röken gjorde det omöjligt att 

vistas i korridorerna utan 

tryckluftsapparat. 

Också brandpersonalens arbete 

blev dramatiskt. Branden 

gick snabbt att slå ner. Det tog 

bara ett par minuter. Men hela 

den 60 meter långa sjukhuskorridoren 

på bottenvåningen 

var totalt rökfylld. Låsta dörrar 

och okrossbara fönster gjorde 

att den inte gick att ventilera. 

Rökdykare Roger Hammargren 

berättar: 

– Röken var fruktansvärd. 

Den gick ända ner till golvet 

och var så tät att det inte gick 

att se ljuset från min handlampa 

även om jag riktade den direkt 

mot ansiktet. Jag har aldrig 

varit så desorienterad. 

Låste in sig 

Flera av de kvarvarande patienterna 

hade låst in sig på sina 

rum. Vårdpersonalen försåg 

rökdykarna med huvudnycklar. 

Men det är inte så lätt att 

hantera en liten nyckel när 

man hela tiden måste treva sig 

fram för att hitta. 

Nyheter 

Döda i bostadsbränder 1999-2003 

Typ av bostad 1999 2000 2001 2002 2003 

villa/fristående hus 31 48 58 50 34 

flerfamiljshus 33 37 42 56 17 

servicehus/äldreboende 15 6 14 95 

fritidshus/husvagn 4 7 6 8 3 

totalt 83 98 120 123 59 

Siffrorna för 2003 är preliminära och för första halvåret. 

vid brand – två dog 

Fönstren stod emot hårda slag 

från en stor pikyxa. Enda sättet 

att komma in var att lyfta bort 

hela karmen. 

– Av värmen hade det ramlat 

ner en massa akustikplattor 

som tidigare suttit klistrade i 

taket i korridoren. Nu låg de i 

en sörja på det blöta golvet. Om 

jag hade tappat nyckeln hade 

det varit omöjligt att hitta den 

igen, berättar Roger Hammargren. 

Lyfte hela fönstret 

Utifrån hindrade de okrossbara 

rutorna varje angrepp. Inte 

ens ett hårt slag med den vassa 

spetsen på en stor pikyxa bet 

på dem. Däremot kom en av 

vårdarna på att det gick att slå 

bort hela fönstret med karm 

och allt om man använde ett 

järnrör eller annat tungt tillhygge. 

Trots allt gick insatsen 

snabbt. Bara 45 minuter efter 

den första räddningsstyrkans 

ankomst var hela byggnaden 

genomsökt och alla människor 

Vid dödsbränder i hemmet 

är köket och sängen vanliga 

startplatser. Slarv vid rökning 

och glömd spisplatta är de 

vanligaste orsakerna. 

ute. Men två av patienterna var 

döda och tre hade svåra rökskador. 

Ytterligare fyra patienter 

och sju av vårdpersonalen 

fördes till sjukhus för lättare 

rökskador. 

Kraven bör skärpas 

– Räddningsverket har länge 

arbetat för att brandskyddskraven 

ska skärpas på vårdinrättningar 

av olika slag. På 

fängelseliknande objekt som i 

Växjö bör det finnas vattensprinkler 

i varje rum. Dessutom 

bör all personal ha grundläggande 

utbildning i brandskydd 

och delta i regelbundet 

återkommande utrymningsövningar, 

säger Räddningsverkets 

brandutredare Ulf Erlandsson. 

Fem man 

till Liberia 

5 

Räddningsverket är berett 

på en insats i Liberia. 

Det instabila läget i landet 

har dock gjort att styrkan 

ännu inte kommit i väg. 

– Rekrytering och lastning är 

färdig. Vi väntar på ett transportplan, 

säger Kjell Larsson, 

chef för Räddningsverkets internationella 

avdelning. 

Räddningsverket fick i mitten 

av augusti uppdrag av WFP 

(FN:s livsmedels program) att 

skicka fem personer till Liberia 

för att understödja transporten 

av förnödenheter till befolkningen. 

En vecka senare hade styrkan 

ännu inte lämnat Sverige, på 

grund av osäkerheten i Liberia. 

– Enligt uppgift är stan full av 

beväpnade 12-13-åringar. 

Uppgifter säger också att 

Monrovia inte haft elektricitet 

på tio år. 

18 augusti bedömde FN säkerhetsläget 

till en ”fyra”, vilket 

innebär att man är berett 

att gå in i landet. Vid Sirenens 

tryckning väntade Räddningsverket 

på att WFP skulle landa 

ett transportplan (Antonov) 

på Landvetter för direktfärd 

till Liberias huvudstad Monrovia. 

WFP:s personal bor i båt vid 

kaj i Monrovias hamn, där ska 

även Räddningsverkets personal 

husera. Uppgiften i Liberia 

är att utbilda den inhemska 

personal som ska transportera 

förnödenheter och att serva 

deras fordon. Insatschefen Stefan 

Johansson, Karlstad, och 

Leif Andersson, Mariestad, 

stannar i två veckor för utbildningen. 

Mekanikerna Niclas 

Sandquist, Södra Sandby, Anders 

Bjällfalk, Forshaga, och 

Kenneth Olofsson, Stehag, ska 

finnas på plats i två månader. 

– De kommer att jobba i 

Monrovia, förmodligen i hamnen 

eller vid flygplatsen. Vi 

kommer inte att släppa ut vår 

personal utanför stan, säger 

Kjell Larsson. 

Försvarsmakten har skänkt 

nio lastbilar med släp och 

verkstadskärror som flygs ner 

samtidigt med personalen. 

WFP står för själva insatsen 

som beräknas kosta 2,1 miljoner 

kronor plus flygtransport. 

Brandmän vill 

sparka cheferna 

Brandmän och brandförmän i 

Norrköping kräver förvaltningsledningens 

avgång. 

58 personer står bakom ett 

brev till kommundirektören 

där missnöjet yttras. 

Orsak till missnöjet är löneläget, 

dålig sommarsemester 

samt brister i samarbete och 

information. Utryckningspersonalen 

har, enligt lokala facket, 

sämsta löneläget i Sverige.

6 

Nyheter 

I startblocken inför nya utbildningen 

Skolornas största 

utmaning någonsin 

Den 1 september startar 

den nya tvååriga utbildningen 

i skydd mot olyckor. En 

eftergymnasial utbildning 

som bland annat kvalificerar 

eleven att bli brandman. 

De fyra räddningsskolorna 

står i startblocken för sin 

kanske största utmaning någonsin. 

Utbildningen sker i regi av Centrum 

för riskoch säkerhetsutbildning 

(CRS), som är Räddningsverkets 

gamla utbildningsorganisation 

omstöpt i 

lite annan form och med egen 

styrelse. 

Lika spända och förväntansfulla 

som de 180 eleverna, 45 

per skola, är lärarna. Det rör sig 

om en helt ny utbildning med 

en elevkategori som tidigare aldrig 

funnits på dessa skolor. 

– Utbildningsmässigt är vi 

definitivt redo och rustade att 

ta emot de nya eleverna. Däremot 

har det varit många frågetecken 

kring praktiska saker 

som exempelvis om eleverna 

ska bo och äta på skolan, säger 

Thomas Andersson, samordningsansvarig 

på skolan i Skövde 

för den nya utbildningen. 

Utbildningen omfattar 80 

studiepoäng eller två års heltidsstudier 

där en studiepoäng 

motsvaras av en veckas studier. 

De som godkänns får en examen 

i säkerhets- och räddningsarbete. 

Problembaserat 

Första uppgiften i början av 

september blir en introduktionskurs, 

som ger fyra poäng. 

Utbildningen kommer huvudsakligen 

att drivas som så kallat 

problembaserat lärande, PBL. 

– Här i Skövde har vi arbetat 

med PBL de senaste åren, så för 

lärarna är det inget nytt. 

Många elever har troligen också 

arbetat problembaserat, 

men för en del kommer det att 

vara nytt och ovant. 

– Jag gillar arbetssättet jämfört 

med korvstoppningen i det 

traditionella lärandet. Ett ökat 

ansvar läggs på eleverna. De får 

lära sig ett studie- och arbetssätt 

som innebär att de kommer ha 

lättare att angripa problem som 

dyker upp i arbetslivet. 

– Men man ska ha klart för sig 

att PBL inte utan vidare passar 

alla. Detta måste lärarkåren 

vara vaksam på i mötet med 

eleverna. 

Tidsplanen för första termi- 

nen ligger fast. I snitt blir det 

15-20 timmars aktivitetsbunden 

tid per vecka, resten ska 

eleverna arbeta på egen hand. 

– Första terminen innebär 

ganska mycket teori. Det är här 

man lägger grunden för de 

fortsatta studierna, säger Thomas 

Andersson. 

Men det blir även en hel del 

handgripligt – eleverna måste 

ju få känna på vad det är för 

verksamhet de bestämt sig för 

att satsa två studieår på. Exempelvis 

får de iförda rökdykarutrustning 

gå in i förevisningscontainern 

och studera brandförlopp, 

de får klippa i bilar 

och så vidare. 

Annorlunda vinklingar 

Mycket av kursinnehållet är sådant 

som dagens brandmän 

inte fått lära sig – det handlar 

om förebyggande, riskhantering 

och säkerhetsfrågor i ett 

bredare perspektiv. 

– Detta innebär inga problem 

för lärarkåren. Den har stor 

bredd och vi har arbetat med 

dessa frågor i flera år i våra förebyggandekurser. 

Men det blir 

en del annorlunda vinklingar, 

inte minst ur folkhälsoperspektivet, 

så visst behöver vi lärare 

också förkovra oss, säger Thomas 

Andersson, som blir klassföreståndare 

för den klass som 

börjar i Skövde 1 september. 

Det blir en mycket stor klass, 

45 elever, alltså närmare dubbelt 

så många elever som normalt 

på skolorna. 

– En hel del av föreläsningarna 

kommer att genomföras i 

helklass. Det är främst ur ett pedagogiskt 

perspektiv som vi väljer 

att köra halvklass eller i min- 

dre grupper, exempelvis vid laborationer, 

förevisningar, färdighetsträning 

eller övningar. 

Fyra handledare och en programansvarig 

lärare är, utöver 

klassföreståndare Andersson, 

direkt knutna till premiärkursen. 

För enskilda föreläsningar 

kommer huvuddelen av skolans 

lärare att involveras. 

STIG DAHLÉN 

”Det här blir ett lyft för svensk räddnings 

Kommer eleverna i den nya 

tvååriga utbildningen att få 

jobb efter examen? 

– Definitivt. Redan nu finns 

kårer och kommuner som 

medvetet planerar för att rekrytera 

den nya generationen 

brandmän, säger Hans- 

Olof Uhlman, planeringsansvarig 

för den nya utbildningen 

på skolan i Revinge. 

Uhlman är övertygad om att det 

blir konkurrens om de nyexaminerade 

eleverna, särskilt när 

det gått upp för arbetsgivarna 

vilken gedigen utbildningen de 

fått. 

– Kommunen får inte bara en 

färdigutbildad operativ brandman, 

utan också en person med 

bred kompetens på området 

risk och säkerhet. 

Utbildningen ger inte enbart 

behörighet i att arbeta som 

brandman, utan kvalificerar 

även till arbete inom skydd mot 

olyckor i vidare bemärkelse i 

kommuner och företag. 

Cirka 300 sökte till de 45 platserna 

i första kullen på Revinge. 

Medelåldern på de antagna är 

runt 22 år, åtta av dem är kvinnor. 

32 av de 45 har anmält att 

de vill bo på skolan, på Revinge 

hade man trott på högst ett tiotal. 

– Vi blev lite tagna på sängen 

eftersom vi har begränsat antal 

rum på skolan. Att bo i närliggande 

Lund är inget alternativ, 

där finns det 60 lediga rum till 

7 000 studenter. Därför söker vi 

med ljus och lykta efter inkvartering 

i Revingeby och andra 

samhällen, säger Uhlman. 

Kommer att ta tid 

1 september kommer de första 

eleverna, samma datum går anmälningstiden 

till vårklassen 

ut. På sikt kommer det samtidigt 

att finnas 135 elever i den 

nya utbildningen på skolan, 

förutom den klass som är ute på 

praktik i kommunerna. 

– Om några år kommer detta 

att dominera utbildningsverksamheten 

på skolan, även om vi 

kommer att ha ett brett utbud i 

övrigt. 

Hans-Olof Uhlman säger att 

de nyutbildade brandmännen 

på sikt kommer att påverka 

räddningstjänstens utveckling. 

Men det kommer att ta tid. 

– Räkna med att det tar uppemot 

tio år innan genomslaget 

blir påtagligt. Jag ser en parallell 

till den nya brandingenjörs- 

utbildningen. Den har funnits i 

drygt tio år och det är först nu 

som de nya ingenjörerna börjat 

sätta sin prägel på många räddningstjänster. 

Någon risk för att det ska 

uppstå kulturkrockar i kommunerna 

när de nyexaminerade 

brandmännen kommer ut ser 

inte Hans-Olof Uhlman. 

I startblocken för den nya utbildningen. Skövde-lärarna Robert 

Zeidlitz (till vänster) och klassföreståndaren Thomas Andersson 

väntar otåligt på att de 45 eleverna ska komma till skolan. 

Väl förberedda. Kursansvarige Jonas Evbäck (till vänster) och planeringsansvarige Hans-Olof Uhlman 

diskuterar det första blocket i den nya utbildningen. 

– Nej, de elever vi släpper 

ifrån oss får en operativ brandmannautbildning 

som inklusive 

praktiken är på cirka ett år så 

de kommer att stå bra rustade 

att jobba operativt, förutom att 

de får ett brett kunnande på det 

förebyggande området. 

– Samtidigt måste givetvis kårerna 

själva bjuda till och det 

ser jag redan tecken på. Räddningstjänsten 

i Malmö kommer 

exempelvis att kompletteringsutbilda 

alla sina brandmän i 

riskoch säkerhetsfrågor med 

stöd från oss i Revinge. Så totalt 

får vi framöver ett stort kompetenslyft 

inom svensk räddningstjänst. 

Läraren Jonas Evbäck blir

Fakta om nya utbildningen 

tjänst” 

kursansvarig för första kullen 

på Revinge. Han har själv färsk 

erfarenhet från att arbeta på 

fältet, både som brandman och 

förman i Eslöv. Evbäck ser bara 

möjligheter med den nya utbildningen. 

– Det finns inget fog alls för de 

farhågor man hört på sina håll 

om att vi ska utbilda digitala 

brandmän som sitter bakom 

dataskärmen och släcker bränder. 

Tvärtom kommer eleverna 

att utvecklas till mycket kompetenta 

operativa brandmän. 

Har kunnat påverka 

När Evbäck jobbade i Eslöv satt 

han med i Brandmännens yrkeskommitté 

och har följt arbetet 

med att utveckla den nya 

utbildningen. 

– Räddningstjänsterna har 

haft goda möjligheter att påverka. 

De farhågor som man 

fortfarande kan höra grundar 

sig mest på okunskap. De allra 

flesta som fått information, 

bland annat via det regionala 

inforådet, är till övervägande 

del positiva och tror att detta 

kommer att ge svensk räddningstjänst 

ett lyft. 

STIG DAHLÉN 

Foto: STIG DAHLÉN 

■ Utbildningen ger behörighet till att bli brandman, men också till 

arbete inom skydd mot olyckor i kommuner och företag 

■ Utbildningen genomförs på Räddningsverkets skolor i Rosersberg, 

Sandö, Revinge och Skövde 

■ Ansökningstiden för vårterminen går ut 1 september 

För att bli antagen till första kursen krävdes två veckor innan kursstart 

lägst linjebetyg 3,67 och programbetyg 15,15 (utan arbetslivserfarenhet). 

Med arbetslivserfarenhet krävdes 4,19 respektive 16,09. 

■ Mer information finns på www.brandman.srv.se och telefon: 020- 

25 0250. 

När nya brandmannautbildningen 

startar i höst är drygt 

14 procent av de antagna 

studenterna tjejer. Av de 

180 personer som fått en 

plats är 26 kvinnor. 

Ett av målen med den nya utbildningen 

är att öka jämställdheten 

inom räddningstjänsten. 

Av de drygt 1 800 sökande till 

utbildningen var endast 108 

kvinnor, det vill säga sex procent. 

– Vi hade nog hoppats och 

trott att ännu fler tjejer skulle 

söka. Men när det nu visat sig 

att drygt 14 procent kvinnor 

fått plats på utbildningen är 

det ett resultat som vi är nöjda 

med, säger Ann-Cathrine Andersson 

som ansvarat för Räddningsverkets 

marknadsföring 

av den nya brandmannautbildningen. 

Resultatet av meritvärderingen 

innebar att en högre andel 

kvinnor kom in i slutänden. 

Och det beror helt enkelt på att 

de procentuellt sett hade bättre 

betyg. Men enbart bra betyg 

räcker inte, samtliga sökande 

har också genomfört ett konditionstest 

där de ska gå på rullband 

i sex minuter med full utrustning 

i åtta graders lutning. 

Nyheter 

26 kvinnor går 

nya utbildningen 

Testet är detsamma för alla sökande. 

Under året har information 

om den nya utbildningen 

skickats till 27 000 idrottande 

tjejer. 

De ”prova-på” utbildningar 

för kvinnor som Räddningsverket 

och räddningstjänster anordnat 

på flera platser i landet 

under de fyra senaste åren har 

bidragit till att öka intresset 

hos kvinnor för brandmannayrket 

och den nya utbildningen. 

Trots detta är andelen kvinnor 

som arbetar som heltidsbrandmän 

i Sverige näst intill 

obefintlig. Det finns endast ett 

tiotal utbildade kvinnor bland 

landets cirka 3 500 heltidsbrandmän. 

Yrket förändras 

Nu tror Ann-Cathrine Andersson 

att trenden kommer att 

vändas. 

– Med den nya tvååriga utbildningen 

har alla en chans att 

välja yrket. Tidigare har tjejer 

inte vetat hur de ska göra för att 

bli brandmän eftersom det inte 

funnits några naturliga vägar 

in i yrket. Nu vet de vilka behörighetskraven 

är och vilka fysiska 

tester de måste klara av. 

7 

Vad är det som talar för att 

de här tjejerna får anställning 

som brandmän efter utbildningen 

och inte stupar på de 

hårda, fysiska anställningstesterna? 

– De här tjejerna, och även killarna, 

är pionjärer allihopa och 

yrket kommer att förändras 

med dem. I dag är många räddningstjänster 

i landet intresserade 

av att anställa kvinnor. 

Men vi vet förstås inte hur anställningstesterna 

kommer att 

vara utformade om två år. 

– Det finns fortfarande gamla 

värderingar och attityder kvar, 

så alla hinder är inte undanröjda. 

Hälften av de 180 eleverna 

kom in på sina gymnasiebetyg, 

andra hälften på betyg och arbetslivsefarenhet. 

Så många 

som 50 antagna hade i mitten 

av augusti tackat nej till sina 

platser, vilket öppnat upp för 

reservintag. De antagna är mellan 

19 och 39 år och två av tre är 

mellan 19 och 23 år. 

Samtliga antagna genomgår i 

augusti läkarundersökning och 

arbets-EKG innan antagningen 

blir definitiv. 

KATARINA SELLIUS 

Rosersberg 

– Som en enda stor utmaning 

– Detta känns som en enda 

stor utmaning. Vi är beredda 

och väntar otåligt på att 

de nya eleverna ska komma. 

Det säger Patrik Svedenskiöld, 

ansvarig i Rosersberg 

för premiärklassen. 

Mitt i den smärtsamma process 

det inneburit att av ekonomiska 

skäl säga upp personal har kvarvarande 

lärarkår jobbat för hög- 

tryck med många nyheter på utbildningsområdet. 

Den största 

är den tvååriga utbildningen. 

– Vi som arbetat i frontlinjen 

med den utbildningen tycker 

att uppgiften är stimulerande. 

Vi är mentalt förberedda. Visst 

har det från och till funnits en 

del moln på himlen, men vi 

måste vara och är flexibla. Det 

behöver vi också vara när utbildningen 

kommit igång. 

Det blir PBL-inriktad undervisning, 

alltså problembaserat 

lärande. Det ligger i tiden, men 

passar också rent praktiskt. PBL 

bygger på arbete i grupper och 

Rosersberg delar in klassen i 

fem grupper med maximalt nio 

elever i varje. De leds av fem 

handledare, av vilka klassföreståndare 

Svedenskiöld blir en. 

– Vi kommer också att ta till 

oss kompetens utifrån i vissa 

ämnen, exempelvis kommunbaserat 

säkerhetsarbete. Där 

har vi ett samarbete med Karolinska 

institutet inriktat på 

folkhälsoperspektivet. 

– Det blir mycket teori och 

jämfört med tidigare lite mer 

högskola över utbildningen. 

Men det är viktigt att hantverksdelen 

finns kvar, så visst 

ska eleverna också få ägna sig 

mycket åt praktik. 

Sandö 

– Dialogen med eleverna blir viktig 

– Vi är bra förberedda, men 

vi får inte planera ihjäl oss. Vi 

måste avvakta dialogen med 

eleverna. Den blir viktig. 

Så sammanfattar Rune 

Moberg, chef i Sandö, läget 

på sin skola. 

Han är fylld av tillförsikt, trots 

att kvoten 45 elever i skrivande 

stund enbart är fylld till 43 

(därav åtta tjejer) och att ett an- 

tal återbud kan komma. Inga 

problem, menar Moberg. 

– Det ser bra ut. Vi har en hög 

andel regional rekrytering och 

skulle det mot förmodan fattas 

elever vid kommande månadsskifte 

finns möjligheten till reservuttagning 

ända fram till 

mitten av september. 

Den nya kategorin elever på 

Sandö är unga och det är inget 

nytt för skolan. 

– Vi har haft många kurser för 

räddningsmän och vi har 

landstingets räddningsgymnasium 

med tre klasser här på 

Sandö, totalt 90 elever. 

Största förändringen med nya 

utbildningen, vilken blir den? 

– Att vi påtagligt går från skadeavhjälpande 

till förebyggande 

och riskhantering. 

Därmed anser Moberg att cirkeln 

på sätt och vis har slutits 

– Fram till 1972 var Sandö en 

ren yrkesskola med unga elever, 

sedan kom civilförsvarsutbildningen 

med deltagarna över 

50. Därefter fick Sandö yrkesutbildningen 

för räddningstjänstens 

personal varvat med civilpliktsutbildning. 

Nu är vi tillbaka 

på en dominerande andel 

ungdomsutbildning även om 

deltidsutbildningarna fortsätter 

att vara stora hos oss.

8 

Elisabeth Söderberg blev 

den stora överraskningen 

när Räddningsverkets ledning 

i mitten av juni för personalen 

presenterade förslaget 

till ny organisation och 

nya chefer för den centrala 

förvaltningen. 

Söderberg blir chef för avdelningen 

för olycksförebyggande 

verksamhet. 

Den centrala förvaltningen 

bantas från 360 till 320 tjänster. 

Det betyder att 40 av de nuvarande 

medarbetarna inte får 

plats i den nya organisationen. 

De fyra skolorna har tidigare 

genomgått motsvarande stålbad. 

Där försvinner sammanlagt 

120 tjänster. 

Kärnverksamheten i verkets 

nya organisation delas in i fem 

avdelningar och i anslutning 

finns ett antal stödfunktioner. 

Dessa framgår av organisationsskissen 

här nedan 

Centrum för riskoch säkerhetsutbildning 

ingår i organisationen, 

men lyder under egen 

styrelse med representation 

från bland annat kommunerna 

och näringslivet. 

Centrumet har bildats av den 

tidigare utbildningsorganisationen 

och omfattas inte av den 

nu pågående omorganisationen. 

Olycksförebyggande 

Avdelningarna för olycksförebyggande 

verksamhet och 

stöd till räddningsinsatser blir 

lika stora. 

– När verket bildades 1986 var 

det en renodlad räddningstjänstmyndighet. 

Från början 

av 90-talet har vi betonat vikten 

av förebyggande, men det tog 

15 år innan vi kom upp i lika 

många tjänster för förebyggande 

som för stödet till den operativa 

räddningstjänsten, säger 

nye överdirektören och arkitekten 

bakom den nya organisationen, 

Ivar Rönnbäck. 

Avdelningen för olycksförebyggande 

verksamhet ska formas 

under hösten. Några huvuduppgifter 

blir: 

Samhällsinriktat säkerhetsarbete: 

Omfattar det nationella 

skadeförebyggande programmet 

och verkets stöd till kommunerna 

för bland annat upprättande 

av handlingsprogram 

enligt lagen om skydd mot 

olyckor. 

Säker bebyggelse och hållbar 

miljö: Normgivning och 

rådgivning, yttranden kring 

planfrågor och tunnelsäkerhet, 

frågor om naturolyckor, riskhantering, 

brandförebyggande 

åtgärder, med mera. 

Brandfarliga och explosiva 

varor: I huvudsak de uppgifter 

som tidigare Sprängämnesinspektionen 

ansvarade för. 

Transport av farligt gods: 

Normgivning och vägledning i 

frågor om transporter av farligt 

gods, prov och intyg för förare 

och säkerhetsrådgivare. 

Nyheter 

Räddningsverket omorganiserar 

Elisabeth 

Söderberg ny 

avdelningschef 

Styrelse 

Centrum för 

risk och 

säkerhets 

utbildning 

Avdelning 

för stöd till 

räddningsinsatser 

(70) 

Generaldirektör/ 

Överdirektör 

Operativa 

avdelningen 

(20-21) 

Chef blir alltså Elisabeth Söderberg 

med Ingemar Malmström 

som ställföreträdare. 

Han är i dag ställföreträdande 

chef på Risk- och Miljöavdelningen. 

Stöd till räddningsinsatser 

I Avdelningen för stöd till räddningsinsatser 

skapas en samlad 

organisation för att stärka samhällets 

förmåga att genomföra 

effektiva räddningsinsatser vid 

olyckor, svåra påfrestningar 

och höjd beredskap. Verksamheter 

inom de nuvarande avdelningarna 

för räddningstjänst, 

ledning/teknik och riskoch 

miljö sammanförs i den 

nya avdelningen. Inriktningen 

är en indelning i fyra huvudområden: 

- Räddningstjänstens planering, 

ledning och organisation 

- Beredskap mot olyckor med 

farliga ämnen 

- Räddningstjänstens teknik, 

utrustning och anläggningar 

- Integrerat beslutsstöd för 

skydd mot olyckor (Rib). 

En verksveteran, Roland Nilsson, 

blir avdelningschef med 

tvåårsförordnande (till skillnad 

från övriga chefer som har fyraåriga 

förordnanden). Ställföreträdaren 

kommer att rekryteras 

externt. 

Operativa avdelningen ska 

bestå av en basresurs som kan 

hämta resurser från andra delar 

av organisationen. Ska huvudsakligen 

syssla med det som nu- 

Räddningsverkets nya centrala förvaltning 

Stab för 

verksamhetsstöd (73) 

Avdelning 

för olycksförebyggande 

verksamhet 

(73) 

Verksledningens 

stab (8) 

Tillsynsavdelningen 

(12) 

Styrelse Internrevision (2) 

Rättssekretariat (9) 

Informationssekretariat 

(24) 

Sekretariat för EU och 

internationella frågor (7-8) 

Sekretariat för 

forskning och analys (16) 

Räddningsverkets organisation vid centralförvaltningen i Karlstad blir så här från kommande årsskifte. 

Inom parentes anges preliminärt antal tjänster. 

varande Internationella avdelningen 

arbetar med, alltså internationella 

insatser. Nuvarande 

chef Kjell Larsson blir 

chef även för den nya enheten. 

Lars Ekberg, chef för dagens 

tillsynsenhet, blir chef också för 

den nya tillsynsavdelningen. 

Övriga ledande chefer: Centrum 

för riskoch säkerhetsutbildning: 

Stefan Lundqvist, 

ställföreträdare: Lars Bjergestam. 

Verksledningens stab: Ulrica 

Johansson, Stab för verksamhetsstöd: 

Carl-Axel Hermansson, 

Informationssekretariatet: 

Greta Svensson, Rättssekretariatet: 

Key Hedström, Sekretariatet 

för forskning och analys: 

Thomas Gell och Sekretariat 

för EU och internationella frågor: 

Rolf Nordengren. 

Antalet chefer halveras, från 

59 i dagens organisation till 30. 

Framför allt är det kategorin 

”ställföreträdande” som försvinner 

ur organisationstablån. 

Vid informationen till personalen 

i juni sa generaldirektör 

Christina Salomonson: 

Roland Nilsson är tillbaka som 

avdelningschef för den räddningstjänstinriktadeverksamheten. 

Till skillnad mot senast (1998) 

har han inte ansvar för den förebyggande 

verksamheten, 

men pratar gärna om den. 

– Att förebyggande får en 

egen profil är oerhört viktigt. 

Det är också en del av min uppgift, 

att oförbehållsamt ge allt 

stöd till Elisabeth Söderbergs 

avdelningi tillämpningen av 

den nya lagen om skydd mot 

– Vi ska teckna chefskontrakt, 

där cheferna förbinder sig att 

ställa sig bakom viktiga principiella 

frågor. De totalt 15 enhetscheferna 

ska vara utsedda i 

mitten av september. Vi kommer 

att arbeta aktivt för ökad 

jämställdhet vid chefstillsättningarna. 

Överdirektör Ivar Rönnbäck 

betonade vid samma tillfälle 

för personalen att verket måste 

bli mer lyhört för kunderna: 

– Vägledande för verkets fortsatta 

arbete blir att vi, förutom 

direktiven från departementet, 

ska utgå från kundernas och 

målgruppernas behov och förväntningar 

på oss. Det är mot 

dessa ska vi matcha vår organisation. 

Han avslutande informationen 

med att lägga på en overhead 

med följande övergripande 

mål för den nya organisationen: 

”Ett säkrare samhälle genom 

systematiskt arbete för skydd 

mot olyckor.” 

STIG DAHLÉN 

Roland Nilsson tillbaka som chef 

olyckor, framförallt i fråga om 

handlingsprogrammen. 

Vilket blir din avdelnings viktigaste 

uppgift? 

– Att samordna stödet från 

sakavdelningarna till utbildningssidan. 

Övriga chefer har fyraåriga 

förordnanden, du bara två år. 

Varför? 

– Vi ska ju föryngra chefskapet. 

Om två år fyller jag 61 år, 

det är lagom att jag får göra något 

annat då.

Foto: PER LARSSON 

Hon ska basa över 72 personer. Elisabeth Söderberg ser det som en utmaning att få jobba på strategisk 

nivå. 

– Tror jag har förmåga 

att lyfta blicken 

– Det ska bli spännande, kul. 

En utmaning. 

Elisabeth Söderberg sätter 

ord på det som väntar. Vid 

årsskiftet blir hon chef för 

avdelningen för olycksförebyggande 

verksamhet. 

När Räddningsverkets överdirektör 

Ivar Rönnbäck presenterade 

de nya avdelningscheferna, 

var Elisabeth Söderberg 

överraskningen. 

Från ställföreträdande enhetschef 

till avdelningschef 

med ansvar för 72 personer. 

– Jag har inte utövat chefskap 

med personalansvar tidigare, 

förutom som projektledare. Så 

det blir spännande. 

Elisabeth har jobbat på 

Räddningsverket i tio år, kom 

direkt från brandingenjörsutbildningen 

i Lund till Karlstad. 

De första sex åren jobbade 

hon på utbildningsavdelningen. 

1999 gick hon över till 

räddningstjänstavdelningen 

och blev ställföreträdande enhetschef. 

Har sedan dess även 

jobbat med utredningar kring 

nya utbildningen, kommunala 

handlingsprogram och nya lagen. 

Vad är det som lockar med 

nya jobbet? 

– Att få jobba på strategisk 

nivå, det känns som en utmaning. 

Du gillar det? 

– Ja, jag tror jag har förmåga 

att lyfta blicken. 

Det var också därför som Ivar 

Rönnbäck fastnade för Elisabeth 

tillsammans med Ingemar 

Malmström som ställföreträdande 

chef. 

– Vi valde kombinationen 

och jag tror den blir bra. Elisabeth 

har helhetssyn, kan riskanalys 

och säkerhetsarbete. Ingemar 

är van tungt regelstyrt 

arbete och samverkan med andra 

myndigheter, säger Ivar 

Rönnbäck. 

Ingen expert 

Avdelningen olycksförebyggande 

verksamhet kommer att 

spänna över traditionellt förebyggande 

arbete, tvärsäkerhetsprojektet, 

brandfarliga 

och explosiva varor, transport 

av farligt gods. Det blir ett brett 

fält att greppa över. 

– Ja. Men jag ser mig inte som 

en expert. Det finns ingen anledning 

att jag ska kunna alla 

detaljer. Jag ser mig som en ledare, 

ska kunna huvudinriktningen 

och göra vägval. 

Innebär det att Räddningsverket 

nu rekryterar en annan 

typ av ledare? 

– Det vet jag inte, men det 

känns som om helhet, samarbete, 

och kommunikation prioriteras. 

Vad är viktigt för det nya 

Räddningsverket? 

– Att vi kan se bilden av vart vi 

är på väg. Vi måste ha ständig 

dialog med våra målgrupper 

och skapa mening i det medarbetarna 

gör. Det är också viktigt 

med mer samarbete mellan 

avdelningarna. 

Tycker du det saknats, att 

varje avdelning jobbat mer 

för sig själva? 

– Lite så har det varit. Vi måste 

ha verksamheten mer i fokus 

än själva organisationen. En 

stor organisation måste delas 

in i olika delar för att bli hanterbar. 

För mig är inte gränsdragningarna 

mellan delarna 

det viktigaste, utan samordningen. 

PER LARSSON 

Oljesanering kostade miljoner 

9 

Saneringsarbetet efter oljeolyckan utanför den skånska kusten 

kommer enligt Räddningsverkets prognoser att kosta miljonbelopp. 

– Kommunerna har ännu inte kommit in med sina krav, men 

tillsammans med Kustbevakningens kostnader, kommer det 

förmodligen att röra sig om runt 20 miljoner kronor, säger Margaretha 

Ericsson, oljeskyddsansvarig på Räddningsverket. 

Räddningsverket har tvingats begära ytterligare 19,5 miljoner 

kronor av staten för att klara att betala kostnaderna i samband 

med oljeutsläppet. 

Det var i maj som ett polskt lastfartyg kolliderade med det 

större kinesiska lastfartyget Fu Shan Hai och rev upp ett stort 

hål i dess sida. Fartyget hann aldrig bogseras in på grundare 

vatten utan sjönk. 

Kampen mot oljan längs den skånska kusten krävde stora insatser. 

Räddningsverket använde material från tre av de fem oljeskyddsförråden 

och nu pågår ett omfattande arbete att återställa 

beredskapen. 

Räddningsverket kommer att ersätta Ystads och Simrishamns 

kommuner för saneringskostnader. 

– Men också Trelleborgs kommun. Samtidigt med olyckan 

skedde ytterligare ett utsläpp av olja som drev iland i Trelleborg. 

Räddningsverket kommer nu att kräva det förlista fartygets 

försäkringsbolag på kostnaderna. 

Ökad risk för 

stora oljeolyckor 

Ett nytt och omarbetat inriktningsdokument – ”Det svenska marina 

oljeskadeskyddet inför 2010-talet” – kommer att ligga klart 

i höst. 

– Dokumentet syftar till att ge en bild av skyddet mot oljeskador, 

identifiera risker och ange mål och åtgärder för att minska 

oljeskadorna och konsekvenserna av dessa, säger Thord Tärnbrant, 

vid Risk- och Miljöavdelningen, Räddningsverket. 

Mål och åtgärder baseras på de nationella miljömålen. Dokumentet 

har tagits fram av Räddningsverket, Kustbevakningen, 

Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet och IVL, 

Svenska Miljöinstitutet AB. 

– Vi ser en förändrad och växande riskbild vad gäller oljeutsläpp 

till följd av stora tankfartygsolyckor. Särskilt på grund av 

de kraftigt ökande oljetransporterna på Östersjön. Däremot ser 

vi en minskad riskbild för avsiktliga utsläpp, säger Tärnbrant. 

Malmö utan blåljus 

på automatlarm 

Malmö slutar att åka med blåljus på alla automatlarm. 

– Vi vill höja kvalitén på kommunens anläggningar och slippa 

97 procent onödiga larm, säger Maya Stål, brandingenjör vid 

Malmö Brandkår. 

Det nya är att alla anläggningar ska följa en kvalitetsplan där 

det ställs krav på organisation, teknik, underhåll och uppföljning 

av larm. 

Metoden är att under en femårsperiod se automatlarmen som 

teknisk service. 

Ett första delmål är att redan nästa år minska de onödiga larmen 

med 50 procent. 

– Vi gör en bedömning av anläggningens tillförlitlighet och 

konsekvenser av en eventuell brand. Målet är att alla anläggningar 

ska uppfylla vissa kriterier på tillförlitlighet och att vi 

2007 ska återgå till att se alla automatlarm som räddningstjänst. 

Anläggningar där konsekvensen kan förväntas bli stor vid en 

brand kommer fortfarande att betraktas som räddningstjänst. 

Utbildar inför 

utlandsuppdrag 

Folke Bernadotteakademin, FBA, är en ny myndighet som samordnar 

särskild utbildning inför svenska insatser i internationella 

katastrof- och krishanteringsinsatser. 

Syftet är att räddningsarbetare, militärobservatörer, civilpoliser, 

biståndsarbetare och annan personal ska gå en gemensam 

så kallad missionsförberedande utbildning i anslutning till att 

utlandsuppdraget startar. 

– Tanken är att samköra utbildning i säkerhet, hygien, hälsa, 

kulturella skillnader och annat som har gemensam karaktär 

oavsett vilket uppdrag man ska ut på. Det är ett sätt att effektivisera 

och göra det billigare. Vi tycker det är en bra idé, säger 

Kjell Larsson, internationella avdelningen, Räddningsverket

Mums för brandmän. Jonas Gustafsson hugger in på nyttig frukost numera. Och det blir gärna samma mat på kvällsskiftet, i stället för pizza. 

Mer grönsaker och färre 

stekta ägg. 

Gemensam frukost har blivit 

nyttigt för både kroppar 

och trivsel i Norra Älvsborg. 

– Vet inte om jag gått ner i 

vikt, men jag mår bättre på 

mitt arbetspass, säger insatsledare 

Christer Oscarsson. 

Brandmännens vikt ökade och 

kolesterolvärdena blev högre. 

Det ledde till beslutet att erbjuda 

kollektiv frukost. 

– Idén är inte att tvinga någon, 

men att tillhandahålla något 

bra, säger styrkeledare Jan- 

Erik Andersson. 

För självkostnadspris, 15 kronor 

för full frukost, kan både 

skift- och dagpersonal hugga 

Ägg, fil och smörgås. Christer 

Oscarsson får en rejäl frukost. 

in på ett varierat frukostbord. 

Rena hotellfrukosten – och 

gott om fräscha grönsaker. 

– Jag åt inte nyttigt tidigare. 

Tyckte inte jag såg grönsaker 

på andra tallrikar heller, säger 

Christer Oscarsson. 

– En ”brandmannafrukost” 

var tekakor, två stekta ägg och 

falukorv, säger Jan-Erik Andersson. 

Det sägs att man även klämde 

hamburgare till frukost? 

– Det har nog hänt, men det 

var inte vanligt. 

Kvällsmål också 

De brandmän Sirenen träffade 

högg nu in på fil, kokta ägg och 

laddade med mycket grönsaker. 

– Det här är bra. Tidigare kunde 

vi stå vid spisen allihop och 

steka två-tre ägg var till frukost, 

säger Jonas Gustafsson. 

– Riktig mat på morgonen 

gör att man står sig till lunch, 

nu kommer ingen matthet. Vi 

äter ofta den här maten på 

kvällen också, säger Christian 

Andersson. 

Det är brandmännen som begärt 

att ha möjlighet till samma 

utbud på kvällsskiftet. 

– Förr var det mer, vad ska 

man säga, restaurangmat… 

Pizza med andra ord. Är den 

förbjuden nu? 

– Nej, skiftpersonalen äter 

pizza någon gång. Lite nöje 

måste man få ha, säger Jan-Erik 

Andersson. 

Frukostsatsningen startade 

som ett projekt 2001. Efter ett 

år gjorde företagshälosvården 

en undersökning. Det visade 

sig att kolesterolvärdena sjunkit 

och viktökningen bromsats. 

– Men det beror nog inte bara 

på frukostarna, utan på att vi 

blivit medvetna och ändrat 

kostvanor totalt. 

Det märks i markalådans kassa. 

Där har omsättningen minskat 

drastiskt. 

– Kaffe och choklad på kvällen 

är nästan borta. Det dricks 

nästan ingen läsk, men desto 

mera vatten. 

Lättare varor 

Vad personalen får i sig ses nu 

över kontinuerligt. 

– En del produkter kan bytas 

ut mot lättvarianter. Vitt bröd 

accepteras inte. Vi tittar på vad 

vi har för drycker i brandbilarna, 

ännu finns alla varianter 

från läsk till vatten. 

Sedan förra sommaren är det 

gemensamma frukostbordet 

stadigvarande verksamhet i 

både Trollhättan och Vänersborg. 

En brandman på respektive 

station är ansvarig för inköpen, 

alla ska hjälpa till att duka upp 

frukostbordet. 

Ökad samvaro 

Frukosten är inte bara bra för 

magarna, utan även för trivseln. 

– Tidigare satt dagpersonal 

och skiftpersonal i två olika 

matsalar. Nu äter vi tillsammans. 

Det förebygger konflikter 

och ökar trivseln på jobbet. 

Det här är en förmån och god 

personalvård förutsätter vissa 

förmåner, säger personalsekreteraren 

Thomas Löwenäng. 

Väljer då alla frukostbordet 

för 15 kronor? 

– Inte alla, men skiftpersonalen 

äter nästan 

mangrant, säger Jan- 

Erik Andersson. 

Ambitionen är att 

även få med räddningstjänstförbundets 

sju deltidsstationer på 

temat nyttigare kost. 

– De får driva det på 

samma sätt, men det är 

naturligtvis svårare att 

få kontinuitet där. 

Hur mycket har frukostsatsningen 

kostat 

för arbetsgivaren? 

– Vi fick köpa två nya kylskåp 

för att få plats med maten. Vid 

Foto: PER LARSSON 

Maten rockar – men inte fett 

senaste halvårsräkningen saknades 

500-1 000 kronor för att 

frukosten skulle gå ihop ekonomiskt. 

Det är småpengar. Arbetsgivaren 

erbjuder också en 

frukt om dagen, det kostar cirka 

10 000 kronor om året, säger 

Thomas Löwenäng. 

Han anser att kostsatsningen 

måste fortsätta. 

– Det som inte utvecklas självdör. 

Vi har breddat sortimentet 

med kryddor, för att inspirera 

till att laga mat. Det finns förslag 

att skicka två personer till 

viktväktarna enbart för att 

skaffa kunskap. De kan sedan 

bli instruktörer i Trollhättan 

och Vänersborg. 

PER LARSSON 

Ju fler kockar, desto trevligare 

blir det. Jan-Erik Andersson 

skär upp tomater.


Räddningstjänstens tillstånd 

Räddningstjänster i kommunalförbund 1997-2002 

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

Kommuner 288 288 289 289 289 289 

Räddningstjänster 256 248 243 234 229 225 

därav förbund 13 17 19 22 23 25 

Kommuner i förbund 45 57 65 77 83 89 

Information till kommuninvånare 

Nyheter 

Brandvarnare allt viktigare fråga 

Behovet av brandvarnare i 

hemmen har blivit en allt 

viktigare fråga för räddningstjänsterna. 

160 av 225 räddningstjänster 

har informerat om dess 

betydelse. 

– En bra början, men riktigt 

bra är det inte förrän alla gör 

det. Fler har redovisat planer 

på hur informationen ska spridas 

i framtiden och en del har 

startat under 2003, säger Jan- 

Erik Gustavsson på Räddningsverkets 

tillsynsenhet. 

För sjunde året presenterar 

Räddningsverket en rapport 

över tillståndet inom räddningstjänsten. 

Huruvida räddningstjänsterna 

informerat om behovet av 

Upplysning om varning och information vid 

allvarliga olyckshändelser 

År Rä.tjänster andel till samtliga 

som lämnat kommuninv 

1997 181 71% 145 

1998 205 83% 165 

1999 212 87% 179 

2000 201 86% 173 

2001 204 89% 179 

2002 199 88% 183 

brandvarnare, redovisas för 

första gången. 160 av 225 har 

gjort det. 

– Räddningsverket har ju i 

allmänt råd meddelat att det 

anses skäligt att bostäder är 

försedda med minst en brandvarnare, 

säger Jan-Erik Gustavsson. 

60 av 225 räddningstjänster 

följde i sin tillsynsverksamhet 

80 procent har enbart deltidare 

I slutet av 2001 fanns det totalt 

18 721 personer anställda i 

kommunal räddningstjänst. 

11 770 av dem var deltidsanställda 

brandmän och befäl. 

I drygt hälften (114 ) av landets 

räddningstjänster baseras 

all beredskap på deltidsanställd 

personal. 

Vid nästan 80 procent (584) 

av landets brandstationer är det 

enbart deltidsanställda som 

rycker ut vid larm. 

– Det är ingen tvekan om att 

deltidsbrandmännen är viktiga 

för yttäckningen av landet, säger 

Jan-Erik Gustavsson. 

■ ■ ■ 

Sedan 1997 har bemanningen 

i beredskap dagtid totalt i landet 

minskat med drygt 100 personer. 

– Det är inte så mycket, men 

lokalt kan förändringarna förstås 

vara stora. 

■ ■ ■ 

Svårigheterna att rekrytera 

deltidspersonal har varit spörsmål 

senaste året. 72 procent av 

räddningstjänsterna säger sig 

ha problem. 

Men alla brandstationer var 

för sig är det 48 procent – 313 

av 656 stationer med deltidspersonal 

– som har problem 

■ ■ ■ 

Allt fler jobbar förebyggande. 

1997 fanns motsvarande 510 

heltidstjänster med förebyggande 

uppgifter, 2002 var det 

621. 

■ ■ ■ 

På landets 736 brandstationer 

finns 817 utryckningsstyrkor. 

472 av dem (57,8 procent) 

har en anspänningstid på fem 

minuter. 149 styrkor (18,3 procent) 

har en anspänningstid på 

max 90 sekunder. 

375 styrkor (45,9 procent) består 

av fem personer. 

■ ■ ■ 

Det finns insatsplaner upprättade 

för 11 768 objekt i landet. 

Enligt räddningstjänsterna finns 

det behov av insatsplaner för 

ytterligare 5 272 objekt. 

■ ■ ■ 

Totalt fanns i landet 546 så 

kallade paragraf 43-anläggningar. 

343 av dem hade utfört riskanalys 

enligt skyldigheterna. 

Det finns 310 verksamheter 

som bör omfattas av Sevesolag- 

IVPA-larm 1999-2002 

År 1999 2000 2001 2002 

Räddningstjänster 243 234 229 225 

utför IVPA-larm 80 79 73 68 

Andel 33% 34% 32% 30% 

Avtal med sjukvård 57 62 49 56 

stiftningen (så kallade Sevesoanläggningar) 

rapporterar 

räddningstjänsterna. 176 i den 

lägre kravnivån och 134 i den 

högre. 

Räddningsverket anser att alla 

verksamheter för vilka Sevesolagen 

är tillämplig även ska betraktas 

som paragraf 43-anläggningar. 

226 av 310 Sevesoanläggningar 

finns förtecknade 

som paragraf 43-anläggningar. 

Det innebär att 27 procent av 

landets Sevesoanläggningar 

inte är förtecknade i kommunal 

räddningstjänstplan. 

■ ■ ■ 

214 räddningstjänster har avtal 

om gränslös samverkan, 167 

av dem med samtliga grannkommuner. 

Förhållandet har i 

stort sett varit oförändrat de senaste 

fyra åren. Av de elva kommuner 

som inte har avtal om 

gränslös samverkan, anger fem 

som skäl att det inte ger någon 

avgörande tidsvinst, fyra att avtal 

om samverkan är under utredning 

eller kommer att tecknas 

under 2003 

Ladda ner eller 

beställ rapporten 

Kommunal räddningstjänst 

2002 – en lägesredovisning kan 

laddas ner från Räddningsverket 

hemsida (www.srv.se), det 

gäller både själva rapporten 

och statistikbilagan. 

Rapporten kan också beställas 

gratis från Räddningsverkets 

publikationsservice, fax 054- 

13 56 05, e-post: publikationsservice@srv.se, 

postadress: 

Räddningsverket publikationsservice, 

L124, 651 80 Karlstad, 

Best nr: I99-103/03 

upp om det fanns brandvarnare 

i bostäder. 

I samband med brand kontrollerade 

192 räddningstjänster 

förekomsten av brandvarnare. 

Det kan också noteras att 88 

procent av räddningstjänsterna 

upplyst sina kommuninvånare 

om hur varning och information 

sköts vid allvarliga 

Personal i beredskap, vardagar dagtid, 1997-2002 

År BI BM BfH BmH BfD BmD Övr Totalt 

1997 4 134 136 705 673 2 462 18 4 132 

1998 4 136 135 704 672 2 439 21 4 111 

1999 4 130 134 701 669 2 418 21 4 077 

2000 4 127 130 700 665 2 415 26 4 067 

2001 4 128 128 701 660 2 402 25 4048 

2002 4 125 129 706 658 2 371 25 4 018 

BI = brandingenjör, BM = brandmästare, BfH = brandförman heltid, 

BmH = brandman heltid, BfD = brandförman deltid, BmD = 

brandman deltid. 

Rekrytering deltidsanställd brandpersonal 2002 

A = Räddningstjänster 

B = med deltidspersonal 

C = rekryteringssvårigheter 

D = Andel 

Län A B C D E F G 

Stockholm 16 6 5 83% 15 12 80% 

Uppsala 6 6 6 100% 22 16 73% 

Södermanland 8 8 7 88% 19 9 47% 

Östergötland 13 13 12 92% 31 23 74% 

Jönköping 12 12 6 50% 39 13 33% 

Kronoberg 7 7 5 71% 25 10 40% 

Kalmar 11 11 10 91% 40 21 53% 

Gotland 1 1 1 100% 7 2 29% 

Blekinge 2 2 1 50% 14 5 36% 

Skåne 28 26 17 65% 67 34 51% 

Halland 5 5 4 80% 20 8 40% 

Västra Götaland 33 33 21 64% 90 40 44% 

Värmland 10 10 10 100% 36 18 50% 

Örebro 4 4 3 75% 19 6 32% 

Västmanland 9 8 6 75% 18 7 39% 

Dalarna 12 12 7 58% 34 16 47% 

Gävleborg 7 7 5 71% 25 10 40% 

Västernorrland 6 6 4 67% 27 10 37% 

Jämtland 8 8 6 75% 37 19 51% 

Västerbotten 15 15 11 73% 45 24 53% 

Norrbotten 12 12 6 50% 26 10 38% 

Totalt 225 212 153 72% 656 313 48% 

Tidsåtgång för förebyggande arbete 1997-2002 (personer per år) 

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

Förebyggande arbete totalt 510 501 549 581 624 621 

därav 

Brandsyn 308 262 242 251 255 254 

Extern utbildning o information * 130 149 

inom kommunal verksamhet 121 118 130 130 

utom kommunal verksamhet 105 107 127 132 

*1997 och 1998 redovisades all utbildning och information gemensamt 

11 

olyckshändelser. 

– Men att 26 räddningstjänster 

ännu inte lämnat sådan 

upplysning är inte så bra. 

”Kommunal räddningstjänst 

2002 - en lägesredovisning” visar 

inga dramatiska förändringar 

jämfört med förra året. 

PER LARSSON 

Brandstationer 1997-2002 

År 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

Brandstationer 

styrkor 

752 746 744 743 740 736 

Max 90 sek. ansp. 71 75 73 78 75 77 

Över 90 sek. ansp 

Mer än en styrka, 

603 596 596 597 588 588 

ansp. 1-10 minuter 78 75 75 68 77 71 

E = Brandstationer med 

deltidspersonal 

F = rekryteringssvårigheter 

G = Andel

12 

Skärsläckaren är en unik svensk släckmetod som 

öppnar en rad möjligheter att förändra metod och 

taktik vid brandsläckning. 

Den har väckt stort intresse runt om i världen. 

Här hemma har det gått lite trögare. 

Skärsläckaren Sirenen Nr 5 • 2003 

–Viktigt att skärsläckaren 

kommer in i utbildningen 

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund vill fortsätta utveckla skärsläckaren. Krister Palmkvist ser 

gärna en förändring av lansens utformning. Om vattnet kommer in under armen i stället för över axeln 

skulle det bli lättare att hålla lansen en längre tid. 

Hindret för ett brett genomslag tycks vara 

räddningstjänstens fokusering på rökdykning. 

Dessutom råder delade meningar inom 

Räddningsverket och vissa anser att man ännu vet 

för lite om skärsläckarens förmåga. 

1996 startade Räddningsverket 

skärsläckarprojektet. 

Sju år senare upplevs projektet 

ha kört fast i myndighetens 

korridorer. 

– Det är inte rimligt att genomförandet 

av en ny metod 

ska ta tio år, säger Kjell 

Wahlbeck, chef för Södra 

Älvsborgs räddningstjänstförbund. 

Tillsammans med sin ställföreträdare 

Ulf Edholm uppvaktade 

han i våras Räddningsverket 

för att skärsläckarprojektet inte 

ska rinna ut i sanden. 

Först i år erbjöd Räddningsverket 

kurser i skärsläckaren. Få 

lärare är utbildade och all utbildning, 

nationellt och nationellt, 

sköts av Krister Palmkvist 

och Ronny Fallberg vid Södra 

Älvsborgs räddningstjänstförbund. 

– Vi har förklarat att vi är intresserade 

av att fortsätta projekt- 

och metodutveckling av 

övertrycksventilation och skärsläckaren. 

Det finns fortfarande 

mycket att göra men vi vill inte 

isolera kunskaperna hos oss. 

Det är nödvändigt att ha med 

Räddningsverket, Sveriges 

provnings- och forskningsinstitut 

(SP) och andra räddningstjänster. 

Ett släckverktyg 

Från att inledningsvis ha varit 

tänkt som en fast monterad 

håltagare är det nu ett släckverktyg 

med handburen lans 

som kan skötas av en person. 

Försök och praktiska erfarenheter 

har visat att i kombination 

med en övertrycksfläkt är 

det mycket effektiv metod mot 

bränder i små och medelstora 

utrymmen. 

Skärsläckaren tar sig igenom 

nästan vilka material och väggar 

som helst. Utifrån kan sedan 

en fin vattendimma sprutas 

in som snabbt kyler brandgaserna. 

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund 

i samarbete med 

SP har på Räddningsverkets 

uppdrag gjort en rad tester och 

där känner man att metoden 

redan borde kommit in i 

grundutbildningen på Räddningsverkets 

skolor. 

– Det är viktigt att nya erfarenheter 

förs ut i utbildningen 

och inte stannar i projekt. Det 

måste finnas en mottagande 

organisation på skolorna som 

kan föra kunskaperna vidare, 

säger Kjell Wahlbeck. 

Saknar rätta stödet 

Trots att det är Räddningsverkets 

eget projekt saknar han 

och hans kollegor den rätta 

uppbackning från myndigheten. 

– Det går i stå inom Räddningsverket. 

Visst ska man vara 

skeptisk mot nyheter men viktig 

kunskap får inte motarbetas 

av fördomsfulla uppfattningar. 

Även inom räddningstjänsten 

märks ett motstånd. 

– En förklaring är rädslan för 

att det innebär rationaliseringar, 

att styrkorna ska minskas 

och det är olyckligt. Syftet är 

inte att minska personalen 

utan skärsläckaren är ett komplement 

för att öka effektiviteten. 

Fokusering på rökdykning 

Men huvudförklaringen till 

motståndet tycks vara svensk 

räddningstjänsts fokusering 

på rökdykning – släckning inifrån. 

Allt är anpassat för rökdykning 

med en sammanhållen 

styrka 1+4 – från Räddningsverkets 

utbildningar till 

räddningstjänsternas övningsfält. 

Nya släckmetoder ses med 

misstänksamhet. 

– Med rökdykning har vi 

egentligen fått en sämre arbetsmiljö. 

Skärsläckaren ersätter 

inte rökdykning men medger 

att vi arbetar på ett annat 

sätt. Vi behöver inte självklart 

skicka in folk inledningsvis, säger 

Krister Palmkvist. 

Skapar låsningar 

Kravet att man ska vara 1+4 för 

att göra ett ingripande skapar 

låsningar och står inte i samklang 

med nya lagen anser 

ställföreträdande räddningschefen 

Ulf Edholm. 

– Nya lagen säger att vi ska


Skärsläckaren 

Kjell Wahlbeck och Ulf Edholm vill ha bättre fart på skärsläckarutvecklingen och att den kommer in i 

utbildningen. – Att genomförandet av en ny metod ska ta tio år är inte rimligt, säger Kjell Wahlbeck. 

vara ute bland allmänheten 

och arbeta förebyggande och 

då måste vi kunna jobba två 

och två. Nu är vi beroende av 

att hela styrkan är samlad. 

Intresse internationellt 

Skärsläckarens kapacitet har 

väckt internationell uppmärksamhet 

och intresset är stort. 

Sedan 2,5 år tillbaka har Krister 

Palmkvist ägnat större delen av 

sin tjänst åt extern utbildning. 

Förutom hos en rad räddningstjänster 

här hemma har han utbildat 

i England, Tjeckien, Danmark, 

Norge, Holland, Tyskland, 

Malaysia och USA. Senaste 

resan, i början av augusti, 

gick till Wuppertal söder om 

Köln. 

Kjell Wahlbeck betonar att 

det inte handlar enbart om teknik 

utan det viktiga är de möjligheter 

till ny metodik och 

taktik som skärsläckaren skapar. 

Runt om i världen finns ett 

intresse att jobba med mindre 

Räddningsverkets kunskapssamordnare: 

–Den är inget universalverktyg 

Räddningsverkets kunskapssamordnare 

för området 

Brand, Håkan Kruse, vill ha 

fler tester av skärsläckaren. 

– Skärsläckaren lanseras som 

ett universalverktyg och det är 

det inte. Det är ett verktyg 

bland alla andra som vid vissa 

tillfällen är oslagbart. 

Han vill ha fler svar om skärsläckarens 

förmåga, bland annat 

resultat från test i större lokaler 

som ska göras i finska Kuopio 

under hösten. 

– Till de som ringer hit och 

frågar säger jag vänta till vi vet 

vad den går för och det gör vi 

efter testen i Kuopio. 

I vissa situationer är skärsläckaren 

unik. 

– På en hyresfastighet med 

krypvind utan ingångar är den 

oslagbar. Eller långa korridor 

där strålen hinner lösas upp i 

en vattendimma. 

Tvärtemot erfarenheterna 

enheter, inte minst i storstäder. 

Fordonen och rökdykarstyrkorna 

är stora och tar tid att 

förflytta. 

Mindre enheter, så kallade 

taktiska enheter med två man, 

övertrycksfläkt och en skärsläckare, 

testas redan på flera 

håll i landet. Bland annat i Öckerö, 

Karlskoga och Nyköping. 

Södra Älvsborg tycker tiden 

är mogen för att på bred front 

lansera ett taktiskt koncept 

som bygger på små enheter, 

1+1 eller 1+2, utrustade med 

bland annat skärsläckare. 

Stoppa och stabilisera 

Uppgiften för dessa taktiska 

enheter är inte i första hand att 

fullfölja ett insatsarbete utan 

att stoppa och stabilisera en 

pågående utveckling av en 

olycka tills förstärkningsreurser 

anländer. 

– Kalla det Stop-team. Det 

medger flexibilitet och ger 

möjlighet att operera med be- 

från fältet hävdar han att den 

är mindre lämplig vid mindre 

bränder. 

– För små utrymmen, som lägenheter 

och villor är vi mer 

tveksamma till skärsläckaren. 

Där är vi eniga, jag och experter 

som Stefan Särdqvist, Stefan 

Svensson, Lasse Bengtsson. 

Får ingen vattendimma 

Anledningen är enligt Håkan 

Kruse att man inte får den 

vattendimma som påstås. 

– Strålen är samlad upp till 

fem meter. I ett litet rum träffar 

strålen motsatta väggen och 

rinner ner. Säger någon något 

annat är det ren okunskap. 

Detta stämmer inte enligt 

Krister Palmkvist, som testat 

skärsläckaren på uppdrag av 

Räddningsverket. 

– Det Håkan Kruse säger skulle 

kunna stämma för ett rum 

som inte brinner. Strålen börjar 

succesivt brytas upp så snart 

gränsade resurser på ett effektivt 

sätt. Teamets uppgift är 

inte bara att ingripa vid bränder 

utan även vid andra typer 

av insatser. Den taktiska uppgiften 

är densamma – stoppa, 

säkra och stabilisera ett pågående 

olycksförlopp i avvaktan 

på förstärkning. 

Skulle rädda deltidskårer 

Deltidskårer som hotas av 

ekonomiska skäl eller rekryteringsproblem 

skulle kunna 

räddas av Stop-Team. 

– Jag ser en fara i att allt fler 

kommuner lägger ner deltidsstyrkor 

av ekonomiska skäl. 

Gör om deltidsstyrkorna till 

1+2 med skärsläckare som kan 

göra en snabb första insats i 

väntan på huvudstyrkan. Det 

skulle göra det möjligt att behålla 

räddningstjänsten på 

många orter där den annars 

skulle läggas ner. 

GUNNO IVANSSON 

den går genom väggen. När 

strålen med det höga trycket 

träffar värmen förångas vattnet 

och det är det som ger den 

snabba effekten. 

Att skärsläckaren är effektiv i 

små utrymmen har visats i tester. 

– Försöken vi gjorde tillsammans 

med SP på ett 40 kvadratmeter 

stort rum sänkte brandgastemeperaturen 

mycket 

snabbt. 

Skärsläckaren ersätter inte 

konventionell släckning men 

är effektiv där man annars inte 

kommer åt. 

– Skärsläckaren påverkar 

omedelbart brandutveckling 

och det betyder oerhört mycket 

för den fortsatta insatsen. 

Jämfört med andra utrustningar 

jag mycket rörligare. Jag kan 

röra mig, göra nya punkteringen 

och få ökad effekt, säger 

Krister Palmkvist. 

Köpte skärsläckare 

i stället för sprinkler 

Sprinkler tilltalade inte Fundia 

Special Bar AB i Smedjebacken. 

Företaget valde att satsa 

på en bil med skärsläckare 

för 800 000 kronor – som 

man skänkte till kommunen. 

Fundia har problem med sina 

jättelika textila spånfilter som 

fattar eld. Kostnaderna för 

driftstopp är enorma och försäkringspremierna 

har rusat i 

höjden. 

– Till slut krävde försäkringsbolaget 

att vi skulle installera 

sprinkler och det tyckte inte vi 

var en bra lösning. Jag hade läst 

en del om skärsläckaren så vi 

beslöt testa den, berättar Kenneth 

Carlsson, säkerhetschef på 

Fundia och dessutom deltidsförman 

vid räddningstjänsten i 

Smedjebacken. 

Tekniskt byte 

Testerna utföll till belåtenhet 

och företaget bestämde sig för 

att köpa en ”minibil”, samma 

koncept som testas på Öckerö, 

Nyköping och Karlskoga. 

– Vi har gjort ett tekniskt byte 

med försäkringsbolaget men 

tyckte det var meningslöst att 

ställa bilen på företaget. I stället 

skänkte vi den till kommunen 

för att den ska utnyttjas 

bättre. 

Från och med januari i år erbjuder 

Räddningsverket kurser 

för skärsläckaren och den 

finns med i den nya tvååriga 

grundutbildningen på alla 

fyra skolorna. 

Räddningsverkets överdirektör 

Ivar Rönnbäck medger att det 

tog för lång tid att få in skärsläckaren 

i utbildningssystemet. 

Ingen blir profet i sitt hemland. 

Talesättet skulle kunna 

tillämpas på skärsläckaren 

och de som arbetar med 

den. 

Trots att det är en svensk 

uppfinning säljer den bättre 

utomlands. 

Det tar alltid tid för en ny produkt 

att slå igenom, men i skärsläckarens 

fall har det gått trögare 

i Sverige än i övriga länder. 

– Intresset ökar över hela världen. 

Jag är glad att det rör på 

sig i rätt riktning, säger Lars G 

Larsson, något luttrad vd för 

Cold Cut Systems, som tillverkar 

skärsläckaren. 

Nu ser det ut som en islossning 

är på väg. Allt fler svenska 

kårer visar sitt intresse och 

13 

Smedjebacken har gjort en 

rad tester och använder den 

tillsammans med en högtrycksfläkt. 

– Vi har sagt att vid livräddning 

ska det ta högst 2-2,5 minuter 

att slå ner branden, ventilera 

ut röken tillräckligt för 

att kunna se om det finns någon 

därinne. 

Tjänar fyra minuter 

Vid ett test tog det 30 sekunder 

att ventilera ut en trerumslägenhet. 

Skärsläckarens effektivitet 

och fördelen med en liten 

enhet har redan visat sig i skarpa 

lägen. 

– För några veckor sedan 

hade vi en brand i ett uthus. 

Den fina vattendimman är effektiv 

och branden var släckt 

när huvudstyrkan anlände. 

Med skärsläckarenheten är vi 

på plats fyra minuter före huvudstyrkan 

och det betyder 

mycket. 

Fundia har två valsverk i Boxholm 

och även där görs en satsning 

som kommer räddningstjänsten 

till del. 

– Vår vd Kimmo Väkiparta är 

framsynt och han har redan lovat 

Boxholm en skärsläckare, 

men där sätts den på deras 

släckbil, säger Kenneth Carlsson. 

Skärsläckaren i nya utbildningen 

– Det finns olika syn på skärsläckaren 

inom Räddningsverket 

och det kan ha bidragit. En 

annan förklaring är att många 

tror att skärsläckaren ska leda 

till nedskärningar av insatsstyrkorna. 

Det är inte syftet 

utan det handlar om att kunna 

göra bättre insatser. 

Ökad efterfrågan – även i Sverige 

Cold Cut Systems (CCS) har beställningar 

på 15 skärsläckarenheter 

för leverans. 

Totalt har det sålts 55 skärsläckare 

och av dessa har 33 

gått till utlandet. 

CCS levererar också de så kallade 

taktiska enheter, en Mercedes 

Sprinter med skärsläckare 

och avsedd för två man, som 

testas på flera håll i Sverige. 

Hittills har sex stycken sålts, två 

till Karlskoga medan Öckerö, 

Sörmlandskustens räddningstjänst 

och Smedjebacken har 

var sin. En sjunde är under 

byggnad. 

Priset varierar beroende på 

utrustning, men för montering 

på en basbil cirka 275 000 kronor 

och monterad i en Mercedes 

Sprinter strax under 

800 000 kronor. 

forts nästa sida

14 

Räddningstjänsten i Mönsterås 

har haft skärsläckaren i 

drygt ett år och där är man 

mycket nöjda med den. Två 

villor står fortfarande kvar 

tack vare skärsläckaren. 

Mönsterås har haft sin skärsläckare 

sedan maj förra året 

och den sitter monterad på en 

vanlig släckbil. Örjan Andersson, 

brandförman i Ålem, såg 

den för första gången på Brand 

2000 i Älvsjö. 

– Jag trodde stenhårt på idén 

och gör det fortfarande. 

Mönsterås använder skärsläckaren 

i kombination med 

en högtrycksfläkt. Fläkten hjälper 

till att föra in det finfördelade 

vattnet och de två verktygen 

hör ihop enligt Örjan Johansson. 

– Vi har försökt arbeta utan 

skygglappar. Eftersom det 

finns så lite erfarenheter har vi 

sagt att vi använder den till allt, 

så får vi se vad den duger till. 

Vid två villabränder första 

helgen i april fick skärsläckaren 

visa vad den är bra på: att 

snabbt kyla rökgaser i slutna 

utrymmen. 

Pulserade brunsvart rök 

Första larmet kom sent på lördagseftermiddagen 

sedan det 

börjat brinna i en villa i Elmhult. 

Villan hade två garagetillbyggnader 

och i den ena fanns 

en värmepanna som fattat eld. 

Tillbyggnaden var övertänd 

när räddningstjänsten anlände. 

– I bostadshuset fanns bara 

lite rök men när vi gick runt huset 

såg vi att det pulserade ut 

tjock, brunsvart rök från en 

ventilationsöppning på vinden, 

berättar Daniel Åström, 

förman vid räddningstjänsten i 

Ålem. 

Daniel Åström tog med sig 

skärsläckaren, klättrade upp i 

en skarvstege och sköt genom 

väggen in på vinden. Samtidigt 

öppnade en rökdykare vindsluckan 

från andra gaveln för att 

försöka släcka den vägen med 

en fogfighter. 

– Först slog en oerhörd hetta 

emot honom, men när skärsläckaren 

gick genom väggen 

kände han hur det svalnade av 

på bara några sekunder. 

Utan vattenskador 

Inne på vinden var det förkolnat 

och förmodligen bara 

ögonblick från en övertändning. 

Han tror inte att de räddat 

vinden med fogfightern. 

– Nu släckte vi dessutom utan 

vattenskador. 

Vid 13-tiden på söndagen var 

det dags igen, brand hade utbrutit 

i en villa i Timmernabben. 

Då räddningstjänsten 

kom fram hade branden gått 

igenom taket och flammorna 

slog upp runt skorstenen. 

Sköt in på vinden 

En och en halv-plansvillans stora 

tak gjorde det svårt att komma 

åt branden. Örjan Johansson 

fick då idén att sticka in 

skärsläckarens munstycke i 

takfotens luftspalt och därifrån 

spruta in på vinden. 

– Det kylde ner brandgaserna 

på vinden och gav snabb effekt. 

Man såg nästan omgående hur 

rökgaserna ändrade färg från 

mörkt till nästan vitt. 

Branden var därefter snart 

under kontroll och villan räddades 

från att brinna ner. 

Brinner det öppet i lite större 

utrymmen blir händelseförloppet 

annorlunda. Vid brand 

en lagerlokal hos en elfirma användes 

skärsläckaren i kombination 

med högtrycksfläkten. 

Det brann i taket när Örjan steg 

in med skärsläckaren och började 

spruta. 

– Då var det som det brukar 

med skärsläckaren, det vill säga 

först händer inget, sen händer 

Skärsläckaren Sirenen Nr 5 • 2003 

– Förhöjt lågtryck kan inte 

jämföras med skärsläckaren 

Foto: Åsa Borefur, Barometern 

Räddningstjänsten i Mönsterås har positiva erfarenheter från användningen av skärsläckaren. En villabrand lyckades man släcka genom 

att skjuta in vattendimman på vinden genom takfotens luftspalt. 

inget och sedan slocknar branden 

tvärt. 

Branden släcktes utan vattenskador 

och i lokalen fanns en 

mängd dyrbar provutrustning 

som räddades. Räddningstjänsten 

fick beröm både av försäkringsbolaget 

och företaget för 

insatsen. 

Örjan och hans kollegor lär 

sig för varje insats och vid en 

övning när man eldade ett hus 

gjordes några viktiga erfarenheter. 

– Vi väntade tills branden 

I Stockholm kom skärsläckaren 

till användning vid en 

brand i Katarina gymnasium 

i somras. 

Branden började i en gymnastiksal 

som var fullt övertänd 

när räddningstjänsterna från 

Katarina och Nacka kom fram. 

Branden spred sig till vinden 

på en grannfastighet och ett 

tag var läget kritiskt. 

Eftersläckningen blev utdragen 

och två dagar senare pyrde 

det fortfarande. Räddningsle- 

tryckt ut fönsterrutorna och 

testade med att släcka genom 

fönstret. Men det ledde till att 

vi blåste in en massa syre och 

gav dålig effekt. Om vi istället 

sköt genom väggen under fönstret 

fick vi ett mycket bättre resultat 

och branden slogs ner på 

ett par sekunder. 

”Ett förträffligt verktyg” 

Trots att Örjan bara har positivt 

att säga om skärsläckaren är 

det inte lätt att övertyga andra 

kårer som inte prövat på. 

daren Göran Svensson beslöt 

då att kalla in skärsläckarenheten 

i Botkyrka. 

– Skärsläckaren kom åt att 

släcka i rasmassorna och fungerade 

fenomenalt bra, säger 

Göran Svensson. 

Golvkonstruktionen i gymnastiksalen 

gjorde eftersläckningen 

mycket besvärlig. Man 

hade bland annat försökt med 

dimspik men misslyckats. 

– När vi kom försökte vi först 

skjuta genom golvet uppifrån 

men det var svårt att hitta rätt 

– Det är tråkigt. De talar om 

sitt förhöjda lågtryck men det 

kan inte jämföras med skärsläckaren. 

Med förhöjt lågtryck 

måste du fortfarande bryta upp 

för att komma åt branden. Allt 

jag lämnar efter mig med skärsläckaren 

är ett fyra millimeter 

stort hål. Jag tycker det är ett 

förträffligt verktyg. I slutna 

rum ger den fantastiska resultat. 


Fungerar bra för eftersläckning 

nivå. Vi spolade då först rent på 

ovansidan och sköt sedan in i 

golvet från sidan och det gav 

snabbt effekt. Det är det bästa 

användningsområde vi kommit 

på hittills, säger brandmästare 

Mikael Ström, Botkyrka. 

– Tidigare har vi använt den 

mycket för skrotning av fiberplattor 

i garagetak och liknande. 

Det är ett tidsödande jobb 

att hacka ner dem för hand, 

men med skärsläckaren går det 

snabbt.


Vid årsskiftet får vi en ny lag som ska förbättra 

skyddet mot olyckor och öka tryggheten i samhället. 

Lagen om skydd mot olyckor ersätter då 

räddningstjänstlagen från mitten av 1980-talet. 

Allt under förutsättning att riksdagen i 

höst fattar det nödvändiga beslutet om ny lag. 

Den nya lagen innebär genomgripande och 

viktiga förändringar för kommunerna i allmänhet 

och räddningstjänsterna i synnerhet, men 

även för tillsynsmyndigheterna, länsstyrelserna 

och Räddningsverket. 

Sirenen ägnar tolv sidor åt den nya lagen i detta 

nummer. Vi redovisar de viktigaste punkterna 

i lagen, vi har frågat företrädare för försvarsdepartementet, 

Räddningsverket, länsstyrelserna, 

Kommunförbundet och kommunerna 

vad de förväntar sig av den nya lagen. 

Kommunerna har nästa år på sig att utarbeta 

handlingsprogram för skydd mot olyckor. Vi 

har även besökt kommuner som redan arbetar 

i den nya lagens anda. 

Lagutredaren Harald Dryselius föreslog mindre 

statlig detaljreglering och ökad anpassning till 

lokala riskförhållanden. Den enskildes ansvar 

för skyddet mot olyckor betonades, både den 

Tema nya lagen 

Lagen som kräver 

ansvar av alla 

28 maj 2003 

Proposition till riksdagen 

enskilda människans och ägare till företag, 

byggnader och offentliga inrättningar. Regeringen 

gillade det Dryselius skrivit och beslutade 

i huvudsak enligt hans förslag. 

”Lag om skydd mot olyckor som kan föranleda 

räddningsinsatser” var det ursprungliga förslaget 

till namn på lagen. Nu heter lagen kort och 

gott ”Lag om skydd mot olyckor”. Förenklingen 

är just en namnförenkling. Lagen gäller alltså 

i första hand ”olyckor som kan föranleda 

räddningsinsatser”. 

– Lagen sätter en lägsta nivå för skyddet mot 

olyckor som är kopplade till räddningstjänstens 

insatser. Därutöver är det upp till kommunerna 

att fastställa ambitionsnivån. Räddningsverket 

uppmuntrar kommunerna att se 

på lagen i ett bredare perspektiv, att jobba 

över förvaltningsgränserna med krishantering 

och alla typer av olyckor. Kort sagt ta ett helhetsgrepp, 

säger Elisabeth Söderberg, chef för 

Räddningsverkets förebyggande avdelning i 

den nya organisation som börjar gälla samtidigt 

med den nya lagen, 1 januari 2004. 

– Förordningen långt ifrån klar 

På försvarsdepartementet påbörjades 

tidigt i höstas arbetet med förordningen 

om skydd mot olyckor. 

Enligt kanslirådet Maria Diamant är 

förordningens innehåll av det skälet 

långt ifrån klart. 

– Förordningen kommer naturligtvis 

att ansluta till lagen med 

kompletteringar och tillägg, och 

överföring av vissa gamla bestäm- 

STIG DAHLÉN 

Jönköping 

sätter 

medborgaren 

i centrum 

Dalarnas 

brandmän 

har kartlagt 

hotbilden 

2003 2004 

2005 

Hösten 2003 

Beslut i riksdagen 

1 jan 2004 

Lagen träder i kraft 

melser i nuvarande räddningstjänstförordning, 

säger hon. Det förslag 

till förordning som lämnades av lagutredare 

Harald Dryselius är en av 

grunderna för arbetet. 

– Tidsplanen för förordningen är 

helt kopplad till när riksdagen beslutar 

om lagen, förklarar Maria Diamant. 

Lag och förordning ska träda i 

kraft samtidigt. 

1 juli 2004 

Olycksundersökningar ska 

börja göras av kommunerna 

1 jan 2005 

Ägare av vissa byggnader eller andra anläggningar 

ska ha lämnat in sin skriftliga 

redogörelse för brandskyddet 

1 jan 2005 

Handlingsprogrammen ska vara 

antagna av kommunerna 

15

16 

Viktigaste 

punkterna 

Övergripande nationella mål: 

■ Den minskade detaljregleringen ska ge 

förutsättningar för en effektivare verksamhet 

där kommunerna i högre grad än hittills 

själva ska kunna anpassa och utveckla 

sin räddningstjänst efter de lokala förhållandena. 

■ Statens styrning utövas indirekt genom 

att de nationella målen bryts ner i 

kommunala verksamhetsmål, som formuleras 

i handlingsprogram för både det förebyggande 

arbetet och räddningstjänstverksamheten. 

De nuvarande räddningstjänstplanerna 

försvinner. 

■ Den enskildes ansvar framhålls. Både 

en fysisk och juridisk person är primärt ansvarig 

för att skydda sitt liv, sin egendom 

och miljön och för att inte orsaka skador. 

Det är den enskildes skyldighet att vidta 

och bekosta åtgärder för att leva upp till 

detta ansvar. 

■ De personer, som bedriver verksamhet 

där risken för brand och följderna av en 

brand bedöms särskilt stora, ska skriftligt 

redogöra för sitt brandskydd. Dokumentationen 

är ett av underlagen för den tillsyn 

som ersätter nuvarande brandsyn. 

■ Dagens brandsynebegrepp har kunnat 

ge det felaktiga intrycket att kommunen 

tar på sig ansvaret för brandskyddet. Nya 

lagen ger den enskilde bevisbördan för att 

skyddet är ordnat på ett acceptabelt sätt. 

■ Det olycksförebyggande arbetet betonas. 

För att skydda människors liv, hälsa, 

egendom och miljö ska kommunen förebygga 

bränder och skador till följd av 

bränder och verka för skydd mot också andra 

olyckor än bränder. Det ska göras utan 


1. Människors liv och hälsa liksom egendom och miljö ska ges ett ”tillfredsställande 

och likvärdigt skydd mot olyckor”. Oavsett var man befinner 

sig i landet ska detta betryggande skydd finnas. 

2. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatserna kan 

påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 

att ansvaret tas över från någon annan. Lagen 

vill stimulera till ett tvärsektoriellt säkerhetsarbete, 

där kommunen tar initiativet 

till att samordna det totala arbetet 

med skydd mot olyckor. Kommunerna bör 

utnyttja varandras resurser också för den 

förebyggande verksamheten. 

■ Olyckor, där räddningstjänsten gjort en 

insats, ska undersökas. Undersökningen 

ska försöka få fram orsaken till olyckan, 

olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. 

■ Länsstyrelsen ges inte längre någon absolut 

skyldighet att ta över ansvaret vid 

omfattande räddningsinsatser. Istället ska 

länsstyrelsen i första hand stödja kommunerna 

med till exempel ledningskapacitet 

och bistå med informationsinsatser. Men 

möjligheten för länsstyrelsen att ta över 

ansvaret finns kvar. 

■ Målstyrningen ställer ökade krav på 

dem som utövar tillsyn. Speciellt länsstyrelsernas 

roll vid tillsynen måste utvecklas 

och stärkas, står det i propositionen. 

■ Det kommunala ansvaret för sotning 

och brandskyddskontroll ligger kvar, men 

kommunen kan ge tillstånd till enskild fastighetsägare 

att själv göra sotningen eller 

att anlita någon annan. Sotningen och 

kontrollen av imkanaler begränsas till restauranger 

och storkök. 

■ Staten får genom Räddningsverket rätt 

att överklaga av länsrätten fattat beslut 

som gäller ersättning till kommuner för 

räddningstjänstkostnader. 

Systematiskt arbete. I arbetet med att ta fram handlingsprogram kan komm 

för både det förebyggande arbetet och räddningstjänstverksamheten. Handl 

– Programmen gör att vi får en ständigt pågående process och en uppåtgåen 

Kommuna 

ersätter räd 

Handlingsprogrammen ska 

på sikt skapa säkrare och 

tryggare kommuner att bo i. 

Det är upp till politikerna 

att besluta om vilken säkerhetsnivå 

de vill att medborgarna 

ska ha. 

Dags att väcka politikerna 

med andra ord. 

Räddningstjänstplaner ut, 

handlingsprogram in. Enligt 

övergångsbestämmelserna ska 

kommunerna ha sina handlingsprogram 

färdiga senast 1 

januari 2005. 

– Det kan vara lämpligt att 

sätta ihop en samordningsgrupp 

direkt under kommunstyrelsen. 

Det är viktigt att man 

ser till helheten eftersom lagen 

berör hela kommunen, säger 

Elisabeth Söderberg, chef för 

Räddningsverkets förebyggandeavdelning 

i den nya organisation 

som gäller från 2004. 

Hon tror att den svåraste utmaningen 

blir att väcka enga- 

gemanget hos politikerna. 

■ Förstudie, nulägesanalys 

och problembeskrivning 

Vad händer i kommunen och 

vad kan hända? 

– Här bör man även definiera 

vad säkerhet och trygghet är för 

att få en gemensam bas att stå 

på. Det underlättar om vi vet 

vad vi menar när vi diskuterar 

säkerhet. För att få tyngd i arbetet 

bör man få upp frågan om 

handlingsprogram till kommunfullmäktige 

redan innan 

arbetet med framtagandet påbörjas. 

– Därefter kan man göra en 

fördjupad analys om hur det 

står till med säkerheten i kommunen. 

Vilka skador inträffar, 

vem är det som drabbas? Med 

hjälp av statistik, riskinventering 

och riskanalys växer en 

riskbild fram. 

■ Prioriteringar 

– Det finns olyckor och det 

finns olyckor. Nu får kommunerna 

fundera på vilka områ-

unerna använda den befintliga politiska beslutsprocessen. Kommunen ska formulera mål i handlingsprogram 

ingsprogrammen ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. 

de spiral mot ett säkrare samhälle, säger Elisabeth Söderberg, chef för Räddningsverkets förebyggandeavdelning. 

la handlingsprogram 

dningstjänstplanerna 

den de vill prioritera, vilka 

myndigheter som behöver 

samordnas för att det förebyggande 

arbetet ska fungera. 

– Vi har Estonia 

och Göteborgsbranden 

på ena sidan 

och vardagsolyckorna 

på den 

andra. Där emellan 

finns ett brett 

spektrum av tänkbara 

olyckstyper. 

För att veta vad 

som styr kommunens 

beslut och inriktningar 

bör vi ta 

reda på vilka värderingar 

som ligger till grund 

för besluten, säger Elisabeth Söderberg 

och ger rådet att rada 

upp ett antal frågor. 

Vad är det vi vill satsa på? 

Vilka målgrupper har vi? 

Finns det speciella geografiska 

områden som vi satsar på? 

■ Säkerhetsmål 

– När skade- och riskbilden i 

Elisabeth Söderberg 

kommunen är kartlagd och när 

man vet hur man vill prioritera, 

kan politikerna formulera säkerhetsmål. 

Vilka effekter vill 

man uppnå? Vilken 

säkerhetsnivå 

vill man att medborgaren 

ska ha? 

Ett mål kan vara 

att minska olyckorna. 

– Men det är svårt 

att mäta och följa 

upp sådana mål 

om man har få 

bränder och otillräcklig 

statistik. Ett 

annat sätt kan vara 

att sätta mål för vilket skydd 

medborgarna ska ha. Man kan 

satsa på att fler har brandvarnare, 

släckutrustning eller cykelhjälm. 

Här kan man använda sig av 

det nyuppfunna begreppet 

skyddsfaktor. En skyddsfaktor 

kan vara både teknisk eller beteenderelaterad. 

Tekniska 

skyddsfaktorer är till exempel 

utrymningsvägar, sprinkler eller 

brandcellsgränser. En beteenderelaterad 

skyddsfaktor 

är förmågan hos den enskilde 

att släcka bränder eller ge första 

hjälpen. Vill man höja nivån för 

skyddsfaktorn brandvarnare, 

kan det uttryckas i en procentuell 

ökning som ska uppnås till 

ett visst år. 

■ Prestationsmål 

Prestationsmålen talar om 

vad kommunen ska göra. Vad 

ska exempelvis genomföras för 

att skoleleverna ska få ökad säkerhet? 

Vem ska göra vad? Hur 

ska säkerhetsmålen uppnås? 

– Det är viktigt att sätta mätbara 

mål. Annars är det omöjligt 

att följa upp hur man lyckats, 

säger Elisabeth Söderberg. 

■ Åtagande och genomförande 

När handlingsprogrammet 

antagits av kommunfullmäktige 

är det dags att börja jobba. 

Inom varje förvaltning for- 


Föreskrifter och 

råd kommer i höst 

Räddningsverket har under 

en lång tid på olika sätt förberett 

införandet av den nya 

lagen. Under hösten kommer 

arbetet att intensifieras 

för att kommuner och länsstyrelser 

ska kunna få så 

mycket stöd det överhuvudtaget 

är möjligt. 

Stödet kommer att utgöras av 

bland annat föreskrifter och allmänna 

råd. Vägledning och metodstöd 

är planerat att ges för 

hur kommunerna ska upprätta 

handlingsprogram, göra olycksundersökningar 

och gå över 

från brandsyn till tillsyn. 

Information och utbildning 

om nyheterna i den nya lagen 

kommer att ges i många skiftande 

sammanhang. 

Föreskrifter... 

... om brandskyddskontroll, 

träder i kraft 1 januari 2004. 

Gäller frister för och omfattning 

av de objekt som ska kontrolleras 

från brandskyddssynpunkt, 

3 kap, 4§. 

... om redogörelse för brandskyddet, 

träder i kraft 1 januari 

2004. Gäller vilka objekt som 

omfattas av ägares och innehavares 

skyldighet att lämna 

muleras de åtgärder och arbetsuppgifter 

som på olika sätt ska 

förebygga olyckor inom olika 

områden. 

■ Resultat, uppföljning och 

förbättring 

– Det är resultaten av åtgärderna 

som är intressanta. Vilka 

effekter har arbetet haft på riskbilden. 

Har prestationerna lett 

till färre olyckor, eller bör vi 

prova någon annan modell? 

– Vi följer upp resultaten mot 

målen i handlingsprogrammen. 

Handlingsprogrammet 

revideras och vi får en ständigt 

pågående process mot ett säkrare 

samhälle. Det blir ett systematiskt 

arbete med säkerhetsfrågor. 

– I det långa loppet kommer 

kommunerna att tjäna på sina 

handlingsprogram i form av 

minskade kostnader för vardagsolyckor. 

Man kan lägga 

energi på rätt saker. Och varför 

inte se det som marknadsföring, 

vem vill inte bo i en säker 

17 

skriftlig redogörelse för brandskyddet, 

2 kap, 3§. 

Allmänna råd... 

... om brandskyddskontroll, 

träder i kraft 1 januari 2004. 

Gäller frister för och omfattning 

av de objekt som ska kontrolleras 

från brandskyddssynpunkt, 

3 kap, 4§, 

... om sotning, träder i kraft 1 

januari 2004. Gäller frister för 

objekt som ska sotas, 3 kap, 4§, 



2004. Gäller vilka objekt som 

omfattas av ägares och innehavares 

skyldighet att lämna 

skriftlig redogörelse för brandskyddet, 

2 kap, 3§, 



2004. Gäller innehåll, omfattning, 

redovisningsprinciper och 

intervall för redogörelserna, 2 

kap, 3§, 

... om skälighetsprincipen för 

ägare och innehavare, träder i 

kraft 1 juli 2004, 2 kap, 2§. 

Allmänna råd kan också komma 

att utfärdas för personalens 

kompetens och frågor som rör 

anläggningar med farlig verksamhet. 

och trygg kommun? menar Elisabeth 

Söderberg. 


Handlingsprogram 

ska redovisa: 

- de risker som finns i kommunen 

- mål för säkerheten 

- hur den förebyggande verksamheten 

är ordnad 

- vilken förmåga kommunen 

har och avser att skaffa för att 

genomföra räddningsinsats 

FOTNOT: Innan handlingsprogrammen 

har antagits gäller 

befintlig räddningstjänstplan 

(senast till 1 januari 2005).

Hot och möjligheter. En tungt trafikerad E 4 genom tätorterna och paragraf 43-anläggningar som Akzo Nobel är några av riskobjekten i Sundsvall-Timrå. 

– Räddningstjänsten är självklar som sakkunnig i samråd om planfrågor, stora byggprojekt och riskanalyser, säger räddningschef Peter Löthman. 

Lagen ger förbundet 

Sundsvall-Timrå vind i seglen 

Ökat samarbete i kommunen, 

rätt använd kompetens 

och en definierad roll i helheten 

för skydd mot olyckor. 

Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund 

lagt ut 

kursen mot dessa tre mål. 

Den nya lagen ger arbetet vind i 

seglen. 

– Räddningstjänsten är en 

självklar medspelare i kommunens 

säkerhetsarbete, slår räddningschef 

Peter Löthman fast. 

”Vägen till framgång är alltid 

under ombyggnad” står det på 

whiteboarden i räddningschefens 

tjänsterum. Det gäller i allra 

högsta grad i dessa dagar för 

Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund, 

mitt uppe i det 

förändringsarbete som inleddes 

när Peter Löthman tog över 

efter Claes Rudberg i oktober 

2000. 

I linje med nya lagen 

Med förankring i den politiska 

femårsplanen, som var det första 

projekt den nye räddningschefen 

sjösatte, tas steg för steg 

mot mål som visar sig ligga helt 

i linje med nya lagen om skydd 

mot olyckor: 

- Från en tyngdpunkt att genomföra 

räddningsinsatser till 

att arbeta med alla fem skeden i 

processen skydd mot olyckor, 

- från fasta beredskapsstyrkor 

med fokus på operativ verksamhet 

till beredskap baserad 

på kommunernas behov, 

- från fokus inåt i organisationen 

till utåtriktad verksamhet 

genom information, kommunikation 

och samarbete, 

- från detalj- till målstyrning.” 

Det skulle kunna låta mest 

som fagert tal, men förbundets 

nya projekt för skolpersonal 

har redan gett resultat. 

Peter Löthman berättar om 

ett brandtillbud dagen före 

skolavslutningen på Vivsta skola 

i Timrå. En av de skolor som 

under våren fått förebyggandeutbildning 

i ett nytt projekt, 

och där nu lärarna räddade, larmade 

och släckte mönstergillt 

när en hög papper som hamnat 

på en spis tog eld. 

– Det är ju precis så det ska 

fungera. 

Skolprojektet är en fortsättning 

på Bamses brandskola riktad 

mot förskolebarn och årskurserna 

två och fem i grundskolan, 

samt ungdomsbrandkåren 

för sjätteklassare. Barn 

och ungdomar är prioriterade, 

räddningstjänsten når 3 500 av 

dem varje år. Men det händer 

mer : 

– Vi utbildar vård- och socialtjänstpersonal 

i rullande fyraårsperioder, 

vi är sakkunniga åt 

stadsbyggnadsnämnden och 

deltar aktivt i plan- och byggsamråd, 

och gör riskoch konsekvensanalyser 

i samarbete 

med andra förvaltningar. Vi arbetar 

med trygghetsrådet, en 

lokal variant av brottsförebyggande 

råd, och vid större helger 

Förebyggande och information. Två ben som tillsammans med en 

utvecklad operativ verksamhet ska bära Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund 

mot framtiden och målet att bli ”en av de bästa 

räddningstjänsterna i landet”. 

och skolavslutningar är styrkan 

ute på stan och ”finns till”. 

– Internt har alla heltidsbrandmän 

och deltidsförmän 

gått förebyggandekurs. Vi satsar 

extra på platschefer och förmän 

i deltidsstyrkorna. Deltidare 

som har särskilda uppdrag: 

räddning i svår terräng, 

uppsamlingsplats vid många 

skadade och skogsbrandsläckning 

har en extra utbildningsdag 

per år för att öva sin knorr. 

Förvanling är positivt 

Förbundet Sundsvall-Timrå består 

av två heltidsstationer i de 

båda kommunerna och deltidsstyrkorna 

i Liden, Stöde, Matfors, 

Söråker, Alnö och Njurunda 

samt Nobelstyrkan, som hör 

till Akzo Nobels paragraf 43- 

anläggning i Stockvik strax söder 

om Sundsvall. 

Det är alltså många som ska 

med på vagnen mot framtiden. 

Peter Löthman betonar laget 

bakom alla idéer och mål: 

– Förändringskraven och förväntningarna 

på räddningstjänsten 

i framtiden är i sig positiva, 

men allt nytt kan kännas 

jobbigt. Jag brukar säga att det 

ändå är bättre att förändras än 

att låta bli. 

Det sägs att han av förutseende 

politiker rekryterades med 

tanke på nya lagen, men det avfärdar 

han bestämt. Fast bakgrunden 

verkar skräddarsydd: 

erfarenhet från kommunal 

räddningstjänst i Sollentuna/ 

Upplands Väsby och Sundsvall- 

Timrå, pedagogiskt arbete i 

både Rosersberg och Sandö, näringslivsförankring 

genom 

Skandia Industri – riskingenjör 

inom olycksförebyggande. Och 

därifrån till chefsjobbet i Sundsvall-Timrå. 

– Erfarenheterna från näringslivet 

har jag användning 

av varje dag, säger Peter Löthman 

som använder ordet ”ägarna” 

när han talar om kommunstyrelsen 

och kallar förbundet 

för ”firman”. 

– Det är högst medvetet. Vi 

ska leverera nytta, som vilket företag 

som helst. 

Klarare och enklare 

Han ser den nya lagen som klarare 

och tydligare än den förra: 

den öppnar möjligheter att anpassa 

räddningstjänsten till 

skiftande behov i olika kommuner. 

– En enbart reaktiv skadeavhjälpande 

verksamhet blir för 

passivt. Det måste vara roligare 

att vara utryckande brandman 

när man också kan förmedla sin 

kunskap på andra sätt till medborgarna, 

i deras vardag. Men 

kanske viktigast: det ökar nyttan 

av skattepengarna. 

Han har ett sådant citat också 

på sin whiteboard, av gamle finansminister 

Möller: 

”Varje ineffektivt använd skattekrona 

är stöld från fattiga”. 

EVA-LENA LINDBÄCK

Foto: EVA-LENA LINDBÄCK 

Personal 

utvecklas 

i ”växthus” 

Ett växthus i två rum, ett för 

arbetsledare och ett för specialister, 

ska förse räddningstjänsterna 

i Sundsvall 

och Timrå med framtida 

chefer. 

– Vi har dels själva, dels med 

hjälp av en extern konsult testat 

cirka 15 heltidsbrandmän. 

Bland dessa har vi hittat tio 

som vi tror är bra arbetsledarämnen, 

berättar Peter Löthman 

och tillägger att idén är 

hämtad från räddningstjänsten 

i Örnsköldsvik. 

– Alla kan förstås inte bli chefer 

eller arbetsledare. Men man 

kanske vill specialisera sig, och 

alla behöver få utveckla sitt 

kunnande. 

De tio ”plantorna” ska under 

sina tre år i växthuset dels få 

formell befälskompetens, dels 

läsa andra kurser i ämnen som 

arbetsmiljö, arbetsrätt, missbruksproblematik,medarbetarsamtal. 

Utbildare blir både personal 

från Sundsvalls och Timrå kommuner 

samt räddningstjänsten. 

Mentorer erbjuds dem 

som vill, det finns också en 

mentorbank inom kommunen 

med både kommuninterna och 

externa mentorer. 

Dessutom ska deltagarna 

praktisera på olika avdelningar 


– Alla vi testat har följts upp 

med personliga utvecklingssamtal. 

– Även deltidarna ska utvecklas, 

närmast genom att vi jobbar 

mer med rekryteringsprocessen 

inom deltidsorganisationen, 

både för brandmän och förmän. 

Jönköping ligger på framkant 

Medborgarna i centrum 

för målstyrd satsning 

Säkerheten i en kommun 

kan höjas på olika sätt. I Jönköping 

utgår man från 

kundbehovet – målet är att 

hitta den mix av åtgärder 

som ger mest säkerhet för 

pengarna. 

Medborgarnas behov av 

skydd mot olyckor styr 

räddningstjänstens arbete. 

Redan för 15 år sedan började 

tankarna ta form inom räddningstjänsten 

i Jönköping. Kan 

man ordna säkerheten på annat 

sätt än att bara bygga ny 

och större brandstation? Finns 

det alternativa sätt att skydda 

befolkningen mot olyckor? 

– De här nya idéerna formades 

till en modell där ett övergripande 

mål för trygghet och 

säkerhet grundar sig på det behov 

av skydd mot olyckor som 

finns i kommunen och hos dess 

invånare. Man kan kalla det 

kundfokus, säger Fredric Jonsson, 

brandingenjör i Jönköping, 

som de senaste åren arbetat 

med att utveckla detta synsätt. 

Allt kan inte förebyggas 

Detta målstyrda och annorlunda 

arbetssätt har skapat viktiga 

följdfrågor. Hur ser behovet ut 

och hur når man målet? Vilken 

strategi krävs? 

– Vi tror inte att det går att förebygga 

bort alla olyckor. Men 

vårt mål innebär att risknivån 

ständigt ska minska genom att 

kombinera skadeavhjälpande 

och olycksförebyggande arbete, 

förtydligar han. 

Vilket också klart framgår av 

kommunens övergripande säkerhetsstrategi. 

En strategi 

som i dag styr räddningstjänstens 

arbetsuppgifter och vardag. 

Det planeras alltså ingen ny 

brandstation i Jönköping, åtminstone 

inte än. 

Tittar på hela riskbilden 

Genom riskanalyser, statistik 

och enkätundersökningar har 

man skaffat en hyfsat bra bild 

av riskerna i Jönköping. 

– Efterhand har det blivit naturligt 

att titta på alla typer av 

olyckor kommuninvånarna 

kan råka ut för. Inte bara brand. 

I dag vet vi att endast en fjärdedel 

av alla olyckor som leder till 

dödsfall, föranleder räddningsinsats. 

Det vore oklokt att 

inte ta till sig hela olycksproblematiken 

i kommunen. Som 

till exempel fallolyckor bland 

äldre, menar Fredric Jonsson. 

Ganska snart insåg man att 


Foto: ANDREAS CARLSSON 

Jönköping satsar på kundfokus. Brandingenjör Fredric Jonsson 

har de senaste åren arbetat med målstyrning med medborgarna i 

centrum. Därmed ligger Jönköping redan långt framme när det 

gäller att driva igenom intentionerna med den nya lagen. 

räddningstjänsten på egen 

hand inte fixar hela uppgiften 

att nå målet – ”att ständigt 

minska risknivån”. 

– Samarbetet mellan de olika 

kommunala förvaltningarna är 

grundläggande och var och en 

ansvarar för säkerheten mot 

olyckor inom sitt område. Likaväl 

som frågor om jämställdhet, 

miljö och ekonomi är självklara 

inom varje förvaltning. 

Konkret skulle det kunna innebära 

att skol- och barnomsorgsförvaltningen 

har huvudansvaret 

för att se till att barnen 

kommer ut oskadda om 

det börjar brinna i en skola. 

Det ger en ny följdfråga: Hur 

kan kommunens övergripande 

mål om det trygga och säkra 

samhället brytas ned i konkreta 

arbetsuppgifter för räddningstjänsten 

och andra förvaltningar? 

– Så långt har vi inte kommit 

i arbetet ännu. Däremot finns i 

dag mål, strategier och en verksamhetsidé 

som styr räddningstjänstens 

arbete. 

Exempel på mål 

På papper anges vilka prestationer 

som ska utföras för att 

uppnå det uppsatta säkerhetsmålet. 

Sådana mål kan exempelvis 

formuleras: 

• Räddningstjänsten ska utbilda 

alla barn i förskolan, årskurs 

två och fem i brandkunskap, 

• Räddningstjänsten ska, vid 

minst 90 procent av trafikolyckorna, 

påbörja livräddande 

insats inom 15 minuter och 

svara för att losstagning av skadade 

är genomförd efter 45 minuter. 

På vilket sätt kommer nya 

lagen att förändra morgondagens 

räddningstjänst i Jönköping? 

– Största vinsten är att kommunen 

ges större frihet att 

19 

själv välja ambitionsnivå och 

åtgärder i säkerhetsarbete och 

räddningstjänst. Den nya lagen 

tydliggör att man utgår från 

människan istället för ett papper. 


FOTNOT: Sedan slutet av 80-talet 

har Jönköpings kommun fått 

stöd från Räddningsverket som 

sett kommunen som ett laboratorium 

för nya idéer. Fredric 

Jonsson ingår i den arbetsgrupp 

inom Räddningsverket som för 

närvarande jobbar med att ta 

fram idéhandböcker som ska 

hjälpa kommunerna i deras arbete 

med att möta den nya lagen. 

Övergripande mål som 

antagits av kommunfullmäktige 

i Jönköping: 

”I Jönköpings kommun 

skall alla människor ha 

en trygg och säker miljö. 

Brand- och olycksriskerna 

skall fortlöpande 

minskas. Detta skall särskilt 

gälla skador på 

människor, miljö och 

oersättliga värden” 

Övergripande strategi 

för säkerhetsarbetet i 

Jönköpings kommun: 

”Säkerhetsarbetet skall i 

första hand genom 

olycksförhindrande åtgärder 

verka för att 

olyckor förhindras. I andra 

hand genom skyddsinriktade 

åtgärder i förväg 

begränsa konsekvenserna 

av olyckor. 

När olyckor inträffar 

skall ett snabbt och effektivt 

ingripande kunna 

ske för att begränsa konsekvenserna.”

20 

Hur påverkar nya 

lagen din kommun? 

Berth Henriksson (s), direktionsordförande, 

Sundsvall-Timrå 

– Det kommer att 

krävas engagemang 

från kommunen 

i övrigt. 

Jag kan i dag känna 

att räddningstjänsten 

lever ett 

eget liv. Framöver 

kommer att krävas en helhetssyn 

där fler nämnder engagerar sig i 

skydd- och säkerhetsfrågor. 

Britt-Louise Jönsson, 

räddningsnämnden, Halmstad 

– Jag tror det blir 

jättebra med den 

nya lagen. Vi 

kommer att behöva 

jobba mer 

tvärpolitiskt. Äldreomsorgen 

är 

exempel på ett 

område som berörs. Alla måste 

verkligen tänka efter. Mer förebyggande 

arbete bör minska skadekostnaderna 

för bränder. 

Kjell Eriksson, direktionen,Bergslagensräddningstjänst 

– Andra förvaltningar 

kommer in 

i riskbilden. Vi 

måste sy ihop 

skydd och säkerhet för en direktion 

som har sex kommunfullmäktigen 

under sig. Det blir en utmaning. 

Martin Johnsson 

(m), trafik- och 

räddningsutskottet,Falkenberg 

– Jag ser chansen 

att prioritera upp 

säkerhetsfrågorna. 

Hoppas få nya sätt att jobba 

mellan förvaltningarna. Men det 

viktigaste är större medvetenhet 

kring olika typer av olyckor, inte 

bara bränder. Det är en stor fråga 

som blir vad man gör den till. 

Helen Eneke (s), 

räddningsnämnden, Malmö 

– Vi måste samordna 

oss, det är 

det viktigaste. 

Och räddningsnämnden 

måste 

våga ta initiativ 

till att samordna 

säkerhetsarbetet. 

Jonas Lindgren (m), 

räddningsnämnden, Malmö 

– Det är viktigt 

med en helhetssyn. 

Den nya lagen ger 

incitament till det 

och möjligheter till 

samordningsvinster, 

både socialt 

och ekonomiskt. 

Målstyrning kan ge en mer politiskt 

styrd verksamhet. 

– Att tänka nytt och testa gränser 

inom området trygghet och säkerhet 

är stimulerande. 

Det säger Ewa Glimhed (s), räddningsnämndens 

ordförande i Malmö. 

Hur kommer lagen om skydd mot olyckor 

att påverka ditt arbete som politiker? 

– Vi politiker får en annan roll och ett 

större ansvar. Säkerhetsbegreppet breddas 

och vi kommer inte enbart att se till 

traditionell räddningstjänst utan till 

olyckor i stort. 

– Det vi gör är inte bara myndighetsutövning 

utan en form av riskplanering. 

Hur ska vi använda resurserna i kommunen 

och vilken nivå på skyddet ska malmöborna 

ha? Det är ett stort ansvar, säger 

Ewa Glimhed. 

Bredda diskussionen 

Klarar ni som fritidspolitiker att axla 

ett sådant ansvar? 

– Ja, det tror jag. En av de viktigaste 

uppgifterna under den här mandatperioden 

blir att bredda diskussionen i kommunen 

och informera förtroendevalda i 

andra nämnder om riskoch säkerhetsfrågor 

och hur lagen om skydd mot 

olyckor kommer att påverka deras områden. 

Som facknämnd har vi lite mer på 

fötterna och är uppdaterade på vad den 

nya lagen innebär. 

Ewa Glimhed har varit politiskt aktiv 

sedan 1989 och numera tjänstledig från 


jobbet som undersköterska på ett vårdhem 

i Malmö. Hon är fackligt förtroendevald 

för kommunal och inne på sin andra 

mandatperiod som ordförande för räddningsnämnden. 

Har redan testat gränserna 

– Vi har redan testat gränserna här i Malmö 

och är beredda att göra det igen. Det 

viktigaste politiska beslutet jag varit med 

om att fatta var kravet på brandvarnare 

1999. Ett beslut som räddat liv och det är 

jag stolt över. 

– Den gången bjöd vi in till dialog och 

fick med oss fastighetsförvaltarna. Vi valde 

att inte agera ”polis” och fick positiv 

respons. Nu vill vi starta en ny dialog om 

risker och säkerhet med nya lagen som 

utgångspunkt. 

Nyligen beslutade räddningsnämnden 

att Malmö Brandkår inte längre ska åka 

med blåljus på alla automatlarm. Från 

och med maj nästa år kommer automatlarm 

att ses som teknisk service. 

– Vi har sneglat på nya lagen när vi tagit 

fram den här nya modellen som betonar 

ett större ansvar för den enskilde. Målen 

är att minska antalet onödiga utryckningar 

och att anläggningsägarna ska ta 

sitt fulla ansvar för att bedriva systematiskt 

brandskyddsarbete. 

Varför är räddningstjänst- och säkerhetsfrågor 

viktiga för dig? 

– Det är viktiga frågor som berör alla 

människor och det är spännande och sti- 


Foto: BO NYSTRAND 

– Vi har redan testat gränserna här i Malmö och är beredda att göra det igen, säger Ewa Glimhed, ordförande i räddningsnämnden i 

Malmö. Hon välkomnar att säkerhetsbegreppet breddas. 

– Vi politiker får större 

ansvar och en annan roll 

mulerande att bryta ny mark inom området 

trygghet och säkerhet. Jag tycker att 

vi är ganska nyfikna i Malmö. 

Under året har räddningsnämndens ledamöter 

dykt upp i flera sammanhang 

där räddningstjänst och nya lagen om 

skydd mot olyckor diskuterats. Bland annat 

på Brand 2003 i Halmstad, Räddningsverkets 

förebyggandekonferens i 

Karlstad och som deltagare på kurs om 

trygg och säker kommun i Revinge. 

Hur får man politiker att tänka på 

tvären i frågor som rör trygghet och säkerhet? 

– Man måste göra förvaltningarna tillgängliga 

och inte vara för ”myndighetsmässig”. 

Satsa på dialog och visa att det 

finns andra vägar att nå beslut. 

Analys- och projektenhet 

I våras fattade kommunstyrelsen beslut 

om att starta en analysoch projektenhet 

i Malmö som ska kartlägga kommunens 

samlade säkerhetsarbete med inriktning 

på den nya lagen om skydd mot olyckor, 

men också på lagen om extraordinära 

händelser. 

– Vi räknar med att detta arbete ska förse 

oss med underlag till de kommunala 

handlingsprogram som ska tas fram. 

KATARINA SELLIUS


Räddningsverkets nye överdirektör: 

– Lagen tydliggör ansvaret 

för de olika aktörerna 

Den gällande räddningstjänstlagen 

från 1987 har 

kritiserats för att den detaljreglerar 

den kommunala 

räddningstjänsten. Det finns 

också de som tyckt att lagen 

är ostrukturerad och otydlig. 

– Förslaget till ny lag har 

kommit längre än till att bara 

modernisera räddningstjänstlagstiftningen, 

säger 

Ivar Rönnbäck, Räddningsverkets 

nye överdirektör. 

– Jag hade gärna velat ha en portallagstiftning, 

som tagit helhetsgrepp 

på den olycksförebyggande 

verksamheten, men 

redan innan utredare Dryselius 

fick sina direktiv stod det klart 

att det inte var dags att skapa en 

olycks- eller säkerhetsbalk. 

Även andra olycksrisker 

Enligt Rönnbäck gör den nya lagen 

helt klart hur långt olycksbegreppet 

kan vidgas. I lagens 

namn har visserligen försvunnit 

bisatsen ”…(olyckor) som 

kan förorsaka räddningsinsatser,” 

men det hindrar inte att 

det är precis där som lagen sätter 

gränsen. 

– Det framstår tydligt att de 

handlingsprogram kommunen 

ska upprätta, dels gäller förebyggande 

åtgärder mot de risker 

för olyckor som finns och 

som kan leda till räddningsinsatser, 

dels räddningstjänst. 

Men det är å andra sidan inget 

som förbjuder en kommun att 

se vidare och inkludera även 

andra olycksrisker. 

Regeringen vill genom lagen 

om skydd mot olyckor öka 

kommunernas möjligheter att 

anpassa verksamheten efter de 

lokala förhållandena. Detaljregleringen 

har ersatts med 

målstyrning. De övergripande 

nationella målen ska brytas ner 

till kommunala verksamhetsmål, 

som bygger på en lokal 

riskbedömning. 

Större krav på kommunen 

Det ställs i lagen större krav på 

kommunerna. Förutom att förebygga 

bränder och skador av 

bränder ska de också verka för 

skyddet mot andra olyckor än 

bränder. 

De ska ta initiativet till att 

samordna all olycksförebyggande 

och skadebegränsande 

verksamhet inom kommunen. 

Den samverkan kan gälla trafiksäkerhetsområdet, 

plan- och 

byggfrågor och miljö och hälsa. 

Genom denna samordning är 

tanken att få till en samsyn om 

trygghet och säkerhet i kommunen. 

– I detta mycket viktiga arbete 

är det inte självklart att räddningstjänsten 

är motorn, men 

den har en jättechans att kliva 

fram och bli navet i säkerhetsarbetet, 

kommenterar Ivar Rönnbäck. 

Politikernas ansvar 

Redan i dag står räddningstjänsten 

för kärnverksamheten 

inom den här sektorn. 

– Jag tycker det är angeläget 

att påpeka att arbetet med att 

skapa en säkrare kommun inte 

enbart är en uppgift för tjänstemännen 

inom olika förvaltningar. 

Politikerna måste ta ett 

ansvar för att driva frågorna 

och ju bredare anslag som görs 

i kommunen desto större blir 

effekten. 

21 

Bakom den nya lagen har legat 

tankegångar att tvinga fram 

ett lokalt politiskt ansvarstagande. 

En av Räddningsverkets 

allra viktigaste uppgifter innan 

lagen träder i kraft är att kunna 

intressera politikerna för att ta 

detta ansvar. Detta motivationsarbete 

måste bedrivas i 

nära samarbete med Kommunförbundet. 

– Säkerhetsarbetet i kommunerna 

kommer i framtiden att 

bedrivas annorlunda än i dag. 

Hjälpmedlen och arbetssättet 

måste förändras. Vår tvååriga 

utbildning i riskoch säkerhet 

kommer att bli ett värdefullt bidrag 

till att bygga upp kompetensen 

på kommunal nivå. 

Det bästa med lagen 

Det bästa, enligt Ivar Rönnbäck, 

med den nya lagen är 

• att den gör ansvaret för olika 

aktörer tydligt 

• leder till bättre balans mellan 

förebyggande och operativt 

• pekar på behovet av helhetssyn 

och 

• med automatik påskyndar 

en förändring av räddningstjänstförvaltningarna. 

– Det vore märkligt om ny lag 

och ny utbildning inte vore tillräckligt 

starka incitament för 

att få till en nödvändig förändring 

hos svensk kommunal 

räddningstjänst. 

MATS OSCARSSON 

Länsstyrelsen och lagen 

– Vi vill veta var ribban ska ligga 

Jonas Lundborg, handläggare 

vid enheten för räddningstjänst 

och civil beredskap 

vid länsstyrelsen i Nyköping, 

tror att det blir en ny 

sorts tillsyn som länsstyrelsen 

kommer att utöva. 

Tillsynen ska ju bygga på att 

kommunerna brutit ner de nationella 

målen till lokalt anpassade 

verksamhetsmål. 

– Det måste innebära att vår 

tillsynspersonal måste hålla sig 

mera uppdaterad på det området. 

Utvärderingen av den kommunala 

verksamheten blir 

mera kvalitativ än hittills och 

kommer att kräva ännu mera 

dialog mellan de ansvariga och 

tillsynspersonalen. 

Räddningstjänstplanerna har 

inte kunnat ställas mot någonting 

utan ”levt sitt eget liv”, 

tycker Lundborg, med lång erfarenhet 

i kommunal räddningstjänst 

och knappt ett år på 

länsstyrelsen. 

Hur vida är ramarna? 

Länsstyrelsernas personal har 

redan fått en första dragning av 

vad den nya lagen föreskriver 

om tillsyn. Lundborg tycker liknande 

sammankomster är ett 

bra sätt att höja både kompetensen 

och motivationen. Den 

sortens utbildning är viktigare 

än om Räddningsverket skulle 

detaljstyra verksamheten. 

– Jag vill av verket få klart för 

mig hur vida ramarna är. Var ska 


Foto: STIG DAHLÉN 

– Kommunpolitikerna måste ta ansvar för att driva frågorna kring 

den nya lagen, säger Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck. 

ribban ligga? En spridning av de 

goda exemplen skulle jag uppskatta, 

säger Jonas Lundborg. 

Motivationsarbete 

I de inledande bestämmelserna 

i lagen sägs att länsstyrelserna 

ska ”… genom rådgivning och 

information stödja kommunerna 

i deras verksamhet…” 

Lundborg misstänker att en 

stor del av deras jobb från i höst 

och framåt kommer att innebära 

motivationsarbete ute i kommunerna. 

Mycket energi ska användas 

för att få kommunerna 

att ta till sig nyheterna i nya lagen. 

Den måste kopplas nära 

till lagen om svåra påfrestningar. 

Riskinventeringen måste göras 

gemensam och analysen 

grundas på en helhetsbild. 

Samarbeta över gränserna 

Charlotte Rouget, räddningstjänstkonsulent 

vid länsstyrelsen 

i Luleå, är inte överraskad 

över de formuleringar som 

finns i kommentarerna till lagen. 

Där sägs att den förändrade 

inriktningen på tillsynsverksamheten 

ställer ökade krav på 

kompetens och att framförallt 

länsstyrelsens roll måste utvecklas 

och stärkas. 

– Vi har hört liknande tongångar 

förr, men kompetensen 

finns faktiskt inom länsstyrelsen 

som helhet, kontrar Rouget. 

Miljöskyddsenheten har till 

exempel redan i dag ansvaret 

för tillsynen av Seveso-anlägg- 

ningar och vi på enheten för 

räddningstjänst och beredskap 

har medverkat. Vi måste än mer 

utveckla vårt samarbete över 

enhetsgränserna. 

Rouget understryker gärna 

den goda kontakt hon haft med 

Räddningsverkets tillsynsansvariga 

och förväntar sig samma 

relation även med ny lag 

och ny inriktning. 

– Jag är inte särskilt bekymrad 

för att den nya lagen ska göra tillsynen 

svårare. Jag har vid tveksamheter 

rådfrågat tillsynsfolket 

och tänker fortsätta med det. 

MATS OSCARSSON

22 


Dalarnas brandmän 

kartlägger hotbilden 

De börjar bli experter på 

värsta tänkbara scenario. 

Och hur man undviker det. 

I Dalarna kartlägger 

brandmännen kommunernas 

risker. 

Sedan två år är riskinventering 

en del av det ordinarie jobbet 

som brandman. Den här eftermiddagen 

har brandmännen 

Stefan Glad och Lars-Erik Ramström 

i Mora bokat in ett besök 

hos ALO Teknik. Företaget ligger 

på Industrivägen, har 38 anställda 

och konstruerar maskiner 

som tillverkar sågblad. 

Eftersom brandmännen har 

beredskap åker de i 310:an, 

”den lilla” befälsbilen, larmställen 

finns i baksätet. Kommer 

det ett larm avbryter de inventeringen. 

Kostnadsfri inventering 

De jobbar alltid i par och är 

noga med att tala om att besöket 

inte är en brandsyn eller 

myndighetsutövning, utan en 

riskinventering som är helt 

kostnadsfri. 

– Se det som gratis hjälp att se 

över ert brandskydd. Det vinner 

både ni och vi på. Vi ger förslag 

på hur ni kan höja säkerheten 

på företaget, förklarar Stefan 

Glad när de tas emot av företagets 

kvalitetschef, Per Lind. 

– Vem ansvarar för brandskyddet 

på arbetsplatsen? undrar 

brandman Lars-Erik Ramström. 

– Bra fråga, säger Per Lind och 

ser ut som ett levande frågetecken. 

Han ser lika förvånad ut när 

han får veta att regelbunden 

brandsyn kommer att försvinna 

när den nya lagen om skydd 

mot olyckor träder i kraft och i 

stället ska företaget skriftligt redogöra 

för sitt brandskydd. Systematiskt 

brandskyddskontroll 

är inget han hört talas om. 

– Meningen är att ni själva ska 

ordna med brandskyddet i 

framtiden, dokumentera och 

kontrollera att det fungerar, 

förklarar Stefan Glad. 

Scenariotänkande 

Med checklista i handen synar 

de byggnaden inifrån och ut. 

Larm, brandcellsgränser, särskilda 

risker och utrymningsplaner. 

Grunden i riskinventeringen 

är att ställa sig frågorna: 

vad kan hända, hur troligt är 

det att det händer och vad blir 

konsekvensen? Det vill säga att 

tänka i scenario. 

Förutom att 

företaget 

inte har någon brandskyddsansvarig, 

påvisar inventeringen 

ett tiotal brister i brandskyddet. 

Larmet är visserligen kopplat 

mot SOS Alarm men räddningstjänsten 

saknar nycklar till företaget. 

Andra brister är avsaknaden 

av orienteringskarta vid 

centralapparaten och för få angreppsvägar. 

– Efter inventeringen skriver 

vi ett förslag på förebyggande 

åtgärder och återkopplar till företaget. 

Det kan vara både 

tekniska och organisatoriska 

åtgärder. I vissa 

fall tar vi fram en 

insatsplan och övar 

på objektet. 

Hittills har 

Mora räddningstjänst 

inventerat ett 

femtiotal av de totalt 

250 brandsyneobjekt 

som finns i kommunen. 

Pär Kjellin är 

brandmästare i Mora och ser 

mycket positivt på arbetet. 

– Alla kommuner gör riskanalyser 

i dag, men risken är stor 

att de bara blir hyllvärmare. Vi 

vill med vår modell jobba med 

riskanalys så att det blir ett användbart 

verktyg. 

Hittills har man inte ramlat 

över några obehagliga överraskningar. 

Resultatet av inventeringen 

av farligt gods-trafiken 

bekräftade det man redan anat. 

Under en vecka, 24 timmar 

om dygnet, räknade 

brandmännen alla 

transporter med farligt 

gods som körde 

genom Mora. Antalet 

– 1,6 per timme – 

bedöms som stort 

med tanke på att 

huvudleden skär 

rakt genom tätorten, 

100 meter 

från gågatan. 

– Någon 

annan väg 

finns inte. 

En 

Mot en ny tid. Brandmästare Pär Kjellin, räddningstjänsten i Mora, tror på ett tryggare samhälle när 

fler tvingas ta ansvar för säkerheten i kommunen. 

olycka skulle kunna få ödesdigra 

konsekvenser. Det bästa 

vore en trafikled runt centrum. 

Andra sårbara områden är 

kommunens äldreboenden och 

den årliga Vasaloppsveckan då 

tusentals människor vistas i 

kommunen och vi har skidspår 

rakt genom stan. 

Bredda arbetet 

Nu återstår det kanske svåraste 

arbetet – att låta säkerhetstänkandet 

genomsyra all verksamhet 

i kommunen. Många 

kommuner lever med traditionen 

att frågor rörande skydd 

mot olyckor är ”brandkårens 

bekymmer”. 

I Mora är nästa steg att sätta 

samman en så kallad riskhanteringsgrupp 

som ska ligga under 

kommunstyrelsen. 

– Mora är en typisk svensk 

kommun, med underskott i 

budget och andra problem att 

brottas med. Vi måste marknadsföra 

säkerhetsfrågorna för 

att väcka intresset hos tjänstemän 

i andra förvaltningar och 

politiker, säger Pär Kjellin. 

Han menar att en god analys 

av kommunens risker är en förutsättning 

för att kunna prioritera 

och satsa på rätt saker. 

- Nu kan vi exempelvis presentera 

att farligt godstrafiken 

är en risk. Hur kan vi få en tryggare 

lösning i Mora? Om vi vill 

ha det. Sådant kan en riskhanteringsgrupp 

ta tag i. 


Stockholm tidigt ute – ändå blir d 

I Stockholm skissas redan på 

handlingsprogram. 

– Men det kommer att ta 

tid. De flesta kommunala 

tjänstemän är fortfarande 

ovetande om vad den nya lagen 

kommer att innebära för 

dem, säger Mats Kero vid 

räddningstjänsten i Stockholm. 

Anledningen till att Stockholm 

varit tidigt ute med ambitioner 

att möta nya lagen beror på att 

de redan 2000 fick kommunfullmäktiges 

uppdrag att se 

över den nuvarande räddningstjänstplanen. 

– När förslaget till ny lag om 

skydd mot olyckor blev aktuellt 

var det naturligt att vi omformade 

arbetet och började tänka 

i termer av handlingsprogram, 

säger Mats Kero och pekar 

på fyra områden där de 

tänkt djupare och som så småningom 

ska formuleras i ett separat 

handlingsprogram inom 

räddningstjänsten: 

- Förebyggande verksamhet, 

- Utryckningsorganisation, 

- Olycksförloppsutredningar, 

- Personalens kompetens och 

färdighet. 

– Vi eftersträvar en större frihet 

i sättet att nyttja resurserna, 

vilket kan leda till nya former 

för hur vi använder vår perso- 


nal. Det känns också spänstigt 

att på allvar börja utvärdera 

olyckor. Det sker alldeles för 

sällan i dag, vi måste börja lära 

oss av det som hänt. 

Inga färdiga lösningar 

– Men det finns inga färdiga lösningar 

och vissa problem i tänket 

finns kvar. Som när vi tittar 

på risker och analyserar dessa. 

Då är kopplingen till handlingsprogrammet 

inte alltid 

glasklar, menar Kero och förklarar: 

– En riskanalys av en kemisk 

industri visar att ett stort utsläpp 

skulle kunna få mycket 

stora konsekvenser. Men hur 

ska vi hantera den vetskapen, 

det är inte rimligt att dimensionera 

styrkor efter ett sådant scenario. 

Frågan är vilken ambitionsnivå 

vi ska ha. 

Inventering av riskkällor 

I arbetet med handlingsprogram 

tar man avstamp i en inventering 

över riskkällor och 

statistik över ofta förekommande 

”vardagsolyckor”. Ett 30-tal 

typolyckor identifieras som sedan 

analyseras utifrån olyckans 

fem skeden (förhindra olyckan, 

lindra konsekvenser i förväg, 

förbereda insats, utföra insats 

samt återkoppla). 

– Detta för att vi ska se hur vi 

ska skydda staden och dess 

människor mot olika typolyckor. 

Här kommer vi nog att se 

stora skillnader: vissa typolyckor 

lönar det sig att jobba förebyggande 

mot, medan andra 

får vi nöja oss med att försöka 

hantera när och om de skulle 

inträffa. Det gäller att formulera 

mål mot typolyckorna, både 

för förebyggandearbetet samt 

för räddningsinsatsen, förklarar 

Ulf Lundström, Stockholms 

Brandförsvar. 

– Exempel vid räddningsinsats 

kan vara att vi åtar oss att 

utföra livräddning och brandsläckning 

vid typolyckan ”lägenhetsbrand”, 

medan vi kan-


Foto: KATARINA SELLIUS 

Vad kan hända här då? Brandmännen Lars-Erik Ramström och Stefan Glad vid räddningstjänsten i Mora, inventerar risker hos industrier 

på orten. Här synas företaget ALO Teknik i sömmarna. Kvalitetschef Per Lind anar att vissa detaljer i brandskyddet kunde vara bättre. Senare 

får han kostnadsfritt ett förslag på åtgärder från räddningstjänsten. Syftet är att göra företaget till en tryggare arbetsplats. 

Att locka fram viljan hos 

personalen. 

Det har varit det viktigaste 

för att få riskprojektet i 

Dalarna att snurra. 

Alla heltidsanställda brandmän 

och brandförmän i Dalarna 

jobbar numera med riskinventering. 

När länsriskprojektet började 

fanns förebyggande avdelningar 

och operativa avdelningar 

som levde skilda liv. 

– Gränser har suddats ut i takt 

med att projektet växt sig starkare 

ute i räddningstjänsterna. 

ske endast åtar oss att göra 

punktvisa livräddningsförsök 

och begränsa branden vid typolyckan 

”brand i komplex anläggning”. 

Politikerna tar ställning 

Det åskådliggör räddningstjänstems 

kapacitetstak för politiker, 

allmänhet och brandförsvarets 

egen personal. 

– Ansvariga politiker får sedan 

ta ställning till om de angivna 

åtagandena är acceptabla 

för respektive typolycka. Om 

man finner att ambitionerna är 

för låga får man omfördela resurserna 

eller tilldela ytterligare 

medel för att öka slagkraften 

Det bestämdes tidigt 

att alla brandmän 

och befäl skulle vara 

med, på så vis blir det 

inte ett isolerat projekt. 

Alla strävar med 

gemensam ansträngning 

åt samma håll, 

säger brandingenjör 

och projektledare Jonas 

Röjås, räddningstjänsten 

Dala Mitt, 

som varit den som initierat 

projektet. 

Omställningen till ett helt 

nytt sätt att arbeta med risker 

har inte gått helt smärtfritt. 

mot just den typolyckan, menar 

Lundström. 

Ska snarast påbörjas 

I våras tog räddningstjänsten i 

Stockholm nästa stora steg – 

helhetsperspektivet: Hur ska 

skyddet mot olyckor ordnas för 

Stockholms stad? 

Frågan ligger nu som ett 

ärende hos kommunfullmäktige. 

Där föreslår brand- och 

räddningsnämnden att arbetet 

med stadens handlingsprogram 

snarast påbörjas. 

– Vi tror att det är lämpligt att 

stadsledningskontoret och 

brandförsvaret tillsammans 

samordnar arbetet. 


Passning till räddningscheferna: 

– Tala inte om hur jobbet ska göras 

Jonas Röjås 

– Det har varit motsättningar.Brandmannayrket 

är ett fysiskt 

krävande arbete 

och nu ska man plötsligt 

sätta sig vid en dator 

och mata in riskdata 

från inventeringar 

och rita insatsplaner. 

Det tar lång 

tid att ändra attityder 

och det är en process 

som inte kan forceras. 

Efter två år lever projektet av 

sig själv. Ledningen har haft en 

viktig roll i arbetet. 

– Räddningschefens uppgift 

– Vi ser framför oss ett handlingsprogram 

för hela staden 

med övergripande målformuleringar. 

Detaljerna får växa 

fram i åtaganden och arbetssätt 

ute i de olika förvaltningarna. 

På så vis kan olika säkerhetsingredienser 

vävas in i den normala 

verksamheten. Arbetet 

med handlingsprogrammet 

förutsätter aktiv medverkan 

från flertalet förvaltningar och 

bolag i staden. 

Kommer inte att hinna 

Hittills har dock inte frågan om 

handlingsprogram fått den 

tyngd räddningstjänsten hoppats 

på. 

har varit att sätta långsiktiga 

mål, förklara varför målen är 

bra och sedan stötta personalen 

i arbetet. Det viktiga är att 

inte tala om hur målet ska nås 

och hur jobbet ska göras. Personalen 

är inte intresserad av att 

göra ”chefens jobb”. Brandmännen 

bestämmer själva hur 

arbetet läggs upp och de har 

fått förtroende att göra det, säger 

Röjås. 


et svårt att klara tidplanen 

– Det finns större frågor för 

politiker att ta itu med. Vi har 

inte fått fram vårt budskap och 

tjänstemännen inom de flesta 

förvaltningar och bolag är nog 

ganska ovetande om vad den 

nya lagen kommer att innebära 

för dem. 

– Jag kan redan nu säga att 

omställningstiden är för kort 

för oss , vi kommer inte att hinna 

få fram ett handlingsprogram 

till 2005. Att skära på tvären 

genom en så här stor stad 

och få med alla förvaltningar 

tar tid. 


Riskinventering 

i Dalarna 

23 

Mora räddningstjänst och 

Räddningstjänsten Dala Mitt 

(Falun, Borlänge och Säter) påbörjade 

1999 ett riskinventeringsarbete 

med syfte att öka 

riskmedvetenheten, förbättra 

säkerheten och låta kommunernas 

riskbild styra räddningstjänstens 

verksamhet i 

större utsträckning än tidigare. 

Arbetet innebar att all räddningstjänstpersonal, 

såväl utryckande 

som förebyggande, 

deltog i att inventera, identifiera 

och eliminera risker. 

Länsriskprojektet 

2001 gick länsstyrelsen och 

samtliga räddningstjänster i 

Dalarna samman i ett regionalt 

riskprojekt. Kommunerna 

satsade 3.60 kronor/kommuninvånare 

och år. 

Syftet var att införa en ny modell 

för riskhantering (med 

Mora och Dala Mitts riskanalysmetod 

som förlaga). Riskinventeringar 

har pågått under två 

år och 850 objekt i länet – hotell, 

industrier, sjukhus, vårdinrättningar 

och skolor – har hittills 

analyserats avseende 

brand- och explosionsrisker. 

Räddningstjänsternas arbete 

ska fungera som en tändande 

gnista för att respektive kommun 

ska förbättra sitt säkerhetsarbete. 

I de nya handlingsprogrammen 

ska kommunerna redovisa 

risker, sätta upp mål för säkerheten 

och ange hur säkerhetsarbetet 

är anordnat. 

Mål 

Målet är att länets medborgare 

ska tillförsäkras en trygg och 

säker miljö, där riskerna för 

olyckor fortlöpande ska minskas. 

2008 ska antalet högriskobjekt 

ha minskats med 30 

procent. 

Högriskobjekt: 

När en inventering är gjord 

lägger man in resultatet i en 

riskmatris med sannolikhet på 

ena axeln och konsekvens på 

andra axeln. Sammanvägningen 

av sannolikhet och konsekvens 

blir den samlade risken 

på en skala 1-5. Därefter bedöms 

vilka åtgärder som bör 

genomföras för att minska risken. 

En 4:a eller 5:a innebär att 

det är ett högriskobjekt. 

Gis, geografiskt 

informationssystem: 

Dalarnas räddningstjänster har 

gått samman om Gis. 

Resultatet av riskinventeringarna 

matas in i en riskdatabas, 

kopplad till ett en riskkarta. 

GIS är ett bra hjälpmedel för 

att behandla stora informationsmängder, 

presentera riskbilder 

och som stöd vid räddningsinsatser.

24 


Nya lagen och krishanteringssystemet – hur hänger det ihop? 

– Politikerna måste ta ett 

Krishanteringssystemet och 


Hänger det ihop? 

– Politikerna ute i kommunerna 

kan inte ena dagen 

sitta och diskutera kriser 

och nästa dag sätta sig i 

ett annat möte och prata 

olyckor. Det måste samordnas 

på något vis, säger 

Thord Eriksson, Kommunförbundet. 

Just nu sker stora förändringar i 

Sveriges sätt att 

hantera kriser och 

olyckor. 

– Vi ser kommunens 

interna 

skydd, ny lagstiftning 

inom skydd 

mot olyckor och 

extraordinära händelser 

samt ett nytt 

krishanteringssystem 

som parallella 

system som alla är 

under förändring, 

säger Thord Eriksson 

som anser att 

det löper en röd 

tråd genom systemen. 

Thord Eriksson 

På ett bredare plan 

En tråd som man ute i kommunerna 

bör försöka att nysta upp. 

– Från centralt håll stiftas lagar 

som är tänkta att vara bra 

verktyg för att skapa ett säkrare 

samhälle. Men de har inte tänkt 

ut hur de olika systemen hänger 

ihop. Jobbet att göra detta 

rationellt och få ett samordnat 

säkerhets- och krishanteringsarbete 

hamnar på kommunerna. 

– Det kommunala säkerhetsarbetet 

bör i framtiden ske på 

ett betydligt bredare plan och 

vi ser gärna att kommunerna 

skaffar sig en helhetssyn och 

försöker lirka ihop de här systemen 

till ett. 

Hur det ska gå till är en nöt att 

knäcka och det finns inga färdiga 

lösningar att få från Kommunförbundet. 

Thord Eriksson vill belysa 

problemet så här: 

– Ta en verksamhet på en skola. 

Först kommer kommunens 

säkerhetssamordare och vill 

diskutera försäkringsfrågor. 

Nästa 

dag kommer räddningstjänsten 

och 

vill kolla brandskydd 

och olycksförebyggandeåtgärder. 

Därefter 

dyker kommunens 

beredskapssamordnare 

upp och 

vill prata om hur 

kriser ska förebyggas, 

utan att bry sig 

om vilka olycksförebyggandeåtgärder 

som redan vidtagits. 

Det känns inte särskilt effektivt, 

eller hur? 

– Det är svårt att se helheten, 

men vi anser att den finns där. 

Om vi inte lyckas se dessa system 

som en helhet har vi tyvärr 

skapat ett ineffektivt och mycket 

resurskrävande system. 

En koppling är själva målet. 

– En fungerande verksamhet 

utan störningar är målet för 

kommunens interna skydd. 

Störningar kan vara allt från 

brist på pengar och sjukskrivningar 

till inbrott och olyckor. 

Detsamma gäller kommunens 

skydd mot olyckor och an- 

svaret som består i att bedriva 

räddningstjänst och stödja den 

enskilde i det olycksförebyggande 

arbete för att nå ett samhälle 

utan olyckor. 

– En satsad krona här går genast 

tillbaka till det interna 

skyddet som också stärks. 

Extraordinära händelser 

Vid årsskiftet började den nya 

lagen om extraordinära händelser 

att gälla. Lagen är en del 

av ett nytt krishanteringssystem, 

där landets kommuner 

och landsting står i centrum. 

Det innebär att kommunen är 

skyldig att ha en plan för hur en 

uppkommen kris ska hanteras. 

Lagen innebär att många aktörer 

i kommunen behöver samarbeta 

vid en kris; räddningstjänst, 

förvaltningar, politiker, 

lokala företag och olika organisationer. 

– Det här är en gråzon som vi 

inte är så bra på. Det handlar 

om allvarliga olyckor som påverkar 

hela samhället och som 

kräver en tvärsektoriell insats. 

Hur tar man hand om konsekvenserna 

och vem gör vad? 

Men vi anser att den här typen 

av störningar och allvarliga kriser 

hänger intimt samman med 


– Det som utlöser krisen är 

ofta en olycka som kräver räddningstjänstinsats. 

Och har man 

satsat bra med pengar på det 

olycksförebyggande arbetet 

samt på en effektiv operativ organisation 

minskar också risken 

för kriser. 

Före, under och efter 

– Också arbetssättet förenar. I 

skydd mot olyckor ska vi inven- 

tera risker och förebygga olyckor, 

bygga en effektiv räddningstjänst 

och vidta efterföljande 

åtgärder. Inom krishanteringen 

gäller samma syn. Vi analyserar 

de hot vi exponeras för 

och bygger ett robust samhälle 

som ska stå emot påfrestningar, 

vi organiserar en effektiv krishantering 

och vi återställer efter 

en kris. 

Sättet att arbeta på ”tvären” är 

också en gemensam nämnare. 

En kris kräver ett tvärsektoriellt 

arbete och ett samspel mellan 

flera olika aktörer 

Den enskildes ansvar det viktigaste, 

tycker statssekreterare Hjelm 

Begreppet skydd mot olyckor 

kan i och för sig tolkas 

hur brett som helst, men Jonas 

Hjelm, statssekreterare 

vid försvarsdepartementet, 

är mycket tydlig när han 

hävdar att denna lagstiftning 

inte gäller hela samhällets 

arbete med att förebygga 

olyckor. 

– Den här lagen omfattar det 

som ligger inom försvarsdepartementets 

ansvarsområde, 

men det finns utvecklingspotential, 

bland annat genom 

den verksamhet som bedrivs 

vid det nationella centrumet 

för erfarenhetsåterföring från 

olyckor, NCO, i Karlskoga. 

– Vi ska inte spänna över hela 

spektret men bidra till att brygga 

över mellan olika sektorer 

och stimulera till utbyte av erfarenheter.Försvarsdepartementet 

kan inte ensamt bära 

NCO, varken ekonomiskt eller 

idémässigt. Jag är optimistisk 

när det gäller framtida finansiering 

av NCO, säger statssekreterare 

Hjelm. 

Verket kan överklaga 

Under den tid som räddningstjänstlagen 

fungerat har det då 

och då förekommit olika tolkningar 

om vad som är räddningstjänst 

eller inte. 

Den nya lagen kräver samma 

förutsättningar för att rädd- 


ningstjänst ska föreligga, 

men innehåller 

nyheten att staten 

genom Räddningsverket 

ska 

kunna överklaga 

beslut av till exempel 

länsrätten. 

– Allt skadebegränsande 

arbete 

kan rimligen inte 

vara räddningstjänst, 

tycker Jonas 

Hjelm. 

– Det är åtgärderna och resurserna 

som måste avgöra när det 

är räddningstjänst, inte den 

kommunala ekonomin, understryker 

han. 

Enligt propositionen föreslås 

Jonas Hjelm 

Vart är svensk räddningstjänst på väg? 

Något givet svar finns inte, mer än att 

lagen om skydd mot olyckor och det nya 

krishanteringssystemet ställer krav på 

att verksamheten breddas. 

– Kommunen i sin helhet behöver lära 

sig att se helheten, säger Thord Eriksson. 

sotningen fortsätta 

som ett kommunalt 

ansvar. Så sent som 

förra våren krävde 

ett enigt försvarsutskott 

att sotningsmonopolet 

skulle 

försvinna. 

– Jag tycker vi hittat 

en medelväg 

inom sotningen, säger 

Jonas Hjelm. Regleringen 

har minskat 

och vi öppnar 

för viss ökad konkurrens. Staten 

har tillsynsansvaret, kommunerna 

för utförandet och 

den enskilde för sitt eget 

brandskydd. Jag tycker vi gått 

utskottet till mötes och hoppas 

på positiv reaktion tack vare 

den ökade flexibiliteten. 

Tung uppgift för verket 

Det viktigaste med den nya lagen, 

som klart anger den enskildes 

ansvar, är att dessa fysiska 

och juridiska personer 

verkligen får information om 

vad som förväntas av dem. Den 

enskilde måste, enligt statssekreteraren, 

göras medveten om 

vad lagen kräver i fråga om 

eget ansvar. 

– Här väntar en tung uppgift 

för Räddningsverket och kommunerna, 

slutar Jonas Hjelm. 

MATS OSCARSSON


– Området skydd mot olyckor 

kräver ett samspel mellan olika 

förvaltningar i det olycksförebyggande 

arbetet. Vi kan inte 

ha en mängd nätverk som sysslar 

med samma saker, det vill 

Olycksutredningar en nyhet 

Ett av de helt nya inslagen i 

lagen om skydd mot olyckor 

är den olycksundersökning 

som ska göras när en räddningsinsats 

är avslutad. 

Undersökningen ska klarlägga 

orsakerna till olyckan, olyckans 

förlopp och hur själva insatsen 

har genomförts. 

Regeringen ser denna 

granskning som en del av den 

interna kvalitetssäkringen hos 

kommunerna. Granskningen 

kan ligga till underlag för att 

utveckla metoderna för framtida 

räddningsinsatser och ska 

också utgöra en grund för kommunerna 

när de formulerar 

sina mål för verksamheten. Undersökningarna 

ska ses också 

som en del av det material som 

tillsynsmyndigheterna ska 

stödja sig på vid bedömningen 

av om kommunen lever upp till 

säga hur vi ska få ett säkrare och 

tryggare samhälle. Vi kan inte 

ha ett system som innebär att vi 

ena dagen sitter ner och diskuterar 

olyckor, nästa dag pratar 

vi kriser för att tredje dagen dis- 

de mål som satts upp. 

Denna nya skyldighet för 

kommunerna träder ikraft den 

1 juli 2004. Dessförinnan ska 

Räddningsverket komma med 

så mycket stöd som är möjligt. 

Upptrimmad insatsrapport 

– Vi räknar med att vårt metodstöd 

för dessa olycksundersökningar 

ska formas i tre etapper, 

säger Thomas Gell, ansvarig 

för metodutveckling på detta 

område. 

– Det första och lägsta trappsteget 

är att se över den insatsrapport, 

som räddningstjänsterna 

i dag fyller i efter en insats, 

och komplettera den så att 

den uppfyller lagens krav, säger 

Gell. Rapporten måste bli mera 

fullödig, men ändå inte innebära 

en alltför snabb ambitionshöjning 

på kort tid. 

För att olycksundersökning- 


helhetsgrepp 


kutera olika försäkringslösningar 

för det interna skyddet, 

anser Thord Eriksson. 

Skadar trovärdigheten 

Ytterligare en röd tråd är synen 

på själva skadan. 

– Och här vill jag tro att vi är 

på väg att ändra vårt synsätt. Tidigare 

har vi pratat liv och hur 

mycket det kostar samhället i 

kronor. I krishanteringssystemet 

oroar vi oss mer för trovärdigheten 

eftersom en kris som 

inte hanteras på rätt sätt, allvarligt 

kan rubba tron på samhället 

och demokratin. 

Detsamma vill han påstå 

kommer att gälla även för området 

skydd mot olyckor och 

det interna skyddet. 

– En brand på ett ålderdomshem 

med skadade människor 

och byggnader skadar trovärdigheten 

på lång sikt. Vi börjar 

ställa oss frågor som: ska vi våga 

lämna våra gamla på kommunala 

ålderdomshem i framtiden? 

Ansvarsfördelningen som utgår 

ifrån ett tydligt underifrånperspektiv 

är en annan gemensam 

nämnare. 

– I lagen om skydd mot olyckor 

börjar man med att skriva 

vad den enskilde ska göra och 

därefter kommer kommunen 

och staten. I krishanteringssystemet 

är det kommunernas 

krishanteringsförmåga utifrån 

lokala behov som väger tyngst. 

Därefter kommer länsstyrelsens 

och regeringens ansvar. 


arna ska bli det verksamma 

hjälpmedel, som regeringen eftersträvar, 

ska Räddningsverket 

i höst genomföra en utbildning 

i samarbete med KTH. Den är 

tänkt att utgöra en grund för utveckling 

av en metodik för mera 

djupgående undersökningar. 

Regeringen säger i propositionen 

att en undersökning 

inte behöver vara särskilt komplicerad. 

Dokumentationen 

och analysen ska stå i proportion 

till olyckans art. För de flesta 

olyckor bör en ”upptrimmad” 

insatsrapport räcka gott 

och väl. 

– Men vi anser att kommunerna 

är betjänta av ytterligare 

redskap för sitt analysarbete 

och vi går alltså vidare och utarbetar 

hjälpmedel också för 

mera avancerade undersökningar, 

säger Thomas Gell. 

Sotningsmonopolet består 

25 

Det kommunala sotningsmonopolet består, men den enskildes 

ansvar sätts i förgrunden. Kommunen ska i brandförebyggande 

syfte ansvara för sotningen, men en fastighetsägare får tillåtelse 

att själv sota eller låta någon annan utföra arbetet. Det kommunala 

ansvaret ska garantera att sotning även i fortsättningen 

kommer att ske i glesbygden. 

Den politiska motiveringen till förändringen är att den enskilde 

ska kunna påverka hur sotningen sker. Regeringen hoppas 

därigenom kunna få in fler aktörer i verksamheten och öka konkurrensen. 

Sotningen ska omfatta skorsten, tak och de delar av byggnaden 

som ligger i anslutning. Däremot försvinner dagens krav på 

rengöring och kontroll av imkanaler i bostadshus. 

Inga specifika behörighetskrav 

För den personal, som ska vidta förebyggande åtgärder och 

göra räddningsinsatser, finns i lagförslaget inga specifika behörighetskrav. 

Länsstyrelserna och Räddningsverket ska i sin tillsynsverksamhet 

se till att kommunerna har den kompetens 

som behövs. 

Regeringen har eftersträvat ett system som är mera flexibelt än 

det nuvarande och som kan anpassas till den lokala riskbilden. 

Variationerna på kompetensen kan alltså komma att öka mellan 

kommunerna, men brandingenjör Thord Eriksson på Kommunförbundet 

tror ändå att Räddningsverkets tvååriga utbildning 

kommer att utgöra rekryteringsbasen för kommunernas 

framtida arbete med skydd mot olyckor. 

– Jag tror inte att många kommuner själva startar utbildning. 

Avgörande blir om de 300 som examineras varje läsår kommer 

att täcka behovet, säger Thord Eriksson. 

Brandsyn blir tillsyn 

En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska lämnas av den som 

driver verksamhet eller äger en byggnad eller anläggning där 

risken för brand eller konsekvenserna av en brand bedöms som 

stor. Denna dokumentation är tänkt som ett av underlagen för 

den tillsyn som ersätter brandsynen. 

Enligt övergångsbestämmelserna ska den skriftliga redogörelsen 

lämnas in till kommunen senast 1 januari 2005. 

Nuvarande brandsyn gäller fram till dess att detta är gjort. 

Det betyder att man frångått den tidigare termen brandskyddsdokumentation. 

– I lagförslaget har det ändrats till redogörelse för brandskyddet. 

Anledningen är att det krockade med en term i byggnadslagstiftningen, 

förklarar Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket. 

Räddningstjänst eller inte? 

Den frågan har under årens lopp diskuterats främst i ärenden 

där kommunerna sökt statlig ersättning för omfattande räddningsinsatser. 

Under perioden 1987 – 2000 betalade Räddningsverket 

124 miljoner kronor till kommunerna. 

I några fall har ersättningens storlek gått till en tvist i förvaltningsdomstol. 

Kommunerna har överklagat Räddningsverkets 

beslut och länsrätterna har gått på kommunernas linje – i de 

flesta fall med en vidare tolkning av räddningstjänstbegreppet 

än verket gjort. 

De regler som nu gäller ger inte staten rätt att överklaga. I den 

nya lagen får staten – genom Räddningsverket – rätt att föra talan 

mot det beslut en domstol fattat. 

Genom överprövning kan så småningom ett antal prejudikat 

ge konkreta svar på frågan om vad som ska betraktas som räddningstjänst. 

Kommunvis statistik nästa år 

I januari planerar Räddningsverket att ge ut en skadeatlas för 

samtliga åldersgrupper med kommunvis statistik som baseras 

på insatsrapporter och sjukhusvård. 

– Ett faktaunderlag om skadeutvecklingen som kan användas i 

kommunernas säkerhetsarbete, säger Thomas Gell, ansvarig för 

Tvärsäkerhetsprojektet. 

– Har man ambitionen ute i kommunerna att minska antalet 

olyckor måste man först och främst veta hur många de är. Det 

är en uppgift som många kommuner saknar i dag. Man vill se 

mönster att just här sker det trafikolyckor eller just här sker 

drunkningsolyckor för att veta var man ska sätta in åtgärder. 

I dag finns en barnskadeatlas som beskriver utvecklingen för 

personskador hos barn och ungdomar i samtliga kommuner, 

län och på riksnivå. 

I september kommer NCO ut med en äldreskadeatlas där olika 

typer av skador hos äldre människor redovisas kommunvis.

26 

Det finns farhågor om att 

den nya lagen blir kommunalförbundens 

död. 

Men det är något som Peter 

Carlstedt, räddningschef 

vid Räddningstjänsten Höga 

Kusten-Ådalen vänder sig 

emot. 

– Vi ser det snarare som 

en chans att äntligen bredda 

vår verksamhet, säger han. 

I stället för att bara åta sig uppdraget 

utryckande räddningstjänst, 

ser man möjligheten att 

”bygga ut” förbundet med fler 

uppgifter inom området trygg 

och säker kommun i samverkan 

med de kommunala förvaltningarna 

i medlemskommunerna. 

Den 1 januari i år gick räddningstjänsterna 

i Sollefteå, 

Kramfors och Härnösand samman 

i ett kommunalförbund 

som numera heter Räddningstjänsten 

Höga Kusten-Ådalen. 

Organsiationen består av 170 

personer fördelat på tre heltidsstationer 

och sex deltidsstationer. 

Bredda verksamheten 

– Vi är tre små kommuner med 

ansträngd ekonomi och med 

ett geografiskt läge som gjort 

det svårt att rekrytera ledningspersonal. 

Vi hade möjligheten 

att välja väg och i slutändan 

övervägde fördelarna med att 

gå ihop i ett förbund. En större 

organisation är mer attraktiv i 

det avseendet, säger Peter Carlstedt. 

– Det finns alltid en risk att 

I höst drar räddningstjänsten 

i Malmö igång arbetet i 

den nyetablerade analysoch 

projektenheten. Syftet 

är att sammanställa det säkerhetsarbete 

som redan i 

dag sker på olika håll i kommunen. 

– Vi vill klara ut vilka strukturer 

som redan finns. Ofta tror vi 

inom räddningstjänsten att det 

bara är vi som arbetar med säkerhet, 

men så är det ju inte. 

Olycksutredningar och olycksförebyggande 

arbete görs redan 

inom flera områden som 

exempelvis inom trafiken, i vården 

och skolan, säger Per-Erik 

Ebbeståhl, chef för enheten. 

Det handlar om att inventera 

hur säkerhetsarbetet sköts i de 

olika stadsdelarna i Malmö och 

inom de olika förvaltningarna. 

det blir ”vi och dom” vid en förbundsbildning. 

Men vi ser det 

inte så utan har tänkt mycket på 

hur vi ska undvika en sådan utveckling. 

Vi ser istället en möjlighet 

att ta oss an den här stora 

konkreta uppgiften som det innebär 

att bredda anslaget och 

arbeta olycksförebyggande 

med allt från vardagens olyckor 

till katastrofer. 

– I vårt fall tror jag det underlättar 

att de tre kommunerna är 

jämnstora, med drygt 20 000 

Hur utreder tekniska förvaltningen 

och gatukontoret olyckor? 

Hur hanteras och följs 

olyckor inom vård, skola och 

omsorg upp? Vilka regelsystem, 

strukturer och vilken politisk 

styrning finns? 

– Vi ser arbetet som en omvärdsanalys 

som syftar till att ta 

reda på vad som händer utanför 

brandkåren. Men det är viktigt 

att detta blir hela kommunens 

arbete. Risken finns alltid 

att brandkåren tar för stort ansvar 

i säkerhetsfrågor, att det 

blir en ren brandkårsprodukt. 

Så hade vi inte tänkt det. 

Intresset varierande 

Intresset för säkerhetsfrågor är 

dock ganska skiftande i de olika 

kommunala verksamheterna. 

– Jag, som representant för 

brandkåren, är extremt intres- 


Förbunden och nya lagen: 

Carlstedt ser hellre 

möjligheter än problem 

Lagen skapar ökade möjligheter att bredda verksamheten och arbeta 

olycksförebyggande med allt från vardagens olyckor till katastrofer, 

säger räddningschefen Peter Carlstedt. 

invånare var och att det inte 

finns någon tydlig ”storebror”. 

Två stolar och en brygga 

För att undvika att räddningstjänsten 

ska hamna vid sidan av 

övriga förvaltningar har det 

byggts en organisation som 

snarare ska förstärka kontaktytorna 

mellan de tre kommunerna 

och räddningstjänsten. 

Bland annat har särskilda 

områdeschefer utsetts som ingår 

i respektive kommuns led- 

serad av dessa frågor men på 

exempelvis vårdinrättningen är 

bekymret i första hand att ge 

patienterna den vård de behöver. 

Det är en annan verklighet. 

Ska man nu börja arbeta med 

säkerhetsfrågor också, är risken 

att det ses som ytterligare en arbetsuppgift 

och börda, säger 

Ebbeståhl. 

– Därför är det viktigt att vi 

kan peka på nyttan med detta 

analysarbete. Målet är att få 

igång ett kommunövergripande 

säkerhetsarbete, att nå en total 

samsyn i de här frågorna och 

få med politikerna i arbetet. 

Analys- och projektenheten 

syftar till att förbereda Malmö 

för införandet av lagen om 

skydd mot olyckor och koppla 

det till krishanteringssystemet. 

– Svårigheten är hur man värderar 

och beräknar olika risker. 

ningsgrupp samt i förbundets 

ledningsgrupp. Dessa tre personer 

sitter så att säga på två stolar 

och ska utgöra en brygga 

mellan räddningstjänstförbundet 

och medlemskommunerna. 

Det kan bli tre olika viljor 

om hur skyddet mot olyckor 

ska ordnas i tre olika kommuner? 

– Ja, det är vi i förbundet som 

måste anpassa oss. Vi är inställda 

på att arbeta med handlingsprogram 

på tre fronter utifrån 

medlemskommunernas förutsättningar. 

Vi får helt enkelt 

göra samma sak tre gånger. 

– Det blir mycket papper och 

många beslut, men det får vi 

ändå på köpet när vi växer och 

blir större. 

Som separata ärenden 

Tanken är att handlingsprogrammen 

körs som separata 

ärenden i respektive kommun 

där fullmäktige får tycka till. Sedan 

är det förbundsdirektionen 

som fastställer handlingsprogrammet. 

Målsättningen är att samordna 

allt säkerhetsarbete, också 

avseende beredskap inför större 

kriser och extraordinära händelser. 

– Vi har redan knutit kontakter 

med beredskapsplanerarna 

i respektive kommun. Jag tror 

det finns goda förutsättningar 

för oss att bredda vårt arbete 

och använda oss av nya metoder 

i den nya lagens anda. Vi ser 

hellre möjligheter än problem, 

säger Peter Carlstedt. 


Malmö börjar med omvärldsanalys 

Enligt lagen om extraordinära 

händelser ska vi ta fram en sårbarhetsanalys 

för stora och påfrestande 

olyckor. Å andra sidan 

ska vi enligt lagen om 

skydd mot olyckor ta fram riskanalyser 

för vardagsolyckor. 

Det är två olika områden som 

kräver olika typer av analyser. 

Samtidigt som det hänger ihop. 

Vill inte stressa 

Arbetet beräknas pågå under 

hösten och under stora delar av 

2004. Några kommunala handlingsprogram 

är inte aktuella 

för stunden. 

– Det här arbetet måste få ta tid 

och göras grundligt. Vi vill inte 

stressa fram något halvbra och 

göra en massa dubbelarbete. 



Här kan du få 

veta mer 

Sirenens tema om den nya lagen 

ger svar på en del frågor. 

För dig som vill veta mer, gå in 

på Räddningsverkets hemsida 

www.srv.se 

Klicka till höger på ”Förslag 

till lag om skydd mot olyckor”. 

Där kan du bland annat 

hitta en lista på kontaktpersoner. 

Dessa kan svara på frågor 

om lagförslaget och verkets 

arbete. Varje kontaktperson 

har ett eget ansvarsområde, 

som framgår av listan. 

Propositionen i sin helhet 

kan laddas ned som PDF på 

följande adress: 

http://forsvar.regeringen.se/pro 

positionermm/propositioner/ 

Regional 

information 

om lagen 

Under hösten genomförs regionalainformationsseminarier 

om den kommande lagen 

om skydd mot olyckor i ett 

stort antal län. 

Tidigt ute är bland andra 

Dalarna, Kronobergs och Kalmar 

län. Seminarierna ger information 

och tillfälle till dialog 

om både lagen om skydd 

mot olyckor och den nya lagstiftningen 

om extraordinära 

händelser i fredstid. 

Målgrupp är tjänstemän och 

förtroendevalda i kommuner 

samt verksamhetsansvariga i 

övrig offentlig verksamhet 

och i näringslivet. Seminarierna 

genomförs av länsstyrelserna 

med stöd av Räddningsverket 

och Krisberedskapsmyndigheten. 

Mer information om seminarierna 

finns på www.srv.se 

Ny serie 

idéhandböcker 

Räddningsverket kommer 

hösten 2003 och våren 2004 

att ge ut en serie idéhandböcker 

med koppling till den 

kommande lagen om skydd 

mot olyckor. 

Böckerna bygger på erfarenheter 

från framförallt Jönköpings 

kommun och rön från 

bland annat verkets forskning 

om kostnad-nytta. 

Den första boken i serien 

heter ”Målstyrning av skydd 

mot olyckor på lokal nivå – 

med exempel från Jönköping”. 

Författare är Sven-Erik 

Frödin och Fredric Jonsson. I 

en andra bok skriven av Fredrik 

Björnberg och Göran Melin 

behandlas ”Att beställa 

och utforma räddningsinsatser”. 

Den tredje boken i serien 

har arbetsnamnet ”Processen 

att arbeta med handlingsprogram 

för skydd mot olyckor”.

En ny vardag för Perra Jönsson 

Brandmän i vården 

blev en succé i Sveg 

Försöket i Sveg i Härjedalen 

med brandmännen som jobbar 

inom vården blev succé. 

Nu väntas projektet bli permanent 

– och alla är nöjda. 

Brandmännen delar sin tjänst 

mellan brandstationen i Sveg 

och arbete inom äldrevården i 

kommunen. 

Sirenen har tidigare berättat 

om försöket i Härjedalen och 

när vi nu återkommer är det 

bara att konstatera att resultatet 

överträffar alla förväntningar. 

Sammanlagt nappade sex deltidsbrandmän 

på uppropet för 

ett och ett halvt år sedan då något 

ljushuvud kläckte idén med 

kombitjänsten. 

Den 28 februari gick projekttiden 

ut och nu är det upp till 

Bengt Åkerström från Högskolan 

i Östersund att presentera en 

utvärdering av testet. Men allt 

talar för att projektet kommer 

att bli permanent i framtiden. 

Perra Jönsson var tidigare anställd 

på Systembolaget i Sveg, 

men nappade på erbjudandet 

att delta i den här nya verksamheten. 

– Alla vill ha en fortsättning 

och det har verkligen varit roligt 

att få lära sig något nytt. Visst 

var jag aningen skeptisk i början, 

men nu känns allt toppen, 

säger han. 

Perra Jönsson delar nu sin tid 

mellan brandstationen i Sveg 

och äldreboendet på Senioren 

och sjukhemmet. 

– Olyckskorparna pratade 

mycket om att vi snabbt skulle 

tröttna på att torka tanterna i 

rumpan, men så har det absolut 

inte blivit, säger han. 

– Jag tror att det behövs män 

inom vården också och gubbarna 

tycker det är kul när vi kommer 

och kan prata om jakt och 

fiske. 

– Visst blev det lite si och så 

ibland när jag skulle rulla upp 

håret på tanterna och jag var livrädd 

att jag skulle bryta armarna 

av dem vid lyft, men det var 

ingen fara och jag kom in i jobbet 

ganska snabbt, berättar Perra 

Jönsson. 

Manligt nätverk 

Han gick tillsammans med sina 

arbetskamrater en tio dagars 

vårdutbildning, som sedan följdes 

av ytterligare kunskaper genom 

ett manligt nätverk. 

– Det är en kille som jobbar 

inom vården och han lärde oss 

massor av saker som vi haft nytta 

av, till exempel lyftteknik, hur 

kostkorten fungerar och en så 

enkel sak som att stoppa in en 

hörapparat. 

Harriet Tunell, som ansvarar 

för verksamheten från kommunens 

sida är precis lika entusiastisk 

som alla andra: 

– Nu väntar vi på ett politiskt 

beslut och tills dess kör vi på 

som förut. Alla gillar idén, vårdtagarna, 

personalen och naturligtvis 

brandmännen själva som 

känner stor tillfredställelse i sin 

nya yrkesroll, säger hon. 

Många hör av sig 

Projektet i Sveg har väckt stor 

uppmärksamhet i hela landet 

och räddningstjänsten har tappat 

räkningen på alla studiebesök 

och förfrågningar som 

kommit under det senaste året. 

– Mellan 25 och 30 kommuner 

som hört av sig, säger räddningschefen 

Otti Gabert. 

– Situationen var verkligen besvärlig. 

Både vi och socialtjänsten 

hade stora problem. Genom 

den här konstruktionen fick vi 

inom räddningstjänsten två heltidsanställda 

och vården fick en 

vikariepool med fyra personer. 

– Jag är lika nöjd som övriga 

och vi fick på köpet brandmän 

som är mycket tryggare i sin yrkesroll 

och har naturligtvis blivit 

kunnigare när de jobbar 

mera på brandstationen och på 

så sätt blir hela kåren bättre, säger 

Otti Gabert. 

Efterföljare till Sveg-modellen 

finns nu på Orust. Strömstad 

håller på med något liknande 

och förmodligen startar Norrtälje 

inom kort. Även Svedala i 

Skåne har visat stort intresse. 

Jan Luthman 

(frilansjournalist) 

Foto: JAN LUTHMAN 

Viran Börjesson är en av de 48 seniorerna på äldreboendet och hon 

gillar Perra Jönsson och hans kamrater från räddningstjänsten. 

– De är bra och de sköter sig, säger hon. 

På bilden nedan är det Kristen Larsson som får dagens lunch, makaronipudding. 

”Gubbarna tycker att det är kul när vi kommer hit 

och snackar jakt och fiske med dem”, säger Perra Jönsson.

28 

Mobil brandvarningsutrustning 

används för att varna 

om bränder som räddningstjänsten 

släckt återtänds. 

Räddningstjänsten i Umeå 

har utvecklat en egen utrustning 

med ambition att 

öka systemets säkerhet. 

Konceptet är egentligen inte 

nytt. Utrustningen består av en 

väska med en sändare, en antenn 

och tre-nio trådlösa 

brandvarnare. 

– Vi har använt oss av befintlig 

teknik, men lagt till viktiga 

funktioner som vi anser har 

saknats på tidigare modeller i 

handeln. Vår utrustning bygger 

på radiotrafik och är ständigt 

övervakad. Det gör den mer tillförlitlig 

än andra typer av 

brandväskor. Systemet är noga 

testat, säger Anders Lindgren, 

tekniker vid räddningstjänsten. 

Sänder en signal 

Efter en brand lämnar brandmännen 

väskan i huset, antennen 

placeras lämpligast i ett 

fönster och brandvarnarna placeras 

ut. Skulle branden återantända, 

larmar brandvarnarna 

och sänder en signal till motta- 

garen i väskan, larmet överförs 

direkt till räddningstjänsten. 

En datorskärm i sambandscentralen 

visar väskans placering 

och räddningstjänsten kan larmas. 

– Till väskan hör även en personsökare 

som överlämnas till 

exempelvis innehavaren eller 

vaktmästaren för anläggningen 

som eldhärjats, säger Anders 

Lindgren. 

Nyheter Sirenen Nr 5 • 2003 

Väskan som larmar när 

släckt byggnad återantänds 

Foto: FREDRIK WEINEHALL 

Håkan Sjöström och Anders Lindgren vid räddningstjänsten i Umeå har utvecklat den mobila brandvarningsutrustningen 

för att få den mer tillförlitlig. 

Vad händer om brandplatsen 

befinner sig i radioskugga? 

– Det finns möjlighet att ansluta 

brandvakten till ett befintligt 

telefonjack för att den 

vägen överföra larmet. 

Håkan Sjöström, även han 

tekniker på räddningstjänsten, 

betonar att brandvakten ständigt 

är övervakad. 

– Systemet kontrolleras med 

automatik och larmar direkt 

om batteriet är dåligt eller om 

något annat har hänt. 

– Vi vet att vår ”brandvakt” är 

tillförlitlig. I dag förfogar vi 

över en väska, vi får se om det 

räcker eller om vi ska bygga fler. 

Vill du veta mer? Håkan Sjöström 

och Anders Lindgren svarar 

gärna på frågor. Telefon 

090-16 22 00. 

I fokus för stor brandutredarträff: 

Första brandhärdshundarna 

Två fyrbenta polisanställda 

blev huvudfigurer när 125 

brandutredare från polis, 

räddningstjänst och näringslivet 

samlades två dagar 

i maj på Statens Kriminaltekniska 

Laboratorium 

(SKL) i Linköping för att utbyta 

erfarenheter. 

Programmet var variationsrikt 

med både teori och praktik. Flera 

myndigheter och organisationer 

med spetskompetens 

inom brandutredarnas kunskapsområde 

presenterade sin 

verksamhet. 

Ola Kronqvist, lärare vid polishögskolan 

i Växjö, gav tips 

om hur människor ljuger och 

om hur lögnaren avslöjar sig 

och Roger Hassel, representant 

för Interspiro, demonstrerade 

värmesökning med IR-kameran 

Fire-flir FF130. Men en stor 

del av programmet sköttes av 

SKLs personal som gav prov på 

sina stora kunskaper att upptäcka 

olika typer av brandförlopp 

i föremål som den oinvigde 

inte ens kan identifiera. 

Markerar olika vätskor 

Det största intresset tilldrog sig 

trots allt två fyrbenta kollegor 

av rasen Malinois. De heter Malle 

respektive Xena och är Sveriges 

första brandhärdshundar. 

Det innebär att de på en brandplats 

kan spåra rester av brandfarliga 

vätskor. En tränad 

hundnos är faktiskt flera gånger 

känsligare än till och med 

SKLs instrument. 

Brandhärdshundarna är tränade 

enligt metoder som utvecklats 

i USA och Holland och 

förfinats av svenska och finländska 

hundexperter. De markerar 

för bensin och andra petroleumprodukter 

samt för alkoholer 

typ T-sprit och tändvätska. 

Deras uppgift är att markera 

var husse eller matte ska ta 

spårprover att skicka till SKL för 

analys. Hundens markering har 

alltså inget eget bevisvärde, 

den är bara en hjälp så att proven 

tas på rätt ställe. 

Malles förare heter Elisabeth 

Holm, tiken Xenas med husse 

Christer Lundqvist ser du på 

bilden här intill. Båda ekipagen 

hör hemma vid hundförarpolisen 

i Västra Götaland. De är placerade 

i Göteborg men kan utföra 

uppdrag över nästan hela 

landet. 

Konferens 

om trygg 

och säker 

kommun 

Räddningsverket och Nationella 

skadeförebyggande 

programmet anordnar 22- 

23 september konferens i 

Rosersberg på temat ”En säker 

och trygg kommun”. 

Konferensen kommer att ge en 

helhetsbild av konceptet En säker 

och trygg kommun med 

praktiska exempel från kommunalt 

arbete. Den nya lagen 

om skydd mot olyckor samt 

den nya utbildningen ”Skydd 

mot olyckor” kommer också 

att presenteras. Program och 

anmälningsblankett finns på 

verkets hemsida www.srv.se 

– Vi vänder oss till personer 

som arbetar i kommun, landsting, 

inom frivilligrörelsen 

med flera och som arbetar med 

utveckling av det lokala säkerhetsfrämjande 

och skadeförebyggande 

arbetet. Konferensen 

ska ge inspiration och kunskap 

för det fortsatta skadeförebyggande 

arbetet, säger 

Räddningsverkets Inger Larsson. 

Idén om En säker och trygg 

kommun eller ”A Safe Community” 

lanserades 1989 på 

svensk initiativ. 

– Tanken har varit att skapa 

en modell för det skadeförebyggande 

arbetet i lokalsamhället 

och modellen ingår som 

en viktig del i Räddningsverkets 

nationella och WHO:s globala 

skadeförebyggande program, 

säger Inger Larsson. 

I Sverige har hittills 14 kommuner 

utsetts till ”säker och 

trygg kommun”, Arjeplog, Borås, 

Falköping, Falun, Katrineholm, 

Krokom, Lidköping, 

Ludvika, Mariestad, Motala, 

Nacka, Skövde, Tidaholm och 

Uddevalla. 

För mer information kontakta 

Inger Larsson, 054-13 53 01. 

e-post: inger.larsson@srv.se eller 

Annette Holmberg, telefon 

0515-858 16. e-post: 

annette.holmberg@srv.se 

Förvaring av fyllos 

ny uppgift för 

finska brandmän? 

Förvaring av berusade. Det kan 

bli en uppgift för räddningstjänsten 

i Finland. 

Inrikesminister Kari Rajamäki 

sa i en intervju i Turun Sanomat 

att polisen borde slippa förvaring 

av överförfriskade personer 

och att räddningsväsendet 

skulle kunna sköta denna samhällstjänst 

i framtiden. Inrikesministeriet 

i Finland arbetar 

fram till 2005 med en översyn 

av polisväsendet.


Nyheter 

Brandmäns fysskador 

kostar miljonbelopp 

Två miljoner kronor om 

året. 

Det kostar i runda slängar 

räddningstjänstens fysträning 

i direkt sjukersättning. 

Fysträningen orsakar varje år 

cirka 150 skador och 3 600 

sjukskrivningsdagar med rätt 

till ersättning. 

I genomsnitt ger arbetsskada 

vid fysträning 25 sjukdagar. 

Den totala kostnaden i landet 

för enbart sjukersättning 

hamnar runt två miljoner kronor 

om året. 

Få skador kostar mycket 

Hur mycket skadorna från fysträningen 

kostar i form av vård, 

medicinering, rehabilitering 

med mera finns ingen statistik 

över. 

Papegojskär ger 

kombisaxen nya krafter 

I ett uppmärksammat test 

för ett par år sedan riktades 

viss kritik mot klippförmågan 

hos det kombiverktyg 

som Räddningsverket försett 

kommunernas krigsorganisation 

med. 

Nu har tillverkaren Nike 

tagit fram papegojskär som 

gör att verktyget klarar 

även nya bilar. 

I grundutförandet har saxen 

raka skär som även fungerar 

som spridare. Ett kombiverktyg 

är alltid en kompromiss 

och raka skär kräver en viss 

klippteknik. 

– De nya skären är utformade 

så att de drar materialet mot 

centrum där kraften är som 

störst, säger Thomas Dicksved, 

ingenjör på Nike Hydraulics. 

De nya skären har testats vid 

Räddningsverkets skola i Revinge 

och klarade det tuffaste 

man kan råka på i dag. 

– Med de nya skären blir 

kombiverktyget en jättebra 

sax. Den klarar B-stolpen på 

nya Volvo-jeepen som många 

verktyg hade problem med i 

vårt test, säger Robert Badics, 

lärare i Revinge. 

– Det är ett jättestarkt verktyg. 

Vi behövde 600 bar för att 

klipp B-stolpen längst ner på 

Volvo XC 90 och då fanns 200 

bar kvar att ta ut, säger Thomas 

Dicksved. 

Enligt Thomas Dicksved är 

det enkelt att byta skären som 

kostar omkring 7 000 kronor 

paret. 


Arbetsmiljöverket har ingen 

statistik för hur sjukdagarna 

vid fysskador är fördelade. Men 

sannolikt drar ett fåtal svåra 

skador upp snittet. 

Däremot har Arbetsmiljöverket 

statistik för alla skador, alltså 

inte bara fysträning. 2001 

hade räddningstjänsten 286 

anmälningar, ett snitt på 41 

sjukdagar och ett medianvärde 

på 14 dagar. 

Från den statistiken kan noteras: 

Fem anmälningar orsakade 

över 500 sjukdagar. Räknas de 

bort sjunker snittet till 32 sjukdagar. 

106 av 286 anmälda var sjukskrivna 

1-14 dagar. 

45 skador orsakade ingen 

sjukfrånvaro. Arbetsskadeanmälan 

utan frånvaro räknas 

med när det gäller tre kategorier: 

psykiska reaktioner, akut 

hörselnedsättning och tandskador. 

PER LARSSON 

FOTNOT: Enligt Kommunals statistik 

var lönesnittet för brandmän, 

inklusive ob-tillägg, 

20 000 kronor i månaden år 

2002. Med en förenklad uträkning 

av sjukersättningen har vi 

räknat 80 procents ersättning 

från arbetsgivaren de första 13 

ersättningsberättigade dagarna, 

vilket ger 526 kronor per dag. 

Från dag 14 har man enligt avtal 

tio procent från arbetsgivaren 

och 80 procent från Försäkringskassan, 

vilket innebär 591 

kronor per dag. 

Foto: GUNNO IVANSSON 

Brandinspektör Bengt Andersson visar kombiverktyget med de nya 

papegojskären, som gör att det klarar även den nya Volvo-jeepen. 

Kalender 

för första 

åtgärder 

vid NBCEhändelser 

Vad gör man som först på 

plats efter en misstänkt terrorattack? 

Nu finns utbildning och en 

åtgärdskalender som vägleder 

operativ personal på 

skadeplatsen under insatsens 

första timmar. 

Förändrade och nya hotbilder i 

vårt samhälle innebär att det 

finns behov av att ställa frågan 

när man kommer till en skadeplats: 

kan det här vara något 

annat än en olycka? För är det 

en avsiktlig händelse krävs det 

större försiktighet och andra 

åtgärder. 

– I stället för att rusa in kan 

det vara nödvändigt att backa. 

Det är också nödvändigt att 

räddningstjänst- och sjukvårdspersonal 

och polis förstår 

varann och har samma kunskap, 

säger Monica Rhodiner, 

Räddningsverket. 

Därför har ett unikt samarbete 

mellan Räddningsverket, 

Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen 

drivits. Målet är att 

35 000 personer som arbetar 

operativt inom svensk räddningstjänst, 

polis och sjukvård 

ska få kunskap om NBCE situationer 

– det vill säga om nukleära 

och farliga biologiska, ke- 

Seminarium om geografiska informationssystem 

i oktober 

29 

miska och explosiva ämnen 

och dess konsekvenser. 

– Dels handlar det om att 

kunna identifiera en terrorhandling 

och avsiktlig användning 

av farliga ämnen, dels om 

att vidta rätt förstahandsåtgärder 

samt veta vilket personligt 

skydd som kan behövas. 

– Det är första gången vi har 

gemensam utbildning för räddningstjänst, 

polis och sjukvård. 

Även en gemensam åtgärdskalender 

har tagits fram. Den är 

tänkt att vara ett beslutsstöd 

och en lathund för dem som 

kommer först till skadeplatsen. 

Den svenska nyutkomna åtgärdskalendern 

– som har ett 

format som lätt ryms i ledningsbefälets 

ficka – är baserad på 

den amerikanska ”Emergency 

Response to Terrorism Job Aid”. 

FOTNOT: Åtgärdskalender vid 

NBCE-händelser kostar 55 kr 

och kan beställas via fax 

054-13 56 05 eller e-post: 

publikationsservice@srv.se. 

Beställningsnummer: R00- 

257/03. Landstingsanställda 

beställer hos Socialstyrelsen 

(fax nr 08-779 96 67 och polisanställda 

hos Rikspolisstyrelsen 

(fax nr: 08-401 93 01). 

Räddningsverket och föreningen GI Norden arrangerar 1-2 oktober 

i Stockholm ett seminarium om Gis-frågor (geografiska informationssystem). 

GI Norden arbetar för erfarenhetsutbyte inom området. 

Föreningen och Räddningsverket har tidigare arrangerat seminarier 

1996 och 2000. Sedan dess har mycket hänt och därblir blir 

det ett nytt tillfälle att utbyta erfarenheter. Målet med seminariet är 

att sprida information och att etablera kontakter mellan personer 

och organisationer intresserade av Gis inom räddningstjänstesektorerna. 

I samband med seminariet ordnas utställning och demonstrationer. 

För mer information, kontakta Räddningsverkets Janet Edwards, 

telefon 054-13 51 08. e.post: janet.edwards@srv.se. 

Seminarium i Revinge om 

jämställdhet i arbetslivet 

Räddningsverket inbjuder till endagsseminarium i ämnet “Jämställdhet 

i arbetslivet” på Räddningsverkets skola i Revinge den 30 

oktober (9.00-15.30). 

Seminariet arrangeras av ett samarbetsprojekt mellan räddningstjänst, 

polis, försvar, sjukvård, skola, brottsofferjour och vänder sig 

till personal på arbetsplatser med ojämn fördelning mellan kvinnor 

och män. 

Dagen inleds av generaldirektör Christina Salomonson. Dessutom 

deltar bland andra länspolischef Göran Lindberg, fil dr Anders Berggren 

och artisten Görhan Hellström. Anmälan görs senast 1 oktober 

till Räddningsverkets skola i Revinge, telefon 046-23 35 00 (uppge 

”Konferensanmälan”). 

Deltagande i seminariet, inklusive lunch, är gratis.

30 

Räddningstjänsten har 

egentligen inte större befogenheter 

än allmänheten 

att spärra av och stänga vägar 

vid en trafikolycka. 

Det innebär att avspärrning får 

ske med befintlig utrustning 

och för att varna andra trafikanter. 

Det innebär också att räddningstjänsten 

vid större olyckor, 

utdragna i tid eller omfattning 

eller vid risk för skadliga 

utsläpp, explosion och annat 

bör ta hjälp av polisen för både 

avspärrning och trafikdirigering. 

Det råder på sina håll inom 

räddningstjänsten stor osäkerhet 

om vad som gäller vid avspärrningar 

av väg, och det kan 

vara svårt att tolka lagar och 

paragrafer på området. Här 

nedan ges svar på de vanligaste 

frågorna, förslag på utrustning 

och tillvägagångssätt. Rekommendationerna 

är skrivna i 

samråd med trafikpolisen. 

Problemet uppstår när räddningstjänsten 

kommer till 

olycksplatsen före polisen. 

Räddningstjänsten har som 

myndighet enligt räddningstjänstlagens 

paragraf 45 rätt 

att avspärra områden och dirigera 

trafik, om ingreppet är 

försvarligt med hänsyn till farans 

beskaffenhet. 

Har det hänt en trafikolycka 

där det finns risk att 

olyckan förvärras eller 

att räddningspersonal 

utsätts för stora 

risker bör alltid en 

avspärrning av övrig 

trafik ske: totalt avstängd 

väg. 

Skyldighet stoppa 

trafik 

Om det finns skada- 

■ Får man lämna räddningsfordon 

med blåljusen påslagna som 

en varning till andra trafikanter, 

trots att fordonet står stilla och 

inte längre påkallar fri väg? 

– Det är tillåtet och det rekommenderas 

av både Räddningsverket 

och polisen. Men tänk på att uppställda 

fordon inte gäller som en regelrätt 

markering/skyltning av avstängd 

väg. De kan fungera som 

Sirenens räddningsskola Sirenen Nr 5 • 2003 

Avspärrning av olyckspla 

Förhindra fler olyckor och skapa en säker arbetsplats 

för räddningspersonal. 

Det är de främsta målen när räddningstjänsten 

spärrar av väg vid trafikolyckor. 

Men avspärrningen ska göras ”med befintlig utrustning” 

och med stöd av befogenheter som inte är 

större än allmänhetens. 

Hur ska det gå till och vad ska man tänka på? 

Svaren ger Dan Wargclou i detta avsnitt av Sirenens 

räddningsskola. 

– skyldigheter 

och rättigheter 

frågor 

?Vanliga 

de personer i eller kring de fordon 

som är inblandade i trafikolyckan 

är det vår skyldighet 

att se till att trafiken stoppas 

(trafikförordningens andra kapitel, 

paragraferna 8 och 10). 

Den skyldigheten gäller även 

Avspärrning 

olycksplats 

eget skydd och extra markering, 

men avspärrningen måste också 

skyltas riktigt. 

■ Vad gäller vid avspärrning, ska 

vägen som regel stängas av helt 

eller delvis? 

– Vi förordar helt avstängd väg, åtminstone 

i ett inledande skede av 

räddningsinsatsen. 

privatpersoner som kommer 

till en olycksplats. 

I vägmärkesförordningen 

står att detta ska ske med tillgängliga 

resurser. 

För privatpersoner kan det 

betyda varningsljus, varningstrianglar 

eller 

signalering 

med handtecken 

och kanske 

en ficklampa. 

Räddningstjänstenanvändervarningsskyltar, 

lampor, 

blåljus, varningsblinkrar, 

varningsbloss 

■ Finns det regler för hur långt 

avståndet ska vara från skyltningen 

till olycksplatsen? 

– Avstånden har tagits bort ur 

vägtrafikförordningen, men både 

Räddningsverket och polisen rekommenderar 

följande: på 70- och 

90-väg minst 150 meter före olyckan, 

på 110-väg minst 250 meter. 

Vid dålig sikt kan avstånden behöva 

utökas och eventuellt bör varning- 

eller personal som dirigerar 

trafiken. 

Vid Räddningsverket finns en 

arbetsgrupp på området räddning 

vid trafikolycka. Gruppen 

går ut med rekommendationer 

för säker avspärrning av väg: 

säker i meningen att ingen ytterligare 

olycka får hända samt 

att räddningspersonalen ska 

känna sig säker och trygg när 

den arbetar. 

Gruppens ambition är att ta 

fram material som förbättrar 

den säkerheten. 

Dan Wargclou i samarbete 

med Eva-Lena Lindbäck 

en upprepas, om man har utrustning 

till det. 

■ Ska vägavstängningen behållas 

vid sanering efter olyckan? 

– Ja, med hänsyn till den egna säkerheten 

bör vägen vara avstängd 

även under sanering. Men vid det 

laget har rimligtvis polisen hunnit 

fram. Ta hjälp av polisen för avspärrning 

och trafikdirigering.

ts 


Foto: ARNE FORSELL 

Trafikolycksplatsen är ofta kaotisk. Därför är det viktigt att göra 

avspärrningar på riktigt sätt. Dels för att förhindra fler olyckor, 

dels för den egna personalens säkerhet. 

■ Etablera samarbete 

med den lokala polisen 

och/eller trafikpolisen i 

din kommun. Förbättra 

kontakterna mellan 

räddningstjänst, polis, 

ambulans, bärgare. 

Samlas till möte och 

■ Kom med förslag. Hur 

!Tips 

gör ni hos er, vilken utrustning 

använder ni, vad fungerar 

bäst? Räddningsverkets 

arbetsgrupp tar gärna 

emot och förmedlartips 

och idéer. 

Ta kontakt med Dan 

kom överens om vilka 

Wargclou, Räddningsver- 

riktlinjer ni vill ska gälla hos er. kets skola Skövde, tel 0500-46 

Ha återkommande kontakter 

och öva tillsammans. 

40 69. 

§ 

Så 

säger 

lagen 

Räddningstjänstlagen 

Paragraf 45: Räddningsledaren får 

vid räddningsinsats göra ingrepp i annans 

rätt, till exempel avspärra områden 

och dirigera trafiken. 

Paragraf 34: Polisen är ett samverkande 

organ i samhällets räddningstjänst. 

Avspärrning och trafikdirigering 

sköts därför normalt av polis. 

Sirenens räddningsskola 

Avspärrning av trafikolycksplats 

och fordons placering 

steg för steg enligt Räddningsverketsrekommendationer. 

Åk fram. Ställ ut skyltar 

längs vägen på avpassat 

avstånd. 

Helt avstängd väg: paraplyskyltar 

med fast rött sken placerade 

på båda sidor av vägen. 

Delvis avstängd väg: paraplyskyltar 

med blinkande gult 

sken på den sida som är avstängd. 

Eventuellt kompletterande 

med bloss. 

Fordons placering. 

Räddningsfordon kan 

ställas på lämpligt avstånd 

som ett extra skydd för 

olycksplatsen och utgöra en 

förstärkt varning till andra trafikanter. 

Se till att bilen syns väl med 

blåljus och varningsblinkrar 

påslagna. Man kan även ha anordningar 

som gör att bilen 

syns bättre: blåljus i belysningsmast, 

varningsmarkering 

på jalusiluckor, väl synliga reflexer 

på bilarna. 

Tänk på att komplettera med 

varningsskyltar, så att inte andra 

kör in i fordonen. 

Framkomlighet. Ställ 

inte bilarna och avspärrningen 

så att framkom- 

ligheten för andra räddnings- 

Paraplyskyltar 

Den vanligaste typen 

av varningsskylt 


Fördel: tar liten 

plats, lätt 

att ta med 

och placera 

ut. 

Nackdel: kan 

blåsa bort eller välta. 

Skyms lätt av de första 

bilarna när det bildas kö 

vid avspärrningen. 

Lyktor 

Fast rött sken. Används till helt 

avstängd väg (jämför röda trafikljus). 

Blinkande gult sken. Används 

till delvis avstängd väg. 

Vägmärkesförordningen 

Paragraferna 11, 37, 64, 66, 72, 74 

och 76: Reglerar rätt varningsskyltning, 

rätt tecken (polismans tecken) 

rätt klädsel (branddräkt med reflexer 

och reflexväst) för avspärrning av väg 

och trafikdirigering i olika situationer. 

Arbetsmiljölagen 

Så här gör du – steg för steg 

1 

2 

3 

Kapitel 3, paragraf 3: Arbetsgivaren 

Utrustning 

Modell för uppställning av fordon på olycksplats. 

fordon, polis och ambulans 

hindras. 

Det är kanske inte nödvändigt 

att köra fram alla bilar till 

själva olycksplatsen, använd 

brytpunkt eller halvhalt. Detta 

är särskilt viktigt vid olyckor på 

vägar med vajerräcken. 

Avspärrning för räddningshelikopter 

sker i samråd med 

helikopterpiloten. 

Det är alltid pilotens ansvar 

att välja landningsplats som 

inte medför fara eller stör 

räddningsarbetet. 

Helt avstängd väg. Ta 

4 

Avspärrningsvagn 

Har testats av vissa 

kårer, en 

utvärdering 

av dessa försök 

är på 

gång. 

Fördel: 

skyltningen 

syns väl. 

Nackdel: 

vagnen är 

som regel att alltid 

stänga av vägen från 

båda håll i ett inledningsskede. 

På väg med vajerräcken gäller 

att om man vid något tillfälle 

tar den andra körbanan i anspråk, 

ska man skylta denna på 

Bakdel av avspärrningsvagn. 

tung att hantera och drar ned 

hastigheten på utryckningsfordonet. 

Bloss 

Kan användas som förstärkning 

av varningsskyltning, men var 

försiktig vid hanteringen. 

Reflexvästar 

För egen säkerhet och vid trafikdirigering. 

ska förvissa sig om att arbetstagaren 

har den utbildning som behövs och 

vet vad att iaktta för att undgå risker i 

arbetet, exempelvis vid trafikdirigering. 

Dessutom 

Rikspolisstyrelsen har gett ut allmänna 

råd om varningsanordningar 

vid trafikolycka på väg (FAP 330-3) 

Vägverket har gett ut en handbok i 

trafikreglering (Publ 1991:7) 

31 

samma sätt. På sådana vägar är 

det extra viktigt att tänka till: 

från vilket håll kommer vi 

snabbast och enklast fram till 

platsen? 

Skylta åt båda håll! 

5 

Följ rekommenderade 

avstånd, se under ”Van- 

liga frågor”. 

Upprepa om möjligt 

6 

till. 

7 

varningsskyltningen 

om utrustningen räcker 

Vid bärgning och sanering: 

överlåt åt polisen 

att sköta avspärrning 

och trafikdirigering vid 

behov. Det samma gäller avspärrning 

vid sprängrisk, brandrök 

eller utsläpp av farligt 

gods. 

Kurs 

Brandmannaskolan 

Innehåll: Räddning vid trafikolycka, 

losstagning, medicinskt 

omhändertagande, avspärrning 

och fordonsplacering. 

För: Personal vid räddningstjänsten 

och ambulanssjukvården. 

Omfattning: Fyra dagars 

handledarutbildning i teori och 

praktik, inklusive studiepaket. 

Tid & plats: 1-4 september 

Rosersberg, 20-23 oktober 

Sandö, 4-7 november Revinge. 

Anmälan görs till respektive 

skola. 

Läraren 

Namn: 

Dan 

Wargclou 

Ålder: 49 år 

Bostadsort: 

Mariestad 

Yrkesbakgrund: 

räddningstjänsten Mariestad 

sedan 1976, brandman heltid, 

förman. Lärare vid Räddningsverkets 

skola Skövde sedan 

1996, ansvarsområde räddning 

trafikolycka. 

Fritid: golf, fågeljakt och hunden 

Tanja, en nova scotia 

duck tollingretriever.

32 

Erfarenheter 

Ammoniakkylskåpen 

Hur farliga 

är de 

egentligen? 

De finns på hotellrummet, i 

pausrummet på jobbet, i 

smålägenheterna på universitetsområdet, 

i pensionärsbostaden 

på servicehemmet 

och på många andra platser. 

Det handlar om små kylskåp 

som innehåller ammoniak 

Fördelen med de så kallade absorptionskylskåpen 

är att de är 

både vibrationsfria och tysta. 

Till skillnad från de mera vanliga 

kompressorskåpen drivs de 

av en värmekälla och saknar 

rörliga delar. De är därför närmast 

outslitliga. 

Nackdelen är att de äldre kylskåpen 

drar ganska mycket 

energi. Dessutom innehåller de 

upp till ett par hundra gram 

ammoniak som är löst i vatten. 

Om det blir ett läckage frigörs 

en del av ammoniaken 

och det blir en mycket obehaglig 

lukt. 

Räddningsverkets brandutredarprogram 

har under de se- 

naste åren fått in sammanlagt 

ett 20-tal rapporter om ammoniakläckage 

från absorptionskylskåp. 

I flera av dessa fall har 

människor tvingats fly hals 

över huvud med rinnande 

ögon och irriterade andningsvägar. 

Några personer uppger 

att de till och med fruktat för 

sitt liv. 

Riskbedömning 

Ammoniak är en vätska/gas 

som ofta förekommer i naturen, 

exempelvis i stallmiljö. 

Ämnet är förnimbart redan vid 

mycket låga halter. Det gör att 

man får en tidig varning om 

något är fel. 

Först vid mycket höga koncentrationer 

uppstår fara för 

människors liv eller hälsa. 

Teoretiskt räcker ammoniakmängden 

i ett mindre absorptionskylskåp 

för att det ska 

uppstå en skadlig halt ammoniakgas 

i ett rum med volymen 

30 kubikmeter. 

Men vid ett läckage avgår am- 

moniaken bara 

långsamt ur lösningen. 

Också på 

lång sikt kommer 

bara en del av ammoniakmängden 

att avdunsta. 

Resten blir kvar 

i vattenlösningen i kylsystemet. 

I praktiken blir 

koncentrationen inte så 

hög att den vållar några allvarliga 

personskador. 

Därför uppstår läckage 

Köldmediet i ett absorptionskylskåp 

cirkulerar utan hjälp 

av pumpar. Om ventilationen 

blir dålig kan cirkulationen 

upphöra. Det innebär att kylskåpet 

inte längre fungerar. 

Däremot arbetar värmepatronen 

fortfarande med full effekt. 

I sämsta fall kan trycket bli 

så högt att det uppstå en bristning 

i materialet och köldmediet 

kommer ut. 

Åtgärder 

För att undvika skadligt över- 

Ammoniak läckte på äldreboende 

T 

idigt en morgon läckte 

ammoniak från ett kyl- 

skåp i ett patientrum på 

ett äldreboende i Västsverige. 

Lyckligtvis observerade en 

undersköterska händelsen i ett 

tidigt skede och den svårt sjuka 

kvinnan som bodde i rummet 

kunde genast evakueras. Personskadorna 

begränsades till 

rinnande ögon och måttlig huvudvärk 

hos såväl patienten 

som personalen 

Om läckaget i stället inträffat 

på natten kunde följderna blivit 

mycket allvarliga. Eftersom 

den dementa kvinnan vare sig 

kan påkalla hjälp eller förflytta 

sig själv hade hon förmodligen 

blivit exponerad för gasen under 

lång tid. 

Sedan personalen flyttat det 

läckande kylskåpet utomhus 

gjorde de en enkel undersökning. 

På skåpets baksida fanns 

ett tjockare rör som fortfarande 

var så varmt att det inte gick 

att ta på det. Röret hade varit 

svartmålat men färgen hade 

flagnat. Enligt märkplåten var 

kylskåpet av typ Electrolux 

EA0300C. 

På äldreboendet finns ytterligare 

71 boenderum som alla är 

utrustade med samma typ av 

kylskåp. Efter händelsen med 

läckaget har samtliga kylskåp 

som inte används kopplats ur. 

Texten bygger på en incidentrapport 

från det drabbade äldreboendet 

. 

tryck införde tillverkaren för 

ett par år sedan ett system som 

stänger av värmetillförseln automatiskt 

om kylningen inte 

fungerar. På nya absorptionskylskåp 

är risken för större 

läckage därmed borta. 

Att byta ut alla äldre absorptionskylskåp 

bedöms inte vare 

sig realistiskt eller nödvändigt. 

Någon olycka med allvarliga 

personskador är inte känd trots 

att det finns cirka 20 miljoner 

sådana kylskåp i drift runt om i 

världen. 

Absorptionskylskåp är mycket 

säkra, men om man har äldre 

kylskåp föreslår den nuvaran- 

Erfarenheter 

■ Att vakna av att rummet är 

fyllt av giftig ammoniakgas 

måste vara en skrämmande 

upplevelse: ögonen rinner, svår 

hosta, kraftigt irriterade andningsvägar, 

panikkänslor… 

■ För den som dessutom är 

handikappad och inte kan ta sig 

ut utan hjälp kan situationen bli 

livshotande. 

■ Men för en frisk människa är 

Foto: ULF ERLANDSSON 

Minibaren på hotellet, ett av de små 

kylskåp som innehåller ammoniak. 

de tillverkaren Dometic AB följande 

åtgärder: 

■ Ha som rutin att någorlunda 

regelbundet kontrollera att 

kylskåpen verkligen fungerar 

och kyler. Skåp som inte fungerar 

ska stängas av och anmälas 

för serviceåtgärd. 

■ Se till att kylskåpen har så 

god ventilation som möjligt. 

■ Ta gärna kontakt med Dometic 

AB för att diskutera eventuella 

åtgärder. Kontaktperson 

är Maria Ottosson, tel 08- 

501 025 29 

ULF ERLANDSSON 

det inte så farligt som det verkar. 

En kortvarig ammoniakchock 

ger inga bestående skador. 

Dessutom blir inte koncentrationen 

så hög som man tror. 

■ Orsaken till ett plötsligt 

större läckage är troligen att 

kylsystemet blivit överhettat. 

Det beror i sin tur på att kylskåpet 

slutat fungera. 

■ Ett äldre absorptionskylskåp 

som slutar fungera måste 

stängas av. Kontrollera därför 

kylfunktionen regelbundet.

Så farligt är ammoniak 

4-5 ppm 

Effekt: Förnimbart för de flesta 

individer. 

50 ppm 

Effekt: Takgränsvärde enligt 

ASS, max fem minuter per arbetsdag. 

100 ppm 

Effekt:: Märkbar irritation på 

andningsvägar. 

400-700 ppm 

Effekt: Omedelbart irriterande 

för näsa, hals och ögon, kan 

ge bestående skador vid expo- 

nering mer än en timme. 

1 700 ppm 

Effekt: Svår hosta, kraftigt irriterande 

för ögon, näsa och 

hals, kan orsaka dödsfall vid 

längre exponering än 30 minuter. 

2 000-5 000 ppm 

Effekt: Svår hosta, kraftigt irriterande 

för ögon, näsa och 

hals, kan orsaka dödsfall vid 

längre exponering än 15 minuter. 

Fotnot: ppm = miljondelar. 

20 miljoner kylskåp i bruk 

Brandutredare Bertil Nilsson 

vid räddningstjänsten i Lund 

(numera lärare vid räddningsskolan 

i Revinge) gjorde 2000 

en utredning om riskerna med 

absorptionskylskåp. 

Tillsammans med kollegor 

och experter från dåvarande 

tillverkaren Electrolux redovisade 

han följande erfarenheter: 

■ Electrolux har sedan starten 

1925 tillverkat och sålt 

över 50 miljoner absorptionskylskåp. 

Man uppskattar att 

ungefär 20 miljoner av dessa 

fortfarande är i bruk någonstans 

i världen. 

■ Som köldbärare i absorptionskylskåp 

använder man en 

lösning av ungefär en tredjedel 

ammoniak och två tredjedelar 

vatten. 

■ Absorptionskylskåp finns i 

olika storlekar och utföranden. 

Mängden sköldbärare varierar 

mellan 0,25 och 1,0 liter 

varav 35 procent ammoniaklösning. 

Det innebär att skåpen 

innehåller mellan 90 och 

350 gram ren ammoniak. 

■ Systemet provtrycks vid 

tillverkningen till 60 bar med 

täthetskontroll i vattenbad. 

Erfarenheter 

Test av solstrålar mot storbildsskärm gav brand med lågor efter endast ett fåtal sekunder. Försöket 

upprepades flera gånger, med samma resultat. 

Farliga solstrålar 

Storbildsskärm kan 

snabbt orsaka brand 

V 

arje vår och höst får 

Räddningsverkets 

brandutredarprogram 

in rapporter om brandtillbud 

på grund av att solens strålar 

fokuserats på något brännbart 

föremål. 

Oftast handlar det om förstoringsglas 

eller konkava rakspeglar 

som samlat solstrålarna. 

Vid några tillfällen har 

brännglaseffekten uppkommit 

när solen lyst genom en vattenfylld 

flaska eller vas. 

Lyckligtvis blir det oftast 

bara ett tillbud. De samlade 

solstrålarna gör ett märke eller 

bränner ett svart streck på underlaget. 

Men det blir sällan 

någon brand med lågor. 

En av de få rapporter som 

handlar om en riktig brand 

kommer från Norrköping. Det 

var ett litet klotformat akvarium 

med en guldfisk som fungerade 

som brännglas. 

Solstrålarna fokuserade på 

en soffa som fattade eld. Branden 

kunde snabbt släckas och 

vare sig människor eller fisk 

kom till skada. 

Förstoringsskärm till TV:n 

De senast inkomna rapporterna 

om optiska brandtillbud 

gäller så kallade storbildsskärmar 

till TV-apparater. 

En storbildsskärm är en 

plastskiva som placeras strax 

framför TV:s bildruta. Den fungerar 

som ett förstoringsglas 

och gör så att bilden uppfattas 

som cirka 25 procent större än 

det ursprungliga formatet. 

Det är en god hjälp för män- 

niskor med nedsatt syn. Skärmarna 

ingår därför i landstingens 

utbud av hjälpmedel för 

synskadade. 

En storbildsskärm kan monteras 

på flera olika sätt. Den populäraste 

modellen är en benställning 

med hjul. Det gör att 

skärmen snabbt kan flyttas undan 

om den inte behövs. Detta 

innebär i sin tur att den av 

misstag kan placeras så att infallande 

solstrålar fokuseras på 

något brännbart. 

Några experiment 

En dag i våras besökte jag Syncentralen 

i Växjö. 

Där fick jag bland annat låna 

en storbildsskärm som jag tog 

med ut i solen för några enkla 

experiment. 

När skärmen hölls parallellt 

med en kartong av vit wellpapp 

på cirka 95 centimeters avstånd 

fokuserades solstrålarna 

så att det uppstod brand med 

lågor redan efter ett fåtal sekunder. 

Försöket upprepades 

flera gånger med samma resultat. 

Det verkar som om brännvidden 

ligger inom ett ganska 

brett område, uppskattningsvis 

mellan 90-100 centimeter. 

Motsvarande experiment 

med en konkav rakspegel av 

plast visade att fokus låg cirka 

35 centimeter framför spegeln. 

Men trots enträgna försök 

lyckades jag inte uppnå sådan 

värmekoncentration att det 

uppstod brand i en bit papper 

som jag placerat just i brännpunkten. 

33 

Foto: ULF ERLANDSSON 

Solstrålarna genom läslampan 

fokuserades på tidningspapper. 

Det började snabbt att 

ryka, efter en stund brann det. 

Försök med en cirkelformad 

läslampa med inbyggt förstoringsglas 

gav mera värme. När 

solstrålarna fokuserades på ett 

papper började det genast att 

ryka och efter en stund slog 

den första lågan upp. 

ULF ERLANDSSON 

Ulf Erlandsson är anställd 

vid Räddningsverket 

med uppgift 

att bland annat leda 

ett stort brandutredningsprojekt. 

Erlandsson medverkar 

i Sirenen med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar 

med glädje emot synpunkter och 

tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470-208 04, e-post: 

ulf.erlandsson@srv.se

34 

I 

rén Andersson på Räddningsverket 

sa följande i en mor- 

gontidning om den nya 

brandmannautbildningen: ”att 

nu är det slut med tut och sprut”. 

Alltså – nu kommer nya brandmän 

som är mer teoretiska och 

kan förebygga alla olyckor. Är 

det verkligen så att brandmän 

med gamla brandmannautbildningen 

är av sämre sort? 

Irén Andersson borde besöka 

en brandstation och se med 

egna ögon hur verksamheten 

fungerar. 

Morgondagens räddningstjänst 

kommer fortfarande att 

behöva praktiker från andra yrkesgrupper 

för att fortsätta utveckla 

räddningstjänsten. 

Vi pratar om brandmän som 

sköter daglig verksamhet som 

larm, övningar, extern och intern 

utbildning, förebyggande 

och skolverksamhet med mera. 

Vi pratar om brandmän som 

sköter drift och underhåll av lokaliteter, 

fordon och utrustning 

och som därmed är kostnadseffektiva 

för kommunen. 

Men framför allt pratar vi om 

lagspelare med hög social kompetens 

som får en grupp att fungera. 

Vi pratar om personer som 

kan lösa uppgifter under daglig 

verksamhet och särskilt under 

insats – tack vare tidigare erfarenheter 

från arbetslivet. 

Först beklagar jag att jag i en telefonkontakt 

med en journalist 

använde uttrycket ”tut och 

sprut” och att det kom att användas 

i artikeln på ett olyckligt 

sätt. 

Den nya tvååriga utbildningen 

i skydd mot olyckor kommer 

förhoppningsvis att bidra 

till att svensk räddningstjänst 

står bättre rustad inför kraven 

på de förändringar i samhället 

som bland annat den nya lagen 

om skydd mot olyckor kommer 

att medföra. 

De ”nya brandmännen” kommer 

att ha en både längre och 

bredare utbildning än dagens 

brandmän även om flertalet 

saknar arbetslivserfarenhet 

från räddningstjänst. 

I den tvååriga utbildningen 

ingår en temin LIA (lärande i 

arbetet) som de studerande 

Ordet fritt 

Ny utbildning ingen lösning 

Dagens brandmän 

behövs i framtiden 

”Idésprutor” som trollar med 

knäna och lagspelare som är 

”vattenbärare” – brandmän 

som under insats arbetar tills 

det smakar ”skit i käften”. 

Ren förolämpning 

Irén Anderssons påstående att 

det nu är slut på ”tut och sprut” 

är en ren förolämpning mot dagens 

brandmän. Det visar även 

på Räddningsverkets totala 

okunskap om dagens verksamhet. 

Det verket nu gör med den 

nya utbildningen är att man i 

princip stänger ute en hel kategori 

människor. Människor 

med arbetslivserfarenhet, som 

har gjort dagens räddningstjänst 

till vad den är och stärkt 

Sveriges position som en av de 

ledande räddningstjänsterna i 

världen. 

Det kan inte finnas många 

utav de personer som vi också 

behöver, nämligen personer 

med tidigare erfarenhet och 

med yrkesutbildning, som tar 

ledigt under två år. Två år med 

studielån, samt familjeförsörjare, 

för att utbilda sig till brandman 

utan att vara garanterad 

arbete som brandman. Ungefär 

som att söka polisskolan med 

studielån och efter avslutad utbildning 

se om man är lämplig 

för att få arbete. 

Undrar hur Räddningsverket 

kommer att genomföra i kommunal 


Det är viktigt att i sammanhanget 

poängtera att dagens 

brandmän med sin långa erfarenhet 

från yrket kommer att 

ha mycket kunskap att tillföra 

tvåårsbrandmännen och de senare 

kommer att kunna bidra 

med sina kunskaper från den 

breddade utbildningen. 

Tillsammans borde de nya 

och de gamla brandmännens 

sammantagna kompetens utgöra 

en stark kunskapsresurs 

för ett tryggt och säkert samhälle. 

En uppmaning till kommunal 

räddningstjänst är – ”Bygg 

inte vindskydd nu när förändringens 

vindar blåser utan 

bygg i stället väderkvarnar”, 

det tjänar alla på! 

En breddning av "brandkå- 

ska testa om de sökande är höjdrädda 

eller har klaustrofobi. Verket 

har sagt att det ska ske i samband 

med rullbandstest. Ännu 

mer intressant blir det att se hur 

Räddningsverket ska klara att 

göra brandman av en person 

som inte är lämplig. Alltså en 

person som har egenskaper som 

inte passar in för yrket eller i en 

grupp. Eller blir det kommunens 

uppgift att ta bort de 

olämpliga? 

Vissa personligheter eller 

egenskaper hos sökande till 

brandmannautbildningen kan 

inte ens Irén Andersson eller 

Räddningsverket ändra på under 

en tvåårig utbildning. 

Är det värt priset? 

Det är intressant att det finns 

personer som har sökt varje utlyst 

tjänst som brandman i riket 

utan att bli antagen. Dessa har 

alla klarat rullbandstestet, 

höjdtestet och klaustrofobitestet, 

men befunnits olämpliga 

som brandmän. Jag vet att det 

finns personer bland dessa som 

har sökt och blivit antagna till 

den nya brandmannautbildningen. 

Är detta värt priset för att nå 

målet med ökad mångfald 

inom räddningstjänsterna? Var 

finns referenserna för liknande 

utbildningar och antagnings- 

rens" verksamhet initierades av 

räddningstjänstlagen i mitten 

av 80-talet, alltså ungefär samtidigt 

som Räddningsverket 

bildades. 

Därför har vi en hög nivå 

Blivande brandmän fick genom 

Räddningsverket en 

mycket bredare utbildning än 

någonsin tidigare i Sverige – 

det gäller både heltids- och deltidsbrandmän. 

Så det är nog 

snarare verkets nya utbildning 

för brandmän från 1986 och 

framåt som placerat svensk 

räddningstjänst på en internationellt 

hög nivå än Cederbergs 

hänvisning till arbetslivserfarenhet. 

Anders Cederberg tycker att 

jag borde besöka brandstationer. 

Jag ser gärna fram mot fler 

besök på landets många brand- 

system? Faktum är att dagens 

brandmän är väldigt duktiga 

yrkesmän och utan dem hade vi 

inte varit där vi är i dag. Dagens 

brandmän kommer att behövas 

även i morgondagens räddningstjänst. 

Jag lyfter på hatten åt Jan Wisén, 

brandchef i Södra Rosla- 

stationer, utöver de många jag 

redan genomfört. Jag har också 

dagligen många samtal med 

brandmän. 

Mitt intryck är att en del erfarna 

brandmän är oroliga för 

att möta framtiden med de 

krav som ställs på en breddning 

av yrket. Samtidigt har jag 

träffat många som välkomnat 

den nya utbildningen och vad 

den kan tillföra svensk räddningstjänst. 

Operativt behövs alltid 

Cederberg skriver att ”dagens 

brandmän behövs i morgondagens 

räddningstjänst”. Visst är 

det så, annars skulle räddningstjänsten 

kollapsa de närmaste 

decennierna. Men det 

handlar även om att lyfta blicken, 

se till nya behov, till målgruppernas 

efterfrågan och 

gen, för hans inlägg i ett tidigare 

nummer av Sirenen. Räddningsverket 

däremot borde be 

Sveriges alla brandmän om ursäkt 

för det nervärderande uttalandet 

från Irén Andersson. 

Anders Cederberg 

Skaf, Stockholms brandförsvar 

Svar direkt från Räddningsverket 

Både dagens och framtidens brandmän b 

inse att yrket inte bara handlar 

om ”tut och sprut”! Detta gäller 

både dagens och morgondagens 

brandmän. 

Operativ räddningstjänst 

kommer alltid att behövas och 

jag kan lugna Anders Cederberg 

med att studerande som 

går den nya tvååriga utbildningen 

kommer att få en mer 

gedigen och omfattande 

räddningstjänstutbildning än 

de som gått Räddningsverkets 

gamla utbildning och ännu 

mer än de som tidigare enbart 

utbildats i kommunal regi. 

Därutöver får de kunskaper 

inom bland annat förebyggande 

arbete som innebär att de 

kan jobba mycket bredare än 

dagens brandmän. Allt i överensstämmelse 

med den nya lagen 

om skydd mot olyckor, 

som från årsskiftet ersätter nu-

ehövs 


Vilken utbildning och vilka 

uppgifter ska brandmän ha i 

framtiden? Dessa frågor tas 

upp av Anders Cederberg och 

signaturen “Larry M”. Båda insändarna 

kommenteras av företrädare 

för Centrum för riskoch 

säkerhetsutbildning. 

varande räddningstjänstlag. 

Bred förankring 

Den nya tvååriga utbildningen 

Skydd mot olyckor har arbetats 

fram i bred förankring 

mellan berörda arbetsgivarocharbetstagarorganisationer. 

Verket hoppas genom det 

arbetssättet ha skapat förutsättningar 

för att ta tillvara de 

synpunkter och önskemål som 

finns hos berörda avnämare. 

Verkets förhoppning är att 

utbildningen ska mottas positivt 

av både de studerande och 

kommande arbetsgivare – inte 

minst den kommunala räddningstjänsten. 

Irén Andersson 

Centrum för riskoch 

säkerhetsutbildning 

U 

nder parollen "Bli brandman 

på riktigt" har 

Räddningsverket mark- 

nadsfört sin nya tvååriga utbildning 

Skydd mot olyckor, men 

man kan fundera på om det 

verkligen är riktiga brandmän 

som utexamineras från 2005. 

Risken är att det kommer ut 

ett stort antal teoretiker med 

tummen mitt i handen och som 

kommer att förlita sig på sina 

äldre och mer praktiskt lagda 

kollegor. Visst förstår jag att 

räddningstjänsten måste förnya 

sig och jobba mer med förebyggande, 

men när det gäller 

utbildningen tror jag det 

borde finnas två karriärvägar 

för blivande brandmän, en ettårig 

utbildning med inriktning 

Ordet fritt 

Får vi teoretiker med 

tummen mitt i handen? 

på förebyggandearbetet och en 

ettårig utbildning med mer 

praktisk del inriktat mot den 

operativa verksamheten. 

För lång utbildning 

Jag tror också att en studiemedelsberättigad 

tvåårig utbildning 

som leder fram till ett arbete 

med en månadslön på endast 

16 000 kronor och som 

inte ger högskolepoäng är helt 

fel. Dels är utbildningstiden alldeles 

för lång och dels tror jag 

inte att vi får den typ av personal 

inom räddningstjänsten 

som man vill ha, det vill säga 

praktiskt lagda människor med 

muskler både i armar och hjärna. 

Eller varför inte integrera 

utbildningen med gymnasie- 

skolan, det vill säga utveckla de 

räddningsgymansier som i dag 

finns så att den utbildningen 

motsvarar utbildningen i skydd 

mot olyckor. 

Man kan exempelvis utöka 

den utbildningen med en termin 

för att få med det som inte 

ingår i räddningsgymnasiet. 

Det finns ju i dag massor av 

yrkesutbildningar inom gymnasieprogrammen 

så varför 

inte göra brandmansutbildningen 

till en gymnasieutbildning. 

Då spar man ett års utbildningstid 

för ungdomarna. 

Tänk om verket! 

Körkortsproblematiken kan 

man lösa genom att det kan 

ingå körskola i utbildningspla- 

Det är angeläget att vi inte 

vilseleder barn och andra 

Ibland läser man i tidningen 

eller hör på radio eller TV att 

”en person skadades/omkom 

när han klättrade upp på en 

järnvägsvagn och kom i kontakt 

med högspänningsledningen 

och fick ström i sig…” 

Det är mycket farligare än så. 

En person som klättrar upp på 

en järnvägsvagn hinner aldrig 

komma i kontakt med högspänningsledningen. 

Det räcker att han kommer i 

närheten av den för att det ska 

bli ett överslag och en ljusbåge 

som kan döda en människa. 

Det är angeläget att vi som 

jobbar inom räddningstjänsten 

alltid är tydliga så att vi 

inte vilseleder barn och andra 

att det inte är någon fara så 

länge man inte är i kontakt 

med en strömförande ledning. 

Thomas, 

deltidsbrandman i Åhus 

35 

nen. Det finns det flera gymnasieprogram 

som har i dag. 

Tänk om Räddningsverket! 

Kursen i skydd mot olyckor blir 

säkert jättebra, men detta är ju 

varken högskola eller gymnasium 

utan något mitt emellan 

och det är aldrig bra. Låt våra 

blivande brandmän komma direkt 

från gymnasiet! De anställs 

av räddningstjänsten i vederbörlig 

ordning och får då först 

en "lärlingstjänst" på exempelvis 

tolv månader och därefter 

ska de kunna få en vanlig 

brandmanstjänst med "brandmanslicens" 

som bör förnyas, 

till exempel vart femte år. 

Larry M 

Lars Bjergestam: 

– Systemet beställt av våra kunder 

Lars Bjergestam, ställföreträdande 

chef vid Centrum för 

riskoch säkerhetsutbildning 

har gett möjlighet att kommentera 

ovanstående insändare. 

Tack för intressanta synpunkter 

om den fortsatta utvecklingen 

och eventuella framtida förändringar 

av utbildningen till 

brandman. I det arbete som 

startade 1999 och som har lett 

fram till den nya utbildningen 

har de åsikter som du för fram 

stötts och blötts flera gånger. 

Teori kontra praktik liksom 

kopplingar till gymnasieskolan 

har flera gånger diskuterats. De 

lösningar som valts har resulterat 

i det nya utbildningssystem 

som startar nu i höst. 

Det nya utbildningssystemet 

är inte ensidigt utvecklat och 

konstruerat av Räddningsverket 

ensamt, vi ser det snarare som 

en beställning från våra kunder, 

alltså i detta fall kommuner och 

KOMMENTAR från Ulf Erlandsson, 

brandutredare vid 

Räddningsverket: 

Du har helt rätt Thomas. Det 

är både slarvigt och farligt att 

uttrycka sig som du beskriver. 

Högspänd elektrisk ström kan 

ge överslag genom luft på stort 

avstånd beroende på hur hög 

spänningen är. 

En annan viktig faktor är fuktigheten. 

Vatten leder elektrisk 

ström och ju högre luftfuktigheten 

är desto större är risken 

för elektriskt överslag. 

Järnvägens luftledningar är 

normalt på 16 000 Volt. Vid 

regn eller fuktig väderlek kan 

det bli överslag på upp till flera 

decimeters avstånd från själva 

ledningen. 

Från Banverkets säkerhetsavdelning 

betonar man med skärpa 

att obehöriga naturligtvis aldrig 

ska klättra upp på järnvägs- 

berörda fackliga organisationer, 

som alltsedan 1999 deltagit i 

och varit pådrivande i utvecklingen 

mot det nya utbildningssystemet. 

Den nya utbildningen innebär 

en relativt stor förändring både 

för eleverna, de blivande brandmännen, 

för kommunerna som 

arbetsgivare och inte minst för 

Räddningsverkets Centrum för 

riskoch säkerhetsutbildning 

som utbildare. Det finns, som 

vagnar eller ens vistas inom 

järnvägens område. Det är ju 

inte bara faran för elektrisk 

ström det handlar om. Ett tåg 

har mångdubbelt längre 

bromssträcka än en lastbil i 

samma hastighet. Ett tåg som 

kör i 200 km/tim hörs knappast 

när det kommer och har en 

stoppsträcka på 2 000 – 2 500 

meter. 

Mer information om farorna 

hittar du på hemsidan 

www.banverket.se Där finns 

också en fyllig broschyr om 

räddningstjänst vid tågolyckor 

som Banverket tagit fram i samarbete 

med Räddningsverket 

och Rikspolisstyrelsen. Den kan 

beställas via e-post 

birgitta.bergsten@banverket.se 

Ulf Erlandsson 

alltid i omställningstider, ett antal 

osäkerheter. 

Det är också troligt att efterhand 

som vi får erfarenhet vidareutvecklar 

vi och förbättrar delar 

i systemet. Låt oss tillsammans 

ha ögonen öppna för behovet 

att fortsätta förbättra olika 

delar i utbildningen. 

Lars Bjergestam 

Skriv en insändare 

– och få en T-shirt 

Härnedan inbjuder vi dig läsare 

att tycka till. För att ytterligare 

stimulera fler att skriva belönar 

vi er som skickar en insändare 

– och får den publicerad i nummer 

6/03 – med Sirenens eftertraktade 

T-shirt. 

Är du intresserad, kom ihåg 

att uppge adress dit tröjan ska 

skickas och önskad storlek (S, 

M, L, XL, XXL) 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nr 6/03 är 

14 september. Välkommen!

36 

P 

B 

å min gamla kår i Malmö 

drivs projektet ”Kvinnlig 

brandman”. Det ska pågå i 

två år och går ut på att det finns 

för få kvinnor inom räddningstjänsten. 

Är det så unikt? 

1998 startade Stockholms 

brandförsvar projektet ”Kvinnor 

i utryckningsstyrkan”. Målen 

var att fastställa kvinnors 

potential inom utryckningsstyrka 

och att utarbeta en adekvat 

testmodell. 

Jag tycker att Stockholm därmed 

skapat en utmärkt grund 

för att värdera kvinnors medverkan 

i utryckningsstyrkor. 

Professor Åsa Kihlbom, Arbetslivsinstitutet, 

satt i ledningen 

för projektet, vilket ökar dess 

trovärdighet. 

Visade sämre disciplin 

En fråga som inte debatterats, 

men som är intressant i Stockholmsprojektet 

handlar om 

disciplinen. Instruktörerna 

upplevde att kvinnorna jämfört 

med männen visade sämre 

disciplin, initiativförmåga och 

självkännedom, ja till och med 

att de var arroganta och använde 

ett grovt språk. 

De ifrågasatte övningar och 

tycktes ha dålig uppfattning 

om när målet för en övning var 

nått. Instruktörerna menade 

även att kvinnorna inte stöttade 

eller hjälpte varandra. 

I manliga grupper som utbildas 

ser man oftast att alla 

hjälps åt. När jag läste detta 

från Stockholmsprojektet blev 

jag mycket fundersam. Hela 

brandmannayrket går ju ut på 

lagarbete och att man stöttar 

varandra i alla lägen. 

Det kom även fram en del an- 

randmannayrket är i 

grund och botten ett 

hantverksyrke och bör, 

enligt min mening, så vara även 

framgent. Det finns de som menar 

att yrket är tungt och kräver 

stor muskelstyrka och man anser 

därför att kvinnor inte hör 

hemma inom räddningstjänsten. 

Debatten om kvinnliga 

brandmän är dock något onyanserad 

och den tar inte heller 

hänsyn till alla fakta. 

Brandmannayrket är och har 

länge varit tillgänglig för alla. 

Fram till i dag har brandmän 

anställts av kommunerna varpå 

dessa, på grund av lagkrav, har 

skickats till utbildning vid någon 

av Räddningsverkets skolor. 

Kommunerna har då också 

betalat lön och traktamente un- 

dra saker i projektet som att 

kvinnorna hade svårt med bärbara 

stegar, slanglådor, övningsdockor, 

motorsågar och 

motorkapar. Men egentligen är 

det inte så överraskande, kvinnor 

har inte samma muskelstyrka 

som män. 

Jag inser att det är som att 

svära i kyrkan att ta upp dessa 

frågor, men jag konstaterar att 

instruktörerna skrev det i sin 

rapport och det har aldrig 

kommit fram i debatten. 

Detta är hyckleri 

I Malmö-projektet slår projektledaren 

fast att ”det handlar 

inte om att kvotera in kvinnor”. 

Ändå innebär projektet att tjejerna 

under två år ska tränas för 

att klara de krav som ställs på 

brandmän. Vid åtta tillfällen 

får de chansen att göra om momenten 

som ingår i antagningprovet. 

Om de till slut klarar 

alla momenten blir de tillsvidareanställda 

brandmän. 

Jag tycker att detta är hyckleri. 

För mig rör det sig om inkvotering 

och inget annat. Projektet 

kostar sju miljoner och jag 

ställer mig mycket tveksam till 

om detta är det rätta sättet att 

få in fler kvinnor i räddningstjänsten. 

Jag högaktar tjejen i Solna 

som arbetar som brandman. 

Hon är väl den enda från Stockholmsprojektet 

som fortsatte. 

Hon säger att ”naturligtvis ska 

vi anställas på lika villkor”. I 

Lund anställde man vid senaste 

intagningen två tjejer, utan att 

först ha ett projekt på två år. 

Alltså finns det möjligheter för 

tjejer att trots allt få arbete som 

brandman. 

der utbildningstiden. Skillnaden 

med Räddningsverkets förändrade 

utbildning, är att antagningen 

till utbildningen 

sker av Räddningsverket och att 

utbildningen kommer att finansieras 

av eleverna själva, åtminstone 

kost och logi eftersom 

utbildningen som sådan 

precis som tidigare är kostnadsfri. 

Ingen garanti 

De fysiska krav som ställs för utbildningen 

kommer inte att 

skilja sig i den förändrade utbildningen, 

utan kommer som 

tidigare huvudsakligen att baseras 

på Arbetarskyddsverkets 

föreskrifter för rökdykning. 

Man ska då också komma ihåg 

att Räddningsverket under fle- 

Ordet fritt 

Malmös kvinnoprojekt är 

inkvotering – för sju miljoner 

Foto: BO NYSTRAND 

Emma Persson, en av deltagarna i de tester som genomfördes i våras 

i projektet Kvinnlig brandman. Leif Svensson anser att hans 

gamla kår satsar sju miljoner på förtäckt inkvotering. 

De flesta tjejer som läser detta 

tycker väl att jag är en gammal 

mansgris och motståndare 

till kvinnor i räddningstjänsten. 

Men jag vill betona att jag 

vill att fler tjejer ska bli brandmän. 

Det jag vänder mig emot 

är att det på min gamla kår i 

ra år har utbildat kvinnliga 

brandingenjörer, som det har 

ställs motsvarande krav på. Och 

detta har aldrig varit något problem. 

Dessutom har debatten 

om kvinnliga brandingenjörer 

aldrig varit så högljudd som 

den om kvinnliga brandmän, 

vilket kan tyckas märkligt. 

Med det förändrade utbildningssystemet 

finns det fortfarande 

inte någon garanti för att 

antalet kvinnliga brandmän 

kommer att öka, eftersom det 

fortfarande är kommunerna 

som anställer brandmän. Dessutom 

kan kommunerna ställa 

egna fysiska och mentala krav 

på vem man anställer. För en 

kommun är det ju rimligt att 

anställa de som är ”bäst”, såväl 

fysiskt som mentalt. Problemet 

Malmö satsas sju miljoner kronor 

på något som i mina ögon 

påminner om inkvotering. 

Nu får jag väl ta på mig min 

gamla hjälm och solglasögonen 

nästa gång jag går på gymmet 

på Malmö Brandkår. Risken 

finns ju att jag möter de 

är här att vi kanske inte till fullo 

har utrett vad som är ”bäst”, 

dvs. vilka krav brandmannayrket 

ställer på fysisk och mental 

kapacitet. 

Kanske krävs något annat 

Det som man kanske inte heller 

alltid har tagit hänsyn till tidigare, 

är att av samtliga brandmän 

som anställs kommer en 

viss andel att utbildas vidare till 

brandbefäl (brandförmän) varav 

ytterligare ett antal kommer 

att utbildas ytterligare (till 

brandmästare). Motsvarande 

fortbildningssystem kommer 

att finnas även i framtiden, men 

man ska komma ihåg att som 

brandbefäl är det kanske inte 

alltid den fysiska förmågan 

som är avgörande för fram- 


projektanställda tjejerna. Men 

jag tar gärna en diskussion 

med dem. Det är ju för övrigt 

inte deras fel att de hamnat i ett 

projekt som är förtäckt inkvotering 

– kritiken ska i stället riktas 

mot de ansvariga för denna 

kvinnosatsning. 

Leif Svensson 

En glad pensionär, Malmö 

SVAR DIREKT: från Malmö 

Brandkår: 

Projektet kvinnlig brandman 

startades i januari 2003. Syftet 

med projektet är att förbättra 

möjligheterna för kvinnor att 

bli brandmän. Ingen av de 

kvinnliga projektdeltagarna 

kommer att anställas om de 

inte klarar de ordinarie anställningskraven. 

Sedan starten har kvinnorna 

genomgått introduktionsutbildning 

och deltagit i operativ 


I stället för att jag som chef eller 

projektledaren försöker beskriva 

projektet här uppmanar 

jag de som undrar, att kontakta 

tjejerna själva eller deras befäl 

och kollegor för att höra hur 

det faktiskt fungerar i Malmö. 

Leif, du kommer aldrig att 

behöva hjälm och mörka glasögon 

när du kommer till oss på 

kåren. 

Ken Henningson 

Brandchef 

Erling Johansson 

Projektledare 

Nya utbildningen ingen garanti för fler kvinnor 

gång. Det kanske krävs något 

annat. 

Personligen är jag dock övertygad 

om att en ökad andel 

kvinnor inom räddningstjänsten, 

inklusive en generellt ökad 

kompetens inom räddningstjänsten 

hade kunnat uppnås 

på andra sätt än ett förändrat 

utbildningssystem. Och dessutom 

till en lägre kostnad, eftersom 

det förändrade utbildningssystemet 

inte kommer att 

bli billigare för samhället. 

Stefan Svensson 

Tekn.dr.

Olycksfall med barn i hemmet är alltför vanliga, exempelvis där barn i obevakade ögonblick kommer 

över giftiga vätskor (som på den arrangerade bilden). Civilförsvarsförbundet anser att olyckor i hemmet 

borde vara en enorm utmaning för frivilligheten i Sverige. 

Dags att återuppliva 

visionen om en bred 

självskyddsutbildning 

D 

e flesta olyckorna inträffar 

paradoxalt nog i våra 

egna hem. De som drab- 

bas drabbas är framför allt barn 

och äldre. Hemmet är alltså inte 

någon trygg borg. Faktum är att 

inte i någon annan miljö i Sverige 

skördas det fler dödsoffer till 

följd av olyckor än i hemmen. 

Det finns anledning att tala om 

ett folkhälsoproblem. Många 

som dör eller skadas gör det 

”helt i onödan”. 

De största förebyggande satsningarna 

riktas fortfarande 

mot vägtrafiken och bränderna. 

För vägtrafiken har riksdagen 

till och med fattat beslut 

om en ”Nollvision”. 

Många blir 80+ 

Den av regeringen inrättade 

Barnsäkerhetsdelegationen har 

uttalat att Sverige bör fortsätta 

att arbeta intensivt för att inte 

mista sin internationellt ledande 

position inom barnsäkerhetsarbetet. 

Vi hoppas att det 

görs för barnens skull. Men 

bakom alla vackra fraser måste 

man tyvärr konstatera att Civilförsvarsförbundet 

är ganska 

ensamt om att satsa på praktisk 

barnsäkerhetsutbildning. Förbundet 

når varje år ett par hundra 

tusen barn och föräldrar 

med utbildningar som Hitta 

Vilse och första hjälpen för 

barn. 

Samtidigt kommer den i särklass 

största befolkningstillväxten 

under de närmaste decen- 

nierna att ske inom åldersgruppen 

80+. Samtidigt har dagens 

vårdapparat uttalade svårigheter 

att klara av de behov som redan 

finns. Här borde finnas en 

enorm utmaning för frivilligheten 

i Sverige. Fler, äldre och friskare 

pensionärer som i ökad 

omfattning bor hemma behöver 

råd och utbildning för att 

kunna och våga leva ett tryggt 

men aktivt liv. 

Orkade inte fullfölja 

På 1960-talet hade riksdagen 

en vision om en självskyddsutbildning 

som skulle omfatta 

hela folket. Alla medborgare 

skulle få lära sig grundläggande 

hemsäkerhet, brandskydd 

och första hjälpen. Riksdagen 

var på rätt spår, men orkade 

inte fullfölja denna ambition. 

Detta trots att ”vanligt folk” 

inte enbart är de som skadas 

mer än andra, de har också en 

unik möjlighet att själva förebygga 

och hantera situationer 

där liv och egendom riskerar 

att skadas. Inget väl fungerande 

samhälle kan klara sig utan en 

kunnig och engagerad befolkning. 

Det borde vi mer än de 

flesta andra ha lärt oss vid det 

här laget. 

Civilförsvarsförbundet är en 

av de främsta aktörerna inom 

det säkerhetsfrämjande området. 

Vi har under ett drygt decennium 

utbildat närmare två 

miljoner människor för att 

göra dessa mer säkerhetsmed- 

vetna och kapabla att själva 

agera för den egna säkerheten. 

Flera hundra miljarder 

Många gånger är det enkla och 

billiga åtgärder som krävs för 

att uppgradera sin egen säkerhet. 

Problemet är att alltför 

många fortfarande lever i ett 

tillstånd av aningslöshet, som 

har kommit att bli en av de i särklass 

största farorna i Sverige. 

Skadorna kostar stora summor. 

Beräkningar visar på att 

det handlar om åtminstone cirka 

40 miljarder årligen i form 

av vård och rehabilitering etcetera. 

Det är ungefär lika mycket 

som det militära försvaret kostar 

oss. Uppskattningar visar att 

de så kallade humanvärdet, det 

vill säga det mänskliga lidandet, 

kan värderas till ett nästan 

tio gånger så högt belopp, alltså 

närmare 400 miljarder kronor 

– varje år. 

Låt oss återuppliva riksdagens 

vision om en bred självskyddsutbildning 

som når hela 

folket. Men lär samtidigt av dagens 

svenska verklighet och satsa 

huvuddelen av resurserna på 

de två grupper (barn och äldre) 

som främst drabbas och på det 

område (våra hem) där de flesta 

olyckor verkligen sker. 

Hans C Pettersson, v ordf 

Anders M Johansson, 

generalsekreterare 

Civilförsvarsförbundet 

Tris tar nytt grepp 

om begreppen 

Räddningsverket och Tris, 

(Teknikrelaterad informationssamverkan) 

har påbörjat 

ett arbete i syfte att 

utveckla en standard för 

räddningstjänsten. 

Standarden kommer att omfatta 

termer och begrepp för 

processen larm och ledning 

och syftar till att underlätta 

samverkan och informationsutbyte 

inom den kommunala 

räddningstjänsten samt att ge 

förutsättningar för kostnadseffektivare 

teknikutveckling. 

– Arbetet kommer också att 

ligga till grund för att bjuda in 

myndigheter och andra intressenter 

i detta arbete, ju 

förr dess bättre. Det är ju 

många organisationer som 

träffas på de olika skadeplatserna, 

säger projektledaren 

Inge Nilsson vid räddningstjänsten 

i Göteborg. 

Går att hantera 

Det inledande arbetet har visat 

att det finns en stor samsyn 

kring behovet av någon 

form av standard. Samtidigt 

finns det farhågor för det 

komplexa i sakfrågan. 

– Många minns debatten 

om begreppen ”räddnings- 

Räddningsverket utlyste 

förra året forskningspengar 

och nu har tio forskningsprojekt 

valts ut. 

116 ansökningar kom in till 

verket. Sammanlagt motsvarade 

ansökningarna 230 miljoner 

kronor. Det totala beloppet 

att fördela är 24 miljoner 

kronor. I snitt alltså drygt 

två miljoner kronor per projekt. 

I höst ska inriktning, omfattning, 

kostnader och genomförande 

diskuteras med 

de projektansvariga. Samtliga 

projekt ska påbörjas under 

2004. 

Utöver de tio utvalda projekten 

finns en handfull projekt 

på en reservlista. Huruvida 

dessa projekt blir aktuella 

för finansiering beror på utfallet 

av diskussionerna med 

de 10 utvalda projekten. 

Beviljade projekt: 

■ Ragnar Andersson, Karlstads 

universitet: Riskprognosticering 

som underlag för 

samhällets övergripande säkerhetsplanering 

■ Anna Olofsson, Mitthögskolan: 

Att värdera och kom- 

37 

tjänst - brandförsvar -brandkår”, 

men vi inom Tris är övertygade 

om att det går att hantera 

den här typen av frågor. 

Det som stärker oss i denna 

övertygelse är att vi har engagerat 

Sis, Swedish Standards 

Institute för att driva projektet. 

Sis har stor kunskap och 

erfarenhet från tidigare standardiseringsarbeten. 

– Arbetet kommer att leda 

till termkataloger, informationsdefinitioner, 

tekniska 

dokument av olika slag och 

motsvarande, men kanske 

framför allt till gemensamma 

synsätt och metoder som underlättar 

den framtida utvecklingen. 

Målsättningen är att skapa: 

- gemensam terminologi för 

kommunal räddningstjänst 

- effektiv samverkan mellan 

öppna och kommersiella system 

- en generell datamodell för 

kommunal räddningstjänst 

Arbetet så här långt finns 

dokumenterat på hemsidan 

http://tris.srv.se 

E-postadressen till projektet 

är tris@srv.se och Inge Nilsson 

välkomnar synpunkter. 

Tio forskare delar 

på 24 miljoner 

municera risk och säkerhet i 

ett heterogent samhälle 

■ Magnus Rönn, Kungliga 

tekniska högskolan: Samhällsplanering 

med miljö och 

säkerhet i fokus 

■ Birgitta Johansson-Hidén, 

Karlstads universitet: Kommunikation 

och dialog i den 

kommunala räddningstjänstens 

verksamhetsutveckling 

■ Barbro Johansson, SMHI: 

Översvämningsprognoser. 

Utveckling av metoder för 

rikstäckande system 

■ Kent Lindqvist, Linköpings 

univeritet: Kommunbaserat 

säkerhetsfrämjande arbete 

■ Lucie Laflamme, Karolinska 

institutet: Orsaker och utlösande 

faktorer till fallrelaterade 

frakturer bland äldre 

■ Lars Fredholm, Lunds tekniska 

högskola: Effektivare 

ledning vid storskalig räddningstjänst 

och krishantering 

■ Margaret Simonsson, SP, 

Borås: Emissioner från bränder. 

Metoder, modeller och 

mätningar 

■ Gerry Larsson, Försvarshögskolan: 

Ledarskap och beslutsfattande 

under stress vid 

komplexa olyckor

38 Platsannonser Sirenen Nr 5 • 2003 

Civilpliktsrådet: 

Använd vår 

kompetens 

Inrätta en frivilligorganisation 

för färdigutbildade civilpliktiga. 

Det föreslår Civilpliktsrådet 

i en skrivelse till Räddningsverket. 

– Sveriges civilpliktiga får en 

utomordentligt bra utbildning. 

Tyvärr använder sig samhället 

inte av vår kompetens 

efter avslutad utbildning, säger 

Viktor Åberg, ordförande i 

Civilpliktsrådet. 

I dagsläget utbildas årligen 

ett tusental civilpliktiga inom 

räddningstjänst och elberedskap. 

– Ett exempel är sanerare 

som får en grundlig utbildning 

i hur man beter sig vid kemiska 

utsläpp, sanering av 

människor och miljö. Den 

kunskap de får skulle kunna 

användas i mycket större omfattning. 

Inom civilplikten för räddningstjänst 

finns tre utbildningar: 

räddningsman, sanerare 

och ammunitionsröjare. 

Tanken med denna eventuella 

frivilligorganisation är att 

den skulle verka på länsnivå 

och kunna användas vid större 

olyckor och naturkatastrofer. 

– Det skulle kunna bygga på 

mobila enheter som kan kallas 

in när den kommunala räddningstjänsten 

inte har kapacitet 

att klara situationen. 

Civilpliktrådet föreslår att 

personalen genom frivilligavtal 

knyts till dessa enheter och 

att de vid insats inom landet 

ersätts med samma belopp 

och försäkringar som deltidsbrandmän. 

I skrivelsen till bland annat 

Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten 

och försvarsminister 

Leni Björklund, 

hoppas rådet på statligt stöd 

och engagemang kring idén. 

Bra idé 

Så här säger Räddningsverkets 

generaldirektör Christina Salomonson 

om förslaget: 

– Jag välkomnar civilpliktsrådets 

idé. Det ligger i tiden och i 

linje med ett vidgat säkerhetstänkande 

att samhällets resurser 

för höjd beredskap ska 

kunna användas även vid allvarliga 

situationer i fredstid. 

– Vi ser just nu över åtgärder 

för att förstärka den kommunala 

räddningstjänsten. En 

tanke är att styra om statliga 

resurser som exempelvis förstärkningsutrustning 

och civilpliktiga 

räddningsmän från 

krigsorienterad riskbild och 

mera ta hänsyn till risker för 

fredstida olyckor. Några kommuner 

i varje län skulle kunna 

förses med förstärkningsresurser, 

bestående av räddningsmän, 

materiel och ledningspersonal 

från kommunal 


ENKÖPING och HÅBO , är belägna mitt i Svealand. Infrastrukturen är mycket väl utbyggd med såväl E 18 som 

Mälarbanan. Kommunerna har tillsammans 55.000 invånare varav 20.000 i tätorten Enköping och 14.000 i tätorten 

Bålsta. I kommunerna finner Du två trevliga Mälarstäder med rika möjligheter till rekreation och en Mälarkust 

som inbjuder till bad och båtliv. Området erbjuder en naturnära och bra boendemiljö. I Enköping finns Signalregementet 

S1 som kommunerna har ett mycket gott samarbetet med. 

Stf RÄDDNINGSCHEF 

Räddningstjänsten Enköping – Håbo består av två heltidskårer, 

fem deltidskårer och ett brandvärn samt en befälsberedskap. 

Genom avtal med landstinget bedrivs ambulansverksamhet 

på brandstationerna i landstingets regi. 

Räddningstjänstens personal utgörs av 40 heltidsanställda 

och 100 deltidsanställda. 

Förutom Dig som vi nu söker finns räddningschef, en stf 

räddningschef, en brandingenjör och två brandinspektörer 

samt en assistent. Idag bedriver förvaltningen ett utvecklat 

förebyggande arbete i ett mycket brett perspektiv. Hela organisationen 

arbetar med att förhindra och skadebegränsa 

olyckor med inriktning på kvalitet och kundanpassning. 

Du kommer att ha samtliga förekommande arbetsuppgifter 

inom räddningstjänsten. Dessutom omfattar arbetet utbildningsaktiviteter 

till skolan, äldreomsorgen mm. Det huvudsakliga 

arbetet sker i Enköping men kan även förekomma i 

Håbo. 

Du skall ha god kondition och hälsa. Du skall klara ett test 

Fackliga företrädare: Ralf Bäckroos SKTF, Christer Eriksson 

SKAF, 0171-25 600 och Mats Lönneberg SKAF tel 

0171-528 54. 

BRANDMAN, heltid 

Du kommer huvudsakligen att ansvara för den förebyggande 

verksamheten samt deltaga i kommunernas befälsjour 

med beredskap var 5:e vecka. Du skall deltaga i kommunernas 

rikshanteringsarbete samt företräda förvaltningen 

i IT- och GIS-ärenden. Räddningstjänsten har ett nära samarbete 

med övriga kommunala förvaltningar vilket ger 

goda möjligheter att påverka beslutsprocesserna. 

Du skall ha genomgått brandingenjörsutbildning. Kompetens 

inom huvudarbetsområdet är meriterande och viss 

erfarenhet erfordras. Ange i ansökan tidigaste tillträdesdag 

och löneanspråk. 

på ergonometercykel( 250 W i sex minuter) eller rullband, 

ha körkort klass BC, vara simkunnig samt ha minst 2-årig 

gymnasieutbildning med lägst betyg 3 i matematik och 

svenska. 

Meriterande är att ha en yrkesutbildning samt att vara utbildad 

brandman liksom datavana. 

Upplysningar lämnas av räddningschef Roland Reuterwall 

tel 0171-25601 eller stf räddningschef Örjan Bergman 

tel 0171-528 51. 

Välkommen med din ansökan till Räddningstjänsten Enköping- Håbo, V Ringgatan 6, 745 31 ENKÖPING. 

Din ansökan vill vi ha senast 2003-09-19. 

Svenska Brandförsvarsföreningen (SBF) är en fristående ideell organisation vars vision är att brandskador inte ska uppstå 

på grund av människors beteende eller av tekniska orsaker.Vår verksamhetsidé är att genom påverkan förebygga bränder 

och begränsa brandskador.Via information, utbildning, förlagsprodukter och teknisk rådgivning arbetar vi för att påverka 

privatpersoner, företag, tillverkare, konsulter och entreprenörer samt regelsystem. 

Söker du frihet att välja och utveckla dina arbetsuppgifter. Då söker vi dig 

Projektledare – brandingenjör 

Utbildningsledare – brandtekniker 

Som projektledare kommer du att ingå i det team av brandingenjörer som svarar för den genuina brandtekniska kompetens 

som ska genomsyra all vår verksamhet. 

Du kommer att: 

• leda såväl nationella som interna brandtekniska projekt 

• föreläsa vid våra utbildningar och vara författare till våra förlagsprodukter 

• svara på remisser och förfrågningar 

Som utbildningsledare kommer du att ingå i det team av brandtekniker som ansvarar för: 

• att SBFs utbildningsutbud motsvarar marknadens behov 

• att det brandtekniska innehållet i utbildningarna och dokumentationen håller högsta kvalitet 

• att de föreläsare vi nyttjar har adekvat brandteknisk och pedagogisk kompetens 

• utvecklingen av befintliga och nya utbildningar 

Utöver din brandtekniska kompetens lägger vi stor vikt vid din sociala kompetens 

Låter det intressant? Kontakta Sven Andersson så berättar han gärna mera.Fackliga representanter är Barbro 

Ahlén, SACO och Bengt Johansson, FTF. Du når samtliga på telefon 08-588 474 00.Vårt kontor är beläget 

på Sturegatan 38 i Stockholm. Vår personalansvarige heter Agneta Lange-Jakobsson,telefon 08-783 70 00. 

Välkommen med din ansökan senast 1 oktober till Svenska Brandförsvarsföreningen, 

Att: Agneta Lange-Jakobsson, 115 87 Stockholm.


Marknadsinriktad Brandingenjör 

Vi förväntar oss 

att du är: 

● Initiativrik 

● Drivande 

● Resultatinriktad 

● Målfokuserad 

● Strukturerad 

● Utåtriktad 

● Ödmjuk 

Vi erbjuder: 

● Utmanande arbetsuppgifter 

● Personlig 

utveckling 

● Medarbetare som 

tror på samarbete 

● Fin arbetsmiljö 

● Framgågsrikt 

företag i tillväxt 

Vi söker en marknadsinriktad brandingenjör, 

man eller kvinna, med placering 

på huvudkontoret i Katrineholm. 

Arbete och ansvar 

Dina huvudsakliga uppgifter blir att 

leda vår utbildningsverksamhet och vidareutveckla 

vårt system för systematiskt 

brandskyddsarbete (SBA). Inom 

ditt ansvarsområde ingår också att utforma 

strategier, initiera och genomföra 

aktiviteter för ökad brandteknisk 

support såväl inom Presto-gruppen 

som för våra kunder i hela Norden. 

Egenskaper och kvalifikationer 

Personligt engagemang och viljan att ta 

ansvar är kärnan i vårt arbetssätt. 

Nyckelorden till vänster är egenskaper 

vi värderar högt. 

Du är utbildad brandingenjör och har 

några års dokumenterad erfarenhet från 

brandtekniskt arbete. 

Platsannonser 

Presto-gruppen är specialiserade inom brandskyddsteknik och marknadsför ett brett program av säkerhetsprodukter 

och tjänster inom brandskydd och utrymning. Totalt är vi ca 185 anställda i Presto-gruppen 

med en väl utbyggd marknads- och serviceorganisation på den nordiska marknaden. Moderbolaget 

AB Förenade Brandredskap finns i Katrineholm 

Välkommen med din ansökan senast den 15 september 2003 

Mer information får du av marknadschef Jan-Eric Larsson på telefon 0150-760 02 alt. 

0733-89 49 14 eller vår VD Anders Danielson på telefon 0155-760 01 alt. 0708-76 01 01 

Du skickar din ansökan till jan-eric.larsson@presto.se alternativt till 

AB Förenade Brandredskap, Box 315, 641 23 Katrineholm 

Varberg förenar den stora stadens möjligheter med den lilla stadens charm. Att 

bo i Varberg innebär en närhet till havet, kulturen och den vackra naturen i 

inlandet. Varberg har en fin stadskärna, goda kommunikationer och en intressant 

historia. I kommunen bor 53 000 människor och befolkningen ökar stadigt. 

Varberg är en av landets tillväxtkommuner och står mitt i en mycket dynamisk 

och spännande brytningstid. Räddningstjänsten har en organisation med sex 

brandstationer och sammanlagt 50 heltidsanställda och 100 deltidsanställda. 

Brandingenjör 

Räddningstjänsten i Varberg söker en brandingenjör som vill vara med och utveckla vårt 

arbete med skydd mot olyckor. Under år 2004 kommer Du att introduceras i verksamheten 

och aktivt deltaga i det förändringsarbete som påbörjas inom de förebyggande och 

operativa enheterna. Efter introduktionsåret kommer Du som brandingenjör att arbeta 

med skydd mot olyckor i alla faser. Det finns även möjligheter till specialisering efter 

egna önskemål och behov. Inom samarbetet i RäddSam Halland får Du deltaga i projekt 

tillsammans med övriga brandingenjörer i länet. Efter introduktionsutbildning ingår Du i 

schemalagd brandingenjörsberedskap för Varbergs och Falkenbergs kommuner. 

Du som söker har brandingenjörsexamen från LTH med Statens Räddningsverks påbyggnadsutbildning 

för brandingenjörer. Tjänsten är en tillsvidareanställning och på heltid. 

Tillträde sker efter överenskommelse. Vi är en mansdominerad arbetsplats och ser därför 

gärna kvinnliga sökanden. 

Vill du veta mer om tjänsten är du välkommen att kontakta räddningschef Jan Sjöstedt, 

telefon 0340-69 72 06 eller e-post jan.sjostedt@kommunen.varberg.se 

Du kan även besöka vår hemsida på www.varberg.se/rad 

Fackligt ombud för CF är Magnus Petersson, telefon 0340-69 72 11 eller e-post 

magnus.petersson@kommunen.varberg.se 

Välkommen med Din ansökan till Varbergs kommun, Personalkontoret, 432 80 Varberg 

senast den 10 september 2003. 

Annonsera i Sirenen 

– boka senast 15 september 

Sirenen är perfekt för dig 

som ska rekrytera personal 

inom sektorn befolkningsskydd 

och räddningstjänst. 

Ingen tidning inom branschen 

har sådan täckning 

som Sirenen. 

Nästa nummer trycks den 

15 september augusti. För 

att vi ska hinna få med din 

annons vill vi att du förhandsbokar 

utrymme senast 

den 4 augusti samt lämnar 

färdig annons senast den 22 

september. 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41 millimeter 

2 spalter 87 millimeter 



39 


Priset är 15 kronor per 

spaltmillimeter (plus 

moms). 

Vad annonsen kostar räknar 

du ut enligt följande 

exempel: En annons som är 

134 millimeter bred (3 spalter) 

och 150 millimeter hög 

kostar 6 750 kronor (3 x 150 

x 15). 

Ring eller e-posta om du 

har några frågor. Kontaktperson 

för annonser är i första 

hand Per Larsson, tel 

054-13 51 02. Är han inte 

inne kan du även tala med 

Gunno Ivansson eller Stig 

Dahlén. 

Minröjningsinsats i Irak förlängd 

Räddningsverket förlängde i 

juli stödet till FN:s minröjningsarbete 

i Irak med ytterligare sex 

månader. Arbetet syftar till att 

öka säkerheten för civilbefolkningen, 

genom att röja oexploderad 

ammunition. 

Räddningstjänsten söker 

BRANDINGENJÖR/BRANDMÄSTARE 

Vi söker dig som vill vara med och utveckla framtidens 

organisation för skydd mot olyckor. 

Upplysningar lämnas av räddningschef Pär-Åke Eriksson 

0430-152 32. 

Information om tjänsten finns på kommunens hemsida 

www.laholm.se 

Välkommen med Din ansökan. 


är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten och befolkningskyddet. Är du inte redan 

prenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis! 

Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40 

❐ 

❐ Adressändring 

❐ 

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

Avsluta prenumerationen 

Namn ……………………………………………………………………… 

Gatuadress ……………………………………………………………… 

Postadress ………………………………………………………………… 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ……………………… 

Vid adressändring 

Insatsen kostar 4,5 miljoner 

kronor och finansieras av Sida. 

Räddningsverkets insats i Irak 

inleddes i början av maj. Den 

svenska gruppen har röjt stora 

mängder oexploderad ammunition 

i området kring Basra. 

Gamla gatuadressen……………………………………………………… 

Gamla postadressen………………………………………………………

40 Platsannonser Sirenen Nr 5 • 2003 

Miljö och teknik 

söker till räddningstjänsten 

STF RÄDDNINGSCHEF 

Räddningstjänsten i Svedala kommun består av en deltidskår med fast anställda befäl. 

Räddningstjänsten handhar förutom traditionell räddningstjänst, civilt försvar, kommunal 

säkerhet, Psykiskt och socialt omhändertagande "POSOM" samt ungdomsbrandkår. En ambulans 

finns stationerad på entreprenad. Vi deltar dessutom i samverkan med kringliggande 

kommuner. 

Som ställföreträdande räddningschef kommer du att arbeta såväl med förebyggande som 

operativ verksamhet. 

I tjänsten ingår beredskap var fjärde vecka, med placering i kommunen. 

För tjänsten förutsätts att du har brandingenjörsexamen LTH med RUB alternativt brandmästarutbildning 

med kompletterande utbildning förebyggande 2 och förvaltning. 

Tjänsten kan till viss del anpassas efter dina förutsättningar och önskemål. 

Du bör vara samarbetsinriktad och tycka om att arbeta i team. 

Då räddningstjänsten aktivt arbetar med jämställdhet, ser vi gärna kvinnliga sökande. 

Körkort 

B körkort fordras. 

Arbetstid/Varaktighet 

Tillsvidareanställning. Heltid. 

Lön 

Individuell lönesättning tillämpas 

Kontaktpersoner 

Örjan Thorné, 040 - 40 82 35, 0709 - 47 82 35 

Lars-Göran Svensson, 040 - 40 82 34, 0709 - 47 82 34 

Bert Åkerberg, 040 - 40 82 15, 0709 - 47 82 15 

Fackliga kontaktpersoner 

SKTF, Karl-Erik Evgård, 040 - 40 71 32 

CF, Tord Larsson, 040 - 40 82 38 

Östra banregionen, Administrativa sektionen söker 

Beredskaps- och säkerhetshandläggare 

med relevant utbildning, gärna från räddningstjänsten, samt 

yrkeserfarenhet. 

För information, kontakta Stefan Bergkvist 08-762 31 31 eller 

www.banverket.se 

Ansökan 

Välkommen med din ansökan till Svedala kommun, personalenheten, 233 80 Svedala. 

Sista ansökningsdag 031001 

Ange referensnummer: 1-03005 

Vi tar emot ansökan via epost: personalenheten@svedala.se 

RÄDDNINGSTJÄNSTEN 

LIDKÖPING - VARA SÖKER 

5 utbildade 

Heltidsbrandmän 

(Refnr 48/03) 

Tjänsten innebär en kombinationstjänst som brandman 

vid räddningstjänsten i Lidköping och som basräddningsman 

vid F7 Såtenäs. Du kommer att arbeta i 

snitt 43 tim/vecka samt ha beredskap i hemmet cirka 

700 timmar per år. Årsarbetstid kommer att tillämpas. 

Du arbetar omväxlande dygn som brandman och dagtid 

som basräddningsman. Undantagsvis är det dygnstjänst 

även som basräddningsman. 

För exempel på lön, se vår hemsida www.lidkoping.se 

I din tjänst som brandman ingår utryckningstjänst och 

de förberedelser som behövs. Vidare kommer du att 

arbeta med förebyggande brandskydd, genomföra 

informationsinsatser mot allmänheten, utföra underhåll 

av fordon och materiel samt övriga förekommande 

arbetsuppgifter. I tjänsten som basräddningsman är den 

huvudsakliga arbetsuppgiften beredskapstjänstgöring, 

beredd att genomföra insats mot luftfartsolycka. 

Krav för tjänsten: 

- Utbildad heltidsbrandman 

- Genomgången nationellt program i gymnasieskolan, 

dock lägst tvåårig gymnasieskola, med matematik 

och svenska från två år med lägst betyg 3 eller 

godkänt, 

- Körkort med lägst B-behörighet, 

- Fysisk och mental status enligt bestämmelserna för 

rök- och kemdykning (AFS 1995:1), 

- Hålla på med och gilla fysisk träning, 

- Simkunnig, 

- Kunna inställa dig på F7 Såtenäs inom 1,5 timme 

under beredskapen, 

- Inte ha moraliska betänkligheter med att hantera 

krigs materiel och ammunition då krigsflygplanen 

kan vara beväpnade. Registerkontroll kommer att 

ske. 

Meriterande: 

- Praktisk läggning kombinerat med teoretisk förmåga. 

- Pedagogiska erfarenheter. 

- Körkort med C-behörighet eller motsvarande. 

- Datorvana. 

Tillträde sker så snart som möjligt. 

Har du frågor kontakta Chef operativ avdelning Thomas 

Thorsell, tel. 0510-77 17 14 eller Räddningstjänstens 

växel 0510-77 17 00. Fackliga företrädare för Kommunal 

är Leif Roos och för SKTF Hans Andersson, tel. 0510-77 17 

00. 

Ansökan skall vara Räddningstjänsten Lidköping - Vara 

tillhanda senast 2003-09-08, under adressen 

Tornväktargatan 2, 531 57 LIDKÖPING. Kommunens eller 

arbetsförmedlingens blankett skall användas. 

Lidköping kommun, Räddningstjänsten Lidköping-Vara 

Tornväktargatan 2, 531 57 LIDKÖPING Vid Vänern 

tfn: 0510-77 17 15, fax: 0510-77 08 39 

www.lidkoping.se 

Läs Sirenen på nätet: 

http://sirenen.srv.se


Platsannonser 

Med 140 000 invånare i Sundsvallsregionen och ytterligare 650 000 personer inom en radie på 20 mil är 

området norra Sveriges största arbetsmarknad. En mycket väl utvecklad infrastruktur förstärker vår strategiska 

placering vid den svenska östkusten, 35 mil norr om Stockholm. 

Inom Räddningstjänsten Sundsvall – Timrå är vi 225 medarbetare som arbetar för att skapa ökad trygghet 

för de ca 111 000 invånare medborgarna som bor i Sundsvall och Timrå kommuner. 

Sundsvall – Timrå Räddningstjänstförbund söker 

Brandingenjör till vår skyddsavdelning 

Dina uppgifter blir att inom ramen för avtal med pappers- och massaindustrin i våra kommuner 

arbeta med processrelaterade skydds- och säkerhetsfrågor. 

Du kommer att med utgångspunkt från vårt nuvarande arbetssätt ansvara för utformningen 

och införandet av Räddningstjänstens framtida arbetssätt inom tillsynsområdet. 

Tjänsten är administrativ. Jour eller beredskap ingår ej i dagsläget . 

Du är Brandingenjör med examen från LTH inklusive RUB- utbildning eller motsvarande. 

Erfarenhet från arbete inom processindustri med fokus på papper och massa samt arbete 

med skydds- och säkerhetsfrågor är meriterande. 

Arbetet innebär många kontakter med andra människor varför Din förmåga att möta och 

samarbeta med andra människor är viktig för oss. Du bör också ha förmåga att leda uppgifter 

från idé till genomförande. 

Intresserad? Välkommen att kontakta oss. 

Bitr Räddningschef Leif Fällman 060-135811, 070-6533786 

Räddningschef Peter Löthman 060-135801, 070-3395801 

Teamledare/Styrkeledare 

Dina arbetsuppgifter blir att inom räddningsavdelningen leda ett av våra skiftlag mot beslutade 

mål- och verksamhetsinriktning. 

● Du ansvarar för att skiftets operativa verksamhet fungerar väl och utvecklas 

● Du är befäl i räddningsstyrka med roll som räddningsledare, skadeplatschef eller sektorchef 

● Du leder och fördelar arbetet inom skiftet 

● Du ansvarar för effektiv personalplanering för eget och andra skift 

● Du genomför arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal 

● Du leder övningar 

● Du genomför information och annan förebyggande verksamhet till allmänhet 

Du har lägst brandförman heltidsutbildning, men gärna Brandmästarutbildning. 

Vi är i en utvecklings- och förändringsprocess och arbetet innebär många kontakter med 

andra människor både inom som utom vår egen organisation. Du bör därför vara öppen, 

förtroendeingivande och lätt att samarbeta med. Du har goda ledaregenskaper och förmåga 

att hantera personal. Du har förmågan att leda arbete från idé till genomförande. Du har 

förståelse och respekt för den demokratiska styrprocessen som styr räddningstjänstens 

verksamhet. 

Intresserad? Välkommen att kontakta oss. 

Stf Räddningschef Tomas Öhrn 060-135810, 070-6633967 

Räddningschef Peter Löthman 060-135801, 070-3395801 

Fackliga företrädare: SKAF; Thomas Funseth, Berthil Jonsson 060-123200, 

SKTF; Björn Nyberg 060-135812 

SACO; David Norlin 060-135803 

Räddningstjänsten välkomnar kvinnliga sökande och sökande med annan etnisk bakgrund. 

Välkommen med din ansökan senast 15 september 2003. 

Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå 

Björneborgsgatan 40 

854 60 Sundsvall 

www.rst.sundsvall.se 

Uneram skrev bok om 

brandskyddsarbete 

En handbok i brandskydd. 

Det har Cecilia Uneram 

saknat. 

Nu har hon själv, på uppdrag 

av Räddningsverket, 

eliminerat bristen. 

– Under mina år som lärare på 

Räddningsverkets skola i Rosersberg 

saknade jag en grundbok 

som kunde utgöra basen i 

undervisningen, säger Cecilia 

som i dag är räddningschef i 

Västra Sörmlands räddningstjänst. 

Hon har skrivit boken ”Skydd 

mot olyckor - handbok i brandskydd 

för räddningstjänstpersonal”. 

– Intresset för helhetsarbete 

med skydd mot olyckor har 

ökat de senaste åren. Jag ser 

vikten av att bygga broar mellan 

den utryckande verksamheten 

och den olycksförebyggande. 

Det är arbetsuppgifter 

som ska komplettera varandra, 

inte konkurrera. 

Skydd mot olyckor behandlar 

brandskydd främst ur räddningstjänst- 

och bygglagstiftningsperspektiv. 

Boken vänder 

sig i första hand till personal 

inom kommunal räddningstjänst 

och är avsedd som en 

grundbok vid kompetensutbildning. 

Nyutgivet från 

Räddningsverket 

Utbildning 

Skydd mot olyckor 

Handbok i brandskydd för 

räddningstjänstpersonal. Skriven 

av Cecilia Uneram, räddningschef 

Västra Sörmland. 

Se artikel ovan. 

Best nr: U30-618/03 

Pris: 150 kronor. 

Så här beställer du 

Annan utgivning 

Att utreda olycksfall 

Teori och praktik med syftet 

att skapa undervisnings- och 

diskussionsunderlag. Författare 

är Carl Rollenhagen. Utgiven 

av Studentlitteratur i 

Lund. 

Kontakt: Tel 046- 31 20 00, 

eller www.studentlitteratur.se 

Best nr: ISBN: 91-44-04243- 

4. 

Pris: 331 kr. 

Cecilia Uneram 

41 

– Men den kan även användas 

som handbok i det dagliga arbetet 

på stationen. 

Boken följer i tur och ordning 

de olika skedena i arbetet 

med skydd mot olyckor som 

presenterades i utredningen 

”Räddningstjänsten i Sverige - 

Rädda och skydda” (SOU 

1998:59). 

Boken har följande kapitel: 

Förhindra olyckor, skadebegränsande 

åtgärder innan 

olycka, förbereda räddningsinsats, 

genomföra räddningsinsats, 

åtgärder efter räddningsinsats. 

Boken är inte komplett 

inom varje delområde, den ger 

snarare en introduktion till arbetet 

med skydd mot olyckor. 

Beställning av boken, se nedan. 

Rapport 

Kommunal räddningstjänst 

2002 

Lägesredovisning av räddningstjänsten. 

Se artikel sid 

10-11. 

Best nr: I99-103/03 

Ange beställningsnummer, eventuellt pris samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054- 13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 


OBS – kan inte beställas 

från Räddningsverket 

Förfäras ej 

50 år med det psykologiska 

försvaret. En biografi om en 

svensk myndighet. Författare 

är Eino Tubin. 

Kontakt: 08-698 33 10, eller 

www.psycdef.se 

Best nr: ISBN 91-87260-03- 

4. 

Pris: 150 kr.

42 

krypto Sirenen Nr 5 • 2003 

11 22 12 16 27 2 1 16 5 8 8 7 20 10 6 11 11 2 11 27 28 6 1 11 9 17 11 1 

18 12 10 2 12 2 7 5 13 2 12 2 2 12 13 2 7 13 7 2 6 2 23 1 2 2 29 16 

9 16 2 2 10 16 5 2 29 2 10 8 23 13 14 2 24 12 24 7 8 2 15 16 17 11 2 7 

17 8 30 5 16 2 16 29 14 2 23 2 2 11 7 27 1 2 2 15 2 16 7 12 2 5 18 9 

11 2 3 2 23 14 7 2 2 28 12 27 2 6 16 2 23 14 5 15 2 12 16 1 17 16 2 28 

2 16 2 19 5 16 3 2 10 12 8 2 2 23 2 28 5 11 2 12 8 3 2 5 2 15 13 6 

15 2 1 12 8 11 20 2 20 8 

23 2 11 27 7 19 2 3 12 11 

15 8 12 1 1 17 16 5 2 18 

15 23 16 12 1 16 2 10 8 20 

2 18 2 2 2 2 2 10 5 27 

28 7 11 6 11 11 2 23 2 7 

7 13 2 27 13 12 15 13 2 8 

7 11 1 2 2 8 2 15 7 2 

22 2 28 17 30 23 11 2 2 3 

2 22 6 16 7 24 12 2 22 18 

25 2 16 12 11 1 2 3 2 

12 30 2 2 11 12 11 2 2 15 

15 16 23 8 8 26 2 19 16 2 

5 29 16 2 12 12 1 2 2 14 

13 2 16 5 2 1 7 11 1 2 6 8 30 2 27 6 10 10 2 17 8 15 2 8 6 16 2 11 

2 16 12 16 2 2 16 1 2 23 8 12 2 29 8 2 2 8 2 13 30 2 10 7 13 12 2 7 

8 7 2 30 23 2 9 12 16 2 7 24 1 16 12 15 13 17 15 15 2 2 8 12 15 2 9 8 

12 30 23 2 14 16 29 22 2 2 24 2 6 2 16 29 2 18 8 2 6 19 5 2 2 27 2 27 

30 20 2 16 7 7 8 8 2 11 2 14 16 2 2 2 11 27 2 16 14 2 18 2 27 5 2 17 

7 2 7 5 2 11 8 12 27 1 2 2 13 11 27 12 2 2 14 2 14 11 27 12 8 8 12 16 

1 6 3 2 6 1 7 2 2 5 22 22 7 2 2 22 23 16 2 14 7 2 2 13 2 8 2 16 

1 16 6 18 27 2 16 23 27 11 9 12 2 18 9 12 16 12 10 12 13 15 2 11 27 23 14 12 

Toppvinsten till Sävedalen 

Den här gången kom den först öppnade rätta 

lösningen från Sävedalen. Vi på Sirenen säger 

grattis till Helena Alexanderson och övriga vinnare. 

Rätt lösning av krypto nr 4/03 gav följande 

mening i de tonade rutorna: 

Nästa år är vi lovade ny stege 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret 

etc): Helena Alexanderson, Sävedalen. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Marita Fredriksson, Tullinge, 

Ingrid Friman, Solna, Rune Falk, Säffle. 

5–8:e pris (resebrandvarnare): Arne Eriksson, Åkersberga, 

Lennart Larson, Bullaren, Gunn Arvidsson, 

Kyrkesund, Bo källkvist, Ludvika. 

Lösningen till kryptot 4/03 

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Arne Forsell, Bildbyrån 

T 

Samma tal – samma bokstav 

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna. 

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. 

Regeln är att samma tal motsvaras av samma bokstav 

hela kryptot igenom. 

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en 

mening som har koppling till bilden. 

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, 

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare. 

Skicka lösningen senast den 15 september till: ”Kryptot”, 

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad. 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Helgardering 

”Brandväg”, men för säkerhets 

skull också skyltarna 

”Förbjudet att elda” och förbud 

att parkera. 

Allt på en gång och på 

samma stolpe. Det tyckte 

Birger Engström, räddningstjänsten 

i Lidköping, var en så 

udda kombination att han 

skickade in bilden till ”Näst 

Sista”. 

För det mesta har vi publicerat 

udda nödutgångar på 

denna sida, men vi tar gärna 

emot också andra bilder ur vår 

ibland overkliga verklighet. Så 

ser du något udda motiv som 

har koppling till räddningstjänsten 

och skydd mot olyckor, 

fram med kameran och 

skicka sedan hit bilder. 

Fotografer som får sina bilder 

publicerade belönas med 

Sirenens eftertraktade T-shirt 

(uppge önskad storlek (S, M, L, 

XL eller XXL) och adress. 

John Peterson, 

tidigare lärare 

på Räddningsverkets 

skola i 

Rosersberg, är 

ny chef för 

räddningsenheten 

vid räddningstjänsten 

i 

Eskilstuna. 

Henrik Alling, ställföreträdande 

chef vid Bergslagens räddningstjänstförbund, 

börjar 1 

september hos Brandskyddslaget 

AB med placering i Karlstad. 

Helena Lindberg efterträder 1 

september Ingvar Åkesson som 

expeditions- och rättschef vid 

försvarsdepartementet. Hon arbetar 

i dag som sakkunnig på 

samma departement. Åkesson 

blir chef för Försvarets radioanstalt. 

Henry Linnsen, 33, börjar vid 

årsskiftet som brandingenjör 

vid räddningstjänsten i Norrtälje 

kommun. Han går för tillfället 

sista året på brandingenjörsut- 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04, e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Per Larsson 

Reporter 

054–13 51 02 

e-post: 

per.larsson@srv.se 

Gunno Ivansson 

Layoutare, reporter 

054–13 51 06 

e-post: 

gunno.ivansson@srv.se 

bildningen i 

Lund.. 

Fyra sökande 

finns till tjänsten 

som 

räddningschef 

i Ängelholm, 

de två ställföreträdande 

cheferna Roger Ekström 

och Christian Svärd 

samt Jörgen Hallberg (räddningschef 

i Värnamo) och 

Bengt-Ove Ohlsson (ställförerädande 

räddningschef i Falkenberg). 

Stig Lindberg, huvudkonsulent 

i Stockholm, har avlidit efter 

en tids sjukdom. Lindberg 

var en profil i räddningstjänstens 

Sverige, bland annat som 

lärare på Räddningsverkets skola 

i Rosersberg. 

■ ■ ■ HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster 

i din organisation byter 

jobb eller någon nyanställs. 

Sirenens uppgift är att beskriva 

utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och stimulera 

till debatt i dessa frågor. 

Enbart Inledaren på sidan 2 är 

att betrakta som Räddningsverkets 

officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 


Telefax: 054–13 56 40 

e-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes 

skriftligt genom att skicka in 

prenumerationstalongen som 



Näst Sista 

Foto: SIV SJÖBERG 

Kristianstad ”årets kommun” 

Civilförsvarsförbundet har tilldelat 

Kristianstad utmärkelsen 

Årets Beredskapskommun 

2003. ”Kommunen arbetar sedan 

flera år målmedvetet med 

att bygga upp en hög beredskap 

för att kunna möta kriser och 

störningar i samhället”, heter 

det bland annat i motiveringen. 

”Citatet 

”Räddningstjänsten 

är som en silo, 

ingen ser in och 

ingen ser heller ut” 

(sagt av ärrad brandingenjör 

i en paus på konferensen 

Brand 2002) 

finns i slutet av varje nummer. 

Upplaga: 36 000 exemplar. 

Adressändring görs genom att 

fylla i talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen faxas, 

054-13 56 40 eller skickas 

till: Prenumeration, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla 

adressen vid adressändring! 

Tryck: VLT Press, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Nästa nummer, 6/03, utkommer 

den 2 oktober. 

På nyhetssidorna i detta nummer kan du läsa om hur 

dödsbrandstatistiken pekar åt fel håll. Allt fler i Sverige 

dör i bränder och siffrorna från första halvåret är sorglig 

läsning. För räddningstjänsten och Räddningsverket är 

siffrorna dessutom besvärande. 

Det är säkert bra med strategier, handlingsprogram och 

pappersplaner om hur dödsbränderna kan bli färre. Men 

mycket bättre vore om kraftfulla konkreta åtgärder sattes in 

– exempelvis en bred satsning på sprinkler i befintliga servicebostäder 

och annat utsatt boende. Andelen äldre i Sverige 

ökar, snart har vi världsrekord 

i 75+ och många fler 

gamla än i dag kommer att 

dö i bränder om inte myndigheterna 

får tummen ur. 

Men även vid nybyggnation 

i vanligt ”Svensson-boende” 

borde sprinkler bli 

krav. Förr var sprinkler en 

svindyr teknisk anordning, 

som kunde börja spruta 

vatten även när det inte brann. I dag har tekniken förfinats 

och priserna gått ner. Nu kostar det inte mer att sprinkla en 

lägenhet än att lägga in heltäckningsmattor. 

Boverket svarar för byggnadsregler, men när det gäller åtgärder 

för att minska dödsbränderna tycks myndigheten 

inte göra många knop. Expertmyndigheten på brandfrågor, 

Räddningsverket, borde jaga på Boverket mer aktivt än hittills. 

Det duger inte att enbart skicka ett brev, som det sedan 

tar minst ett år att få ett ganska intetsägande svar på. 

Vi svenskar har ju en häpnadsväckande förmåga att ta efter 

USA på de flesta områden – skjutvapen, skräpmat, drogkulturer, 

såpoperor och annat. Tänk om vi för en gångs skull 

kunde kopiera nå´t jänkarna är bra på, sprinkler i såväl boende, 

samlingslokaler som industrier. 

En brand i en vårdanläggning i Växjö nyligen kostade två 

människor livet och blev ytterligare en påminnelse om behovet 

av sprinklerkrav. 

Ett offer även för svensk räddningstjänst? 

En annan dödsbrand inträffade i våras i Norrköping, när en 

nyanställd brandman omkom under sin första insats. 

”Han föll offer för en pyroman”, löd en kvällstidningsrubrik. 

Ingen kan bestrida detta påstående, men frågan är om 

han inte också blev ett offer för svensk räddningstjänst? Inte 

i första hand Norrköping-kåren, utan hela den svenska räddningstjänsten 

– det är ju snarast regel än undantag att skicka 

in personal i livsfarliga miljöer även när det inte handlar om 

livräddning. Jag tycker att brandmän och befäl alltför ofta 

tar onödigt stora risker för att rädda egendomsvärden åt försäkringsbolagen. 

Rökdykningen och de regler som hör samman med den 

styr oerhört mycket av verksamheten på kårerna runtom i 

Sverige. Men som den framsynte räddningschefen i Öckerö, 

Kenneth Ericson, konstaterade i ett debattinlägg i Sirenen 

1999 är rökdykningen ett hinder för utveckling. 

Visst, det ska rökdykas när liv finns att rädda. Men fler liv 

skulle kunna räddas genom att förebygga branden och genom 

att anställda i offentliga miljöer och på företag fick lära 

sig hur de agerar när det trots allt börjat brinna. Eller genom 

att se till att räddningstjänsten är snabbare framme med 

små spjutspetsenheter utrustade med skärsläckare som kyler 

ner brandgaserna långt innan rökdykargruppen hunnit 

fram och blivit klar för insats. Sprinkler är ytterligare ett alternativ. 

Varje sprinklerhuvud är berett på minutsnabb 

insats dygnet runt direkt branden 

börjat och innan brandmännen ens dragit 

på sig larmställen nere på stationen. 

■■■ Den nya lagen om skydd mot olyckor 

är äntligen på gång. Många intressanta 

nyheter, men samtidigt känns lagen 

delvis som kejsarens nya kläder. 

Mycket i lagförslaget finns redan i 

nuvarande räddningstjänstlag. En 

del nyheter är hårfina förändringar, 

exempelvis att kommunen 

även ”ska verka för” annat olycksförebyggande 

arbete. I nuvaran- 

de lag står det ”främja”. Skillnaden 

påstås leda till stora förändringar, 

på mig verkar förväntningarna 

närmast som om man 

gjort en hönsfarm av en fjäder. 

Åtgärder 

bättre 

än planer 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs 

i denna kolumn är hans personliga och har inget med 

Räddningsverkets ståndpunkter att göra. 

43


Nr 5 2003 

Han bygger sin pojkdröm 

Gammal kärlek rostar aldrig. Särskilt inte 

vuxna pojkars kärlek till ungdomens favoritbil. 

Tom Thörn föll för Jaguar C-type, en skönhet 

som sopade banan med konkurrenterna 

på Le Mans 1951. 

Att komma över en original C-type är nästan 

omöjligt. Därför har Tom Thörn byggt sig 

en egen. 

– När jag växte upp efter kriget var jag som 

många andra killar intresserad av bilar och motorsport. 

Det var särskilt en bil som fastnade på 

näthinnan: Jaguar C-type. Jag följde tävlingarna 

i tidningarna och förälskade mig i modellen, 

berättar Tom Thörn, projektledare i metod och 

teknik på Räddningsverket. 

C:et står för competition och blev ett modellepitet 

som följdes av D-type och E-type. 

Den byggdes i tre eller fyra exemplar till 24timmarsloppet 

på Le Mans 1951. Utan att ens 

vara färdigutprovad vann bilen loppet. Ett tag 

ledde Jaguar tredubbelt men två av bilarna bröt. 

Först med skivbromsar 

Till 1952 byggdes karossen om men det blev ett 

misslyckande. 1953 var man tillbaka med samma 

modell, men med en revolutionernade nyhet: 

skivbromsar. Det fanns snabbare bilar, men 

tack vare de effektivare skivbromsarna kunde Jaguarförarna 

bromsa senare i kurvorna och segern 

gick återigen till en C-type. 

Efter framgångarna väcktes intresset för bilen 

i USA och det byggdes 53 C-type. (De första tre i 

serien skrotades). Av dessa saknas i dag bara en, 

som stals någon gång i USA, alla andra finns bevarade. 

Finns i byggsats 

Att köpa en av de 49 originalbilarna kostar en 

förmögenhet – om man lyckas övertala någon 

som att sälja sin ögonsten. Modellen är så populär 

att det finns fullskalebyggsatser att köpa, 

men Tom Thörn ville ha en så trogen originalet 

som möjligt och beslöt sig för att bygga en själv. 

– En fördel är att C-type till stora delar är 

byggd av standardkomponenter. 

Det första han skaffade var motor och växellåda 

för fem år sedan. Efter otaliga resor till England 

har han lyckats få tag i nästan alla komponenter. 

– Jag har lärt känna en kille i England som har 

en av originalbilarna. Han har hjälpt mig mycket. 

Originalritningar 

För att kunna sätta ihop delarna och bygga rörramen 

behövde han originalritningar. Via en 

plåtslagare i England fick han tips om en äldre 

herre nordväst om London som hade ritningar. 

Tom Thörn fick adressen och åkte dit. 

– Han pratade om allt möjligt, bjöd på sherry 

och the. Jag var så het men det blev inget tal om 

ritningar. 

Tom fick lämna gentlemannen utan att fått 

föra sitt ärende på tal och trodde att där rök den 

chansen. Men tydligen bestod Tom provet och 

till jul kom ett brev från England med ritningarna. 

Bilen är nu nästan färdig, karossen återstår. En 

kompis CAD-ritar bilen i full skala. Med hjälp av 

ritningarna gör Tom en trådmodell som plåtslagaren 

utgår från vid tillverkning av karossen. 

– Karossen blir den dyraste delen och görs för 

hand av en plåtslagare i Småland. Silversmide i 

bautaformat, som Tom Thörn uttrycker det. 

Köra den till England 

Tom Thörn är bilintresserad men ingen fanatiker 

som bor i verkstaden. 

– Nej, jag tar det ganska lugnt, när det känns 

bra jobbar jag. Jag försöker ha ett socialt liv också. 

Kommer det inte att kännas tomt när bilen 

blir klar? 

– Bilen blir mitt lilla nöje som pensionär. Jag 

har lovat komma till England och 

visa upp den för kompisarna 

på plåtslageriet i Kings Langely 

utanför London. 

Så här ska Tom Thörns Jaguar C-type se ut i färdigt skick. Att förverkliga 

pojkdrömmen kostar honom otaliga arbetstimmar och 

250 000 kronor. 

Text och foto: 


Posttidning B 

Returadress: L 257 

651 80 Karlstad 

Än så länge är bilen bara ett rörskelett. Karossen, 

med sin svepande, mjuka former, ska 

göras för hand av en småländsk plåtslagare. 

– Silversmide i bautaformat, som Tom Thörn uttrycker 

det.

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?