Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7
Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7
Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
36<br />
P<br />
B<br />
å min gamla kår i Malmö<br />
drivs projektet ”Kvinnlig<br />
brandman”. Det ska pågå i<br />
två år och går ut på att det finns<br />
för få kvinnor inom räddningstjänsten.<br />
Är det så unikt?<br />
1998 startade Stockholms<br />
brandförsvar projektet ”Kvinnor<br />
i utryckningsstyrkan”. Målen<br />
var att fastställa kvinnors<br />
potential inom utryckningsstyrka<br />
och att utarbeta en adekvat<br />
testmodell.<br />
Jag tycker att Stockholm därmed<br />
skapat en utmärkt grund<br />
för att värdera kvinnors medverkan<br />
i utryckningsstyrkor.<br />
Professor Åsa Kihlbom, Arbetslivsinstitutet,<br />
satt i ledningen<br />
för projektet, vilket ökar dess<br />
trovärdighet.<br />
Visade sämre disciplin<br />
En fråga som inte debatterats,<br />
men som är intressant i Stockholmsprojektet<br />
handlar om<br />
disciplinen. Instruktörerna<br />
upplevde att kvinnorna jämfört<br />
med männen visade sämre<br />
disciplin, initiativförmåga och<br />
självkännedom, ja till och med<br />
att de var arroganta och använde<br />
ett grovt språk.<br />
De ifrågasatte övningar och<br />
tycktes ha dålig uppfattning<br />
om när målet för en övning var<br />
nått. Instruktörerna menade<br />
även att kvinnorna inte stöttade<br />
eller hjälpte varandra.<br />
I manliga grupper som utbildas<br />
ser man oftast att alla<br />
hjälps åt. När jag läste detta<br />
från Stockholmsprojektet blev<br />
jag mycket fundersam. Hela<br />
brandmannayrket går ju ut på<br />
lagarbete och att man stöttar<br />
varandra i alla lägen.<br />
Det kom även fram en del an-<br />
randmannayrket är i<br />
grund och botten ett<br />
hantverksyrke och bör,<br />
enligt min mening, så vara även<br />
framgent. Det finns de som menar<br />
att yrket är tungt och kräver<br />
stor muskelstyrka och man anser<br />
därför att kvinnor inte hör<br />
hemma inom räddningstjänsten.<br />
Debatten om kvinnliga<br />
brandmän är dock något onyanserad<br />
och den tar inte heller<br />
hänsyn till alla fakta.<br />
Brandmannayrket är och har<br />
länge varit tillgänglig för alla.<br />
Fram till i dag har brandmän<br />
anställts av kommunerna varpå<br />
dessa, på grund av lagkrav, har<br />
skickats till utbildning vid någon<br />
av Räddningsverkets skolor.<br />
Kommunerna har då också<br />
betalat lön och traktamente un-<br />
dra saker i projektet som att<br />
kvinnorna hade svårt med bärbara<br />
stegar, slanglådor, övningsdockor,<br />
motorsågar och<br />
motorkapar. Men egentligen är<br />
det inte så överraskande, kvinnor<br />
har inte samma muskelstyrka<br />
som män.<br />
Jag inser att det är som att<br />
svära i kyrkan att ta upp dessa<br />
frågor, men jag konstaterar att<br />
instruktörerna skrev det i sin<br />
rapport och det har aldrig<br />
kommit fram i debatten.<br />
Detta är hyckleri<br />
I Malmö-projektet slår projektledaren<br />
fast att ”det handlar<br />
inte om att kvotera in kvinnor”.<br />
Ändå innebär projektet att tjejerna<br />
under två år ska tränas för<br />
att klara de krav som ställs på<br />
brandmän. Vid åtta tillfällen<br />
får de chansen att göra om momenten<br />
som ingår i antagningprovet.<br />
Om de till slut klarar<br />
alla momenten blir de tillsvidareanställda<br />
brandmän.<br />
Jag tycker att detta är hyckleri.<br />
För mig rör det sig om inkvotering<br />
och inget annat. Projektet<br />
kostar sju miljoner och jag<br />
ställer mig mycket tveksam till<br />
om detta är det rätta sättet att<br />
få in fler kvinnor i räddningstjänsten.<br />
Jag högaktar tjejen i Solna<br />
som arbetar som brandman.<br />
Hon är väl den enda från Stockholmsprojektet<br />
som fortsatte.<br />
Hon säger att ”naturligtvis ska<br />
vi anställas på lika villkor”. I<br />
Lund anställde man vid senaste<br />
intagningen två tjejer, utan att<br />
först ha ett projekt på två år.<br />
Alltså finns det möjligheter för<br />
tjejer att trots allt få arbete som<br />
brandman.<br />
der utbildningstiden. Skillnaden<br />
med Räddningsverkets förändrade<br />
utbildning, är att antagningen<br />
till utbildningen<br />
sker av Räddningsverket och att<br />
utbildningen kommer att finansieras<br />
av eleverna själva, åtminstone<br />
kost och logi eftersom<br />
utbildningen som sådan<br />
precis som tidigare är kostnadsfri.<br />
Ingen garanti<br />
De fysiska krav som ställs för utbildningen<br />
kommer inte att<br />
skilja sig i den förändrade utbildningen,<br />
utan kommer som<br />
tidigare huvudsakligen att baseras<br />
på Arbetarskyddsverkets<br />
föreskrifter för rökdykning.<br />
Man ska då också komma ihåg<br />
att Räddningsverket under fle-<br />
Ordet fritt<br />
Malmös kvinnoprojekt är<br />
inkvotering – för sju miljoner<br />
Foto: BO NYSTRAND<br />
Emma Persson, en av deltagarna i de tester som genomfördes i våras<br />
i projektet Kvinnlig brandman. Leif Svensson anser att hans<br />
gamla kår satsar sju miljoner på förtäckt inkvotering.<br />
De flesta tjejer som läser detta<br />
tycker väl att jag är en gammal<br />
mansgris och motståndare<br />
till kvinnor i räddningstjänsten.<br />
Men jag vill betona att jag<br />
vill att fler tjejer ska bli brandmän.<br />
Det jag vänder mig emot<br />
är att det på min gamla kår i<br />
ra år har utbildat kvinnliga<br />
brandingenjörer, som det har<br />
ställs motsvarande krav på. Och<br />
detta har aldrig varit något problem.<br />
Dessutom har debatten<br />
om kvinnliga brandingenjörer<br />
aldrig varit så högljudd som<br />
den om kvinnliga brandmän,<br />
vilket kan tyckas märkligt.<br />
Med det förändrade utbildningssystemet<br />
finns det fortfarande<br />
inte någon garanti för att<br />
antalet kvinnliga brandmän<br />
kommer att öka, eftersom det<br />
fortfarande är kommunerna<br />
som anställer brandmän. Dessutom<br />
kan kommunerna ställa<br />
egna fysiska och mentala krav<br />
på vem man anställer. För en<br />
kommun är det ju rimligt att<br />
anställa de som är ”bäst”, såväl<br />
fysiskt som mentalt. Problemet<br />
Malmö satsas sju miljoner kronor<br />
på något som i mina ögon<br />
påminner om inkvotering.<br />
Nu får jag väl ta på mig min<br />
gamla hjälm och solglasögonen<br />
nästa gång jag går på gymmet<br />
på Malmö Brandkår. Risken<br />
finns ju att jag möter de<br />
är här att vi kanske inte till fullo<br />
har utrett vad som är ”bäst”,<br />
dvs. vilka krav brandmannayrket<br />
ställer på fysisk och mental<br />
kapacitet.<br />
Kanske krävs något annat<br />
Det som man kanske inte heller<br />
alltid har tagit hänsyn till tidigare,<br />
är att av samtliga brandmän<br />
som anställs kommer en<br />
viss andel att utbildas vidare till<br />
brandbefäl (brandförmän) varav<br />
ytterligare ett antal kommer<br />
att utbildas ytterligare (till<br />
brandmästare). Motsvarande<br />
fortbildningssystem kommer<br />
att finnas även i framtiden, men<br />
man ska komma ihåg att som<br />
brandbefäl är det kanske inte<br />
alltid den fysiska förmågan<br />
som är avgörande för fram-<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 5 • <strong>2003</strong><br />
projektanställda tjejerna. Men<br />
jag tar gärna en diskussion<br />
med dem. Det är ju för övrigt<br />
inte deras fel att de hamnat i ett<br />
projekt som är förtäckt inkvotering<br />
– kritiken ska i stället riktas<br />
mot de ansvariga för denna<br />
kvinnosatsning.<br />
Leif Svensson<br />
En glad pensionär, Malmö<br />
SVAR DIREKT: från Malmö<br />
Brandkår:<br />
Projektet kvinnlig brandman<br />
startades i januari <strong>2003</strong>. Syftet<br />
med projektet är att förbättra<br />
möjligheterna för kvinnor att<br />
bli brandmän. Ingen av de<br />
kvinnliga projektdeltagarna<br />
kommer att anställas om de<br />
inte klarar de ordinarie anställningskraven.<br />
Sedan starten har kvinnorna<br />
genomgått introduktionsutbildning<br />
och deltagit i operativ<br />
räddningstjänst.<br />
I stället för att jag som chef eller<br />
projektledaren försöker beskriva<br />
projektet här uppmanar<br />
jag de som undrar, att kontakta<br />
tjejerna själva eller deras befäl<br />
och kollegor för att höra hur<br />
det faktiskt fungerar i Malmö.<br />
Leif, du kommer aldrig att<br />
behöva hjälm och mörka glasögon<br />
när du kommer till oss på<br />
kåren.<br />
Ken Henningson<br />
Brandchef<br />
Erling Johansson<br />
Projektledare<br />
Nya utbildningen ingen garanti för fler kvinnor<br />
gång. Det kanske krävs något<br />
annat.<br />
Personligen är jag dock övertygad<br />
om att en ökad andel<br />
kvinnor inom räddningstjänsten,<br />
inklusive en generellt ökad<br />
kompetens inom räddningstjänsten<br />
hade kunnat uppnås<br />
på andra sätt än ett förändrat<br />
utbildningssystem. Och dessutom<br />
till en lägre kostnad, eftersom<br />
det förändrade utbildningssystemet<br />
inte kommer att<br />
bli billigare för samhället.<br />
Stefan Svensson<br />
Tekn.dr.