Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7
Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7
Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sirenen</strong> Nr 5 • <strong>2003</strong><br />
Foto: KATARINA SELLIUS<br />
Vad kan hända här då? Brandmännen Lars-Erik Ramström och Stefan Glad vid räddningstjänsten i Mora, inventerar risker hos industrier<br />
på orten. Här synas företaget ALO Teknik i sömmarna. Kvalitetschef Per Lind anar att vissa detaljer i brandskyddet kunde vara bättre. Senare<br />
får han kostnadsfritt ett förslag på åtgärder från räddningstjänsten. Syftet är att göra företaget till en tryggare arbetsplats.<br />
Att locka fram viljan hos<br />
personalen.<br />
Det har varit det viktigaste<br />
för att få riskprojektet i<br />
Dalarna att snurra.<br />
Alla heltidsanställda brandmän<br />
och brandförmän i Dalarna<br />
jobbar numera med riskinventering.<br />
När länsriskprojektet började<br />
fanns förebyggande avdelningar<br />
och operativa avdelningar<br />
som levde skilda liv.<br />
– Gränser har suddats ut i takt<br />
med att projektet växt sig starkare<br />
ute i räddningstjänsterna.<br />
ske endast åtar oss att göra<br />
punktvisa livräddningsförsök<br />
och begränsa branden vid typolyckan<br />
”brand i komplex anläggning”.<br />
Politikerna tar ställning<br />
Det åskådliggör räddningstjänstems<br />
kapacitetstak för politiker,<br />
allmänhet och brandförsvarets<br />
egen personal.<br />
– Ansvariga politiker får sedan<br />
ta ställning till om de angivna<br />
åtagandena är acceptabla<br />
för respektive typolycka. Om<br />
man finner att ambitionerna är<br />
för låga får man omfördela resurserna<br />
eller tilldela ytterligare<br />
medel för att öka slagkraften<br />
Det bestämdes tidigt<br />
att alla brandmän<br />
och befäl skulle vara<br />
med, på så vis blir det<br />
inte ett isolerat projekt.<br />
Alla strävar med<br />
gemensam ansträngning<br />
åt samma håll,<br />
säger brandingenjör<br />
och projektledare Jonas<br />
Röjås, räddningstjänsten<br />
Dala Mitt,<br />
som varit den som initierat<br />
projektet.<br />
Omställningen till ett helt<br />
nytt sätt att arbeta med risker<br />
har inte gått helt smärtfritt.<br />
mot just den typolyckan, menar<br />
Lundström.<br />
Ska snarast påbörjas<br />
I våras tog räddningstjänsten i<br />
Stockholm nästa stora steg –<br />
helhetsperspektivet: Hur ska<br />
skyddet mot olyckor ordnas för<br />
Stockholms stad?<br />
Frågan ligger nu som ett<br />
ärende hos kommunfullmäktige.<br />
Där föreslår brand- och<br />
räddningsnämnden att arbetet<br />
med stadens handlingsprogram<br />
snarast påbörjas.<br />
– Vi tror att det är lämpligt att<br />
stadsledningskontoret och<br />
brandförsvaret tillsammans<br />
samordnar arbetet.<br />
Tema nya lagen<br />
Passning till räddningscheferna:<br />
– Tala inte om hur jobbet ska göras<br />
Jonas Röjås<br />
– Det har varit motsättningar.Brandmannayrket<br />
är ett fysiskt<br />
krävande arbete<br />
och nu ska man plötsligt<br />
sätta sig vid en dator<br />
och mata in riskdata<br />
från inventeringar<br />
och rita insatsplaner.<br />
Det tar lång<br />
tid att ändra attityder<br />
och det är en process<br />
som inte kan forceras.<br />
Efter två år lever projektet av<br />
sig själv. Ledningen har haft en<br />
viktig roll i arbetet.<br />
– Räddningschefens uppgift<br />
– Vi ser framför oss ett handlingsprogram<br />
för hela staden<br />
med övergripande målformuleringar.<br />
Detaljerna får växa<br />
fram i åtaganden och arbetssätt<br />
ute i de olika förvaltningarna.<br />
På så vis kan olika säkerhetsingredienser<br />
vävas in i den normala<br />
verksamheten. Arbetet<br />
med handlingsprogrammet<br />
förutsätter aktiv medverkan<br />
från flertalet förvaltningar och<br />
bolag i staden.<br />
Kommer inte att hinna<br />
Hittills har dock inte frågan om<br />
handlingsprogram fått den<br />
tyngd räddningstjänsten hoppats<br />
på.<br />
har varit att sätta långsiktiga<br />
mål, förklara varför målen är<br />
bra och sedan stötta personalen<br />
i arbetet. Det viktiga är att<br />
inte tala om hur målet ska nås<br />
och hur jobbet ska göras. Personalen<br />
är inte intresserad av att<br />
göra ”chefens jobb”. Brandmännen<br />
bestämmer själva hur<br />
arbetet läggs upp och de har<br />
fått förtroende att göra det, säger<br />
Röjås.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
et svårt att klara tidplanen<br />
– Det finns större frågor för<br />
politiker att ta itu med. Vi har<br />
inte fått fram vårt budskap och<br />
tjänstemännen inom de flesta<br />
förvaltningar och bolag är nog<br />
ganska ovetande om vad den<br />
nya lagen kommer att innebära<br />
för dem.<br />
– Jag kan redan nu säga att<br />
omställningstiden är för kort<br />
för oss , vi kommer inte att hinna<br />
få fram ett handlingsprogram<br />
till 2005. Att skära på tvären<br />
genom en så här stor stad<br />
och få med alla förvaltningar<br />
tar tid.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Riskinventering<br />
i Dalarna<br />
23<br />
Mora räddningstjänst och<br />
Räddningstjänsten Dala Mitt<br />
(Falun, Borlänge och Säter) påbörjade<br />
1999 ett riskinventeringsarbete<br />
med syfte att öka<br />
riskmedvetenheten, förbättra<br />
säkerheten och låta kommunernas<br />
riskbild styra räddningstjänstens<br />
verksamhet i<br />
större utsträckning än tidigare.<br />
Arbetet innebar att all räddningstjänstpersonal,<br />
såväl utryckande<br />
som förebyggande,<br />
deltog i att inventera, identifiera<br />
och eliminera risker.<br />
Länsriskprojektet<br />
2001 gick länsstyrelsen och<br />
samtliga räddningstjänster i<br />
Dalarna samman i ett regionalt<br />
riskprojekt. Kommunerna<br />
satsade 3.60 kronor/kommuninvånare<br />
och år.<br />
Syftet var att införa en ny modell<br />
för riskhantering (med<br />
Mora och Dala Mitts riskanalysmetod<br />
som förlaga). Riskinventeringar<br />
har pågått under två<br />
år och 850 objekt i länet – hotell,<br />
industrier, sjukhus, vårdi<strong>nr</strong>ättningar<br />
och skolor – har hittills<br />
analyserats avseende<br />
brand- och explosionsrisker.<br />
Räddningstjänsternas arbete<br />
ska fungera som en tändande<br />
gnista för att respektive kommun<br />
ska förbättra sitt säkerhetsarbete.<br />
I de nya handlingsprogrammen<br />
ska kommunerna redovisa<br />
risker, sätta upp mål för säkerheten<br />
och ange hur säkerhetsarbetet<br />
är anordnat.<br />
Mål<br />
Målet är att länets medborgare<br />
ska tillförsäkras en trygg och<br />
säker miljö, där riskerna för<br />
olyckor fortlöpande ska minskas.<br />
2008 ska antalet högriskobjekt<br />
ha minskats med 30<br />
procent.<br />
Högriskobjekt:<br />
När en inventering är gjord<br />
lägger man in resultatet i en<br />
riskmatris med sannolikhet på<br />
ena axeln och konsekvens på<br />
andra axeln. Sammanvägningen<br />
av sannolikhet och konsekvens<br />
blir den samlade risken<br />
på en skala 1-5. Därefter bedöms<br />
vilka åtgärder som bör<br />
genomföras för att minska risken.<br />
En 4:a eller 5:a innebär att<br />
det är ett högriskobjekt.<br />
Gis, geografiskt<br />
informationssystem:<br />
Dalarnas räddningstjänster har<br />
gått samman om Gis.<br />
Resultatet av riskinventeringarna<br />
matas in i en riskdatabas,<br />
kopplad till ett en riskkarta.<br />
GIS är ett bra hjälpmedel för<br />
att behandla stora informationsmängder,<br />
presentera riskbilder<br />
och som stöd vid räddningsinsatser.