Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

6 Nyheter I startblocken inför nya utbildningen Skolornas största utmaning någonsin Den 1 september startar den nya tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor. En eftergymnasial utbildning som bland annat kvalificerar eleven att bli brandman. De fyra räddningsskolorna står i startblocken för sin kanske största utmaning någonsin. Utbildningen sker i regi av Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS), som är Räddningsverkets gamla utbildningsorganisation omstöpt i lite annan form och med egen styrelse. Lika spända och förväntansfulla som de 180 eleverna, 45 per skola, är lärarna. Det rör sig om en helt ny utbildning med en elevkategori som tidigare aldrig funnits på dessa skolor. – Utbildningsmässigt är vi definitivt redo och rustade att ta emot de nya eleverna. Däremot har det varit många frågetecken kring praktiska saker som exempelvis om eleverna ska bo och äta på skolan, säger Thomas Andersson, samordningsansvarig på skolan i Skövde för den nya utbildningen. Utbildningen omfattar 80 studiepoäng eller två års heltidsstudier där en studiepoäng motsvaras av en veckas studier. De som godkänns får en examen i säkerhets- och räddningsarbete. Problembaserat Första uppgiften i början av september blir en introduktionskurs, som ger fyra poäng. Utbildningen kommer huvudsakligen att drivas som så kallat problembaserat lärande, PBL. – Här i Skövde har vi arbetat med PBL de senaste åren, så för lärarna är det inget nytt. Många elever har troligen också arbetat problembaserat, men för en del kommer det att vara nytt och ovant. – Jag gillar arbetssättet jämfört med korvstoppningen i det traditionella lärandet. Ett ökat ansvar läggs på eleverna. De får lära sig ett studie- och arbetssätt som innebär att de kommer ha lättare att angripa problem som dyker upp i arbetslivet. – Men man ska ha klart för sig att PBL inte utan vidare passar alla. Detta måste lärarkåren vara vaksam på i mötet med eleverna. Tidsplanen för första terminen ligger fast. I snitt blir det 15-20 timmars aktivitetsbunden tid per vecka, resten ska eleverna arbeta på egen hand. – Första terminen innebär ganska mycket teori. Det är här man lägger grunden för de fortsatta studierna, säger Thomas Andersson. Men det blir även en hel del handgripligt – eleverna måste ju få känna på vad det är för verksamhet de bestämt sig för att satsa två studieår på. Exempelvis får de iförda rökdykarutrustning gå in i förevisningscontainern och studera brandförlopp, de får klippa i bilar och så vidare. Annorlunda vinklingar Mycket av kursinnehållet är sådant som dagens brandmän inte fått lära sig – det handlar om förebyggande, riskhantering och säkerhetsfrågor i ett bredare perspektiv. – Detta innebär inga problem för lärarkåren. Den har stor bredd och vi har arbetat med dessa frågor i flera år i våra förebyggandekurser. Men det blir en del annorlunda vinklingar, inte minst ur folkhälsoperspektivet, så visst behöver vi lärare också förkovra oss, säger Thomas Andersson, som blir klassföreståndare för den klass som börjar i Skövde 1 september. Det blir en mycket stor klass, 45 elever, alltså närmare dubbelt så många elever som normalt på skolorna. – En hel del av föreläsningarna kommer att genomföras i helklass. Det är främst ur ett pedagogiskt perspektiv som vi väljer att köra halvklass eller i min- dre grupper, exempelvis vid laborationer, förevisningar, färdighetsträning eller övningar. Fyra handledare och en programansvarig lärare är, utöver klassföreståndare Andersson, direkt knutna till premiärkursen. För enskilda föreläsningar kommer huvuddelen av skolans lärare att involveras. STIG DAHLÉN ”Det här blir ett lyft för svensk räddnings Kommer eleverna i den nya tvååriga utbildningen att få jobb efter examen? – Definitivt. Redan nu finns kårer och kommuner som medvetet planerar för att rekrytera den nya generationen brandmän, säger Hans- Olof Uhlman, planeringsansvarig för den nya utbildningen på skolan i Revinge. Uhlman är övertygad om att det blir konkurrens om de nyexaminerade eleverna, särskilt när det gått upp för arbetsgivarna vilken gedigen utbildningen de fått. – Kommunen får inte bara en färdigutbildad operativ brandman, utan också en person med bred kompetens på området risk och säkerhet. Utbildningen ger inte enbart behörighet i att arbeta som brandman, utan kvalificerar även till arbete inom skydd mot olyckor i vidare bemärkelse i kommuner och företag. Cirka 300 sökte till de 45 platserna i första kullen på Revinge. Medelåldern på de antagna är runt 22 år, åtta av dem är kvinnor. 32 av de 45 har anmält att de vill bo på skolan, på Revinge hade man trott på högst ett tiotal. – Vi blev lite tagna på sängen eftersom vi har begränsat antal rum på skolan. Att bo i närliggande Lund är inget alternativ, där finns det 60 lediga rum till 7 000 studenter. Därför söker vi med ljus och lykta efter inkvartering i Revingeby och andra samhällen, säger Uhlman. Kommer att ta tid 1 september kommer de första eleverna, samma datum går anmälningstiden till vårklassen ut. På sikt kommer det samtidigt att finnas 135 elever i den nya utbildningen på skolan, förutom den klass som är ute på praktik i kommunerna. – Om några år kommer detta att dominera utbildningsverksamheten på skolan, även om vi kommer att ha ett brett utbud i övrigt. Hans-Olof Uhlman säger att de nyutbildade brandmännen på sikt kommer att påverka räddningstjänstens utveckling. Men det kommer att ta tid. – Räkna med att det tar uppemot tio år innan genomslaget blir påtagligt. Jag ser en parallell till den nya brandingenjörs- utbildningen. Den har funnits i drygt tio år och det är först nu som de nya ingenjörerna börjat sätta sin prägel på många räddningstjänster. Någon risk för att det ska uppstå kulturkrockar i kommunerna när de nyexaminerade brandmännen kommer ut ser inte Hans-Olof Uhlman. I startblocken för den nya utbildningen. Skövde-lärarna Robert Zeidlitz (till vänster) och klassföreståndaren Thomas Andersson väntar otåligt på att de 45 eleverna ska komma till skolan. Väl förberedda. Kursansvarige Jonas Evbäck (till vänster) och planeringsansvarige Hans-Olof Uhlman diskuterar det första blocket i den nya utbildningen. – Nej, de elever vi släpper ifrån oss får en operativ brandmannautbildning som inklusive praktiken är på cirka ett år så de kommer att stå bra rustade att jobba operativt, förutom att de får ett brett kunnande på det förebyggande området. – Samtidigt måste givetvis kårerna själva bjuda till och det ser jag redan tecken på. Räddningstjänsten i Malmö kommer exempelvis att kompletteringsutbilda alla sina brandmän i risk- och säkerhetsfrågor med stöd från oss i Revinge. Så totalt får vi framöver ett stort kompetenslyft inom svensk räddningstjänst. Läraren Jonas Evbäck blir
Fakta om nya utbildningen tjänst” kursansvarig för första kullen på Revinge. Han har själv färsk erfarenhet från att arbeta på fältet, både som brandman och förman i Eslöv. Evbäck ser bara möjligheter med den nya utbildningen. – Det finns inget fog alls för de farhågor man hört på sina håll om att vi ska utbilda digitala brandmän som sitter bakom dataskärmen och släcker bränder. Tvärtom kommer eleverna att utvecklas till mycket kompetenta operativa brandmän. Har kunnat påverka När Evbäck jobbade i Eslöv satt han med i Brandmännens yrkeskommitté och har följt arbetet med att utveckla den nya utbildningen. – Räddningstjänsterna har haft goda möjligheter att påverka. De farhågor som man fortfarande kan höra grundar sig mest på okunskap. De allra flesta som fått information, bland annat via det regionala inforådet, är till övervägande del positiva och tror att detta kommer att ge svensk räddningstjänst ett lyft. STIG DAHLÉN Foto: STIG DAHLÉN ■ Utbildningen ger behörighet till att bli brandman, men också till arbete inom skydd mot olyckor i kommuner och företag ■ Utbildningen genomförs på Räddningsverkets skolor i Rosersberg, Sandö, Revinge och Skövde ■ Ansökningstiden för vårterminen går ut 1 september För att bli antagen till första kursen krävdes två veckor innan kursstart lägst linjebetyg 3,67 och programbetyg 15,15 (utan arbetslivserfarenhet). Med arbetslivserfarenhet krävdes 4,19 respektive 16,09. ■ Mer information finns på www.brandman.srv.se och telefon: 020- 25 0250. När nya brandmannautbildningen startar i höst är drygt 14 procent av de antagna studenterna tjejer. Av de 180 personer som fått en plats är 26 kvinnor. Ett av målen med den nya utbildningen är att öka jämställdheten inom räddningstjänsten. Av de drygt 1 800 sökande till utbildningen var endast 108 kvinnor, det vill säga sex procent. – Vi hade nog hoppats och trott att ännu fler tjejer skulle söka. Men när det nu visat sig att drygt 14 procent kvinnor fått plats på utbildningen är det ett resultat som vi är nöjda med, säger Ann-Cathrine Andersson som ansvarat för Räddningsverkets marknadsföring av den nya brandmannautbildningen. Resultatet av meritvärderingen innebar att en högre andel kvinnor kom in i slutänden. Och det beror helt enkelt på att de procentuellt sett hade bättre betyg. Men enbart bra betyg räcker inte, samtliga sökande har också genomfört ett konditionstest där de ska gå på rullband i sex minuter med full utrustning i åtta graders lutning. Nyheter 26 kvinnor går nya utbildningen Testet är detsamma för alla sökande. Under året har information om den nya utbildningen skickats till 27 000 idrottande tjejer. De ”prova-på” utbildningar för kvinnor som Räddningsverket och räddningstjänster anordnat på flera platser i landet under de fyra senaste åren har bidragit till att öka intresset hos kvinnor för brandmannayrket och den nya utbildningen. Trots detta är andelen kvinnor som arbetar som heltidsbrandmän i Sverige näst intill obefintlig. Det finns endast ett tiotal utbildade kvinnor bland landets cirka 3 500 heltidsbrandmän. Yrket förändras Nu tror Ann-Cathrine Andersson att trenden kommer att vändas. – Med den nya tvååriga utbildningen har alla en chans att välja yrket. Tidigare har tjejer inte vetat hur de ska göra för att bli brandmän eftersom det inte funnits några naturliga vägar in i yrket. Nu vet de vilka behörighetskraven är och vilka fysiska tester de måste klara av. 7 Vad är det som talar för att de här tjejerna får anställning som brandmän efter utbildningen och inte stupar på de hårda, fysiska anställningstesterna? – De här tjejerna, och även killarna, är pionjärer allihopa och yrket kommer att förändras med dem. I dag är många räddningstjänster i landet intresserade av att anställa kvinnor. Men vi vet förstås inte hur anställningstesterna kommer att vara utformade om två år. – Det finns fortfarande gamla värderingar och attityder kvar, så alla hinder är inte undanröjda. Hälften av de 180 eleverna kom in på sina gymnasiebetyg, andra hälften på betyg och arbetslivsefarenhet. Så många som 50 antagna hade i mitten av augusti tackat nej till sina platser, vilket öppnat upp för reservintag. De antagna är mellan 19 och 39 år och två av tre är mellan 19 och 23 år. Samtliga antagna genomgår i augusti läkarundersökning och arbets-EKG innan antagningen blir definitiv. KATARINA SELLIUS Rosersberg – Som en enda stor utmaning – Detta känns som en enda stor utmaning. Vi är beredda och väntar otåligt på att de nya eleverna ska komma. Det säger Patrik Svedenskiöld, ansvarig i Rosersberg för premiärklassen. Mitt i den smärtsamma process det inneburit att av ekonomiska skäl säga upp personal har kvarvarande lärarkår jobbat för hög- tryck med många nyheter på utbildningsområdet. Den största är den tvååriga utbildningen. – Vi som arbetat i frontlinjen med den utbildningen tycker att uppgiften är stimulerande. Vi är mentalt förberedda. Visst har det från och till funnits en del moln på himlen, men vi måste vara och är flexibla. Det behöver vi också vara när utbildningen kommit igång. Det blir PBL-inriktad undervisning, alltså problembaserat lärande. Det ligger i tiden, men passar också rent praktiskt. PBL bygger på arbete i grupper och Rosersberg delar in klassen i fem grupper med maximalt nio elever i varje. De leds av fem handledare, av vilka klassföreståndare Svedenskiöld blir en. – Vi kommer också att ta till oss kompetens utifrån i vissa ämnen, exempelvis kommunbaserat säkerhetsarbete. Där har vi ett samarbete med Karolinska institutet inriktat på folkhälsoperspektivet. – Det blir mycket teori och jämfört med tidigare lite mer högskola över utbildningen. Men det är viktigt att hantverksdelen finns kvar, så visst ska eleverna också få ägna sig mycket åt praktik. Sandö – Dialogen med eleverna blir viktig – Vi är bra förberedda, men vi får inte planera ihjäl oss. Vi måste avvakta dialogen med eleverna. Den blir viktig. Så sammanfattar Rune Moberg, chef i Sandö, läget på sin skola. Han är fylld av tillförsikt, trots att kvoten 45 elever i skrivande stund enbart är fylld till 43 (därav åtta tjejer) och att ett antal återbud kan komma. Inga problem, menar Moberg. – Det ser bra ut. Vi har en hög andel regional rekrytering och skulle det mot förmodan fattas elever vid kommande månadsskifte finns möjligheten till reservuttagning ända fram till mitten av september. Den nya kategorin elever på Sandö är unga och det är inget nytt för skolan. – Vi har haft många kurser för räddningsmän och vi har landstingets räddningsgymnasium med tre klasser här på Sandö, totalt 90 elever. Största förändringen med nya utbildningen, vilken blir den? – Att vi påtagligt går från skadeavhjälpande till förebyggande och riskhantering. Därmed anser Moberg att cirkeln på sätt och vis har slutits – Fram till 1972 var Sandö en ren yrkesskola med unga elever, sedan kom civilförsvarsutbildningen med deltagarna över 50. Därefter fick Sandö yrkesutbildningen för räddningstjänstens personal varvat med civilpliktsutbildning. Nu är vi tillbaka på en dominerande andel ungdomsutbildning även om deltidsutbildningarna fortsätter att vara stora hos oss.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33 and 34: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 35 and 36: ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken ut
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?