Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

34 I rén Andersson på Räddningsverket sa följande i en mor- gontidning om den nya brandmannautbildningen: ”att nu är det slut med tut och sprut”. Alltså – nu kommer nya brandmän som är mer teoretiska och kan förebygga alla olyckor. Är det verkligen så att brandmän med gamla brandmannautbildningen är av sämre sort? Irén Andersson borde besöka en brandstation och se med egna ögon hur verksamheten fungerar. Morgondagens räddningstjänst kommer fortfarande att behöva praktiker från andra yrkesgrupper för att fortsätta utveckla räddningstjänsten. Vi pratar om brandmän som sköter daglig verksamhet som larm, övningar, extern och intern utbildning, förebyggande och skolverksamhet med mera. Vi pratar om brandmän som sköter drift och underhåll av lokaliteter, fordon och utrustning och som därmed är kostnadseffektiva för kommunen. Men framför allt pratar vi om lagspelare med hög social kompetens som får en grupp att fungera. Vi pratar om personer som kan lösa uppgifter under daglig verksamhet och särskilt under insats – tack vare tidigare erfarenheter från arbetslivet. Först beklagar jag att jag i en telefonkontakt med en journalist använde uttrycket ”tut och sprut” och att det kom att användas i artikeln på ett olyckligt sätt. Den nya tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor kommer förhoppningsvis att bidra till att svensk räddningstjänst står bättre rustad inför kraven på de förändringar i samhället som bland annat den nya lagen om skydd mot olyckor kommer att medföra. De ”nya brandmännen” kommer att ha en både längre och bredare utbildning än dagens brandmän även om flertalet saknar arbetslivserfarenhet från räddningstjänst. I den tvååriga utbildningen ingår en temin LIA (lärande i arbetet) som de studerande Ordet fritt Ny utbildning ingen lösning Dagens brandmän behövs i framtiden ”Idésprutor” som trollar med knäna och lagspelare som är ”vattenbärare” – brandmän som under insats arbetar tills det smakar ”skit i käften”. Ren förolämpning Irén Anderssons påstående att det nu är slut på ”tut och sprut” är en ren förolämpning mot dagens brandmän. Det visar även på Räddningsverkets totala okunskap om dagens verksamhet. Det verket nu gör med den nya utbildningen är att man i princip stänger ute en hel kategori människor. Människor med arbetslivserfarenhet, som har gjort dagens räddningstjänst till vad den är och stärkt Sveriges position som en av de ledande räddningstjänsterna i världen. Det kan inte finnas många utav de personer som vi också behöver, nämligen personer med tidigare erfarenhet och med yrkesutbildning, som tar ledigt under två år. Två år med studielån, samt familjeförsörjare, för att utbilda sig till brandman utan att vara garanterad arbete som brandman. Ungefär som att söka polisskolan med studielån och efter avslutad utbildning se om man är lämplig för att få arbete. Undrar hur Räddningsverket kommer att genomföra i kommunal räddningstjänst. Det är viktigt att i sammanhanget poängtera att dagens brandmän med sin långa erfarenhet från yrket kommer att ha mycket kunskap att tillföra tvåårsbrandmännen och de senare kommer att kunna bidra med sina kunskaper från den breddade utbildningen. Tillsammans borde de nya och de gamla brandmännens sammantagna kompetens utgöra en stark kunskapsresurs för ett tryggt och säkert samhälle. En uppmaning till kommunal räddningstjänst är – ”Bygg inte vindskydd nu när förändringens vindar blåser utan bygg i stället väderkvarnar”, det tjänar alla på! En breddning av "brandkå- ska testa om de sökande är höjdrädda eller har klaustrofobi. Verket har sagt att det ska ske i samband med rullbandstest. Ännu mer intressant blir det att se hur Räddningsverket ska klara att göra brandman av en person som inte är lämplig. Alltså en person som har egenskaper som inte passar in för yrket eller i en grupp. Eller blir det kommunens uppgift att ta bort de olämpliga? Vissa personligheter eller egenskaper hos sökande till brandmannautbildningen kan inte ens Irén Andersson eller Räddningsverket ändra på under en tvåårig utbildning. Är det värt priset? Det är intressant att det finns personer som har sökt varje utlyst tjänst som brandman i riket utan att bli antagen. Dessa har alla klarat rullbandstestet, höjdtestet och klaustrofobitestet, men befunnits olämpliga som brandmän. Jag vet att det finns personer bland dessa som har sökt och blivit antagna till den nya brandmannautbildningen. Är detta värt priset för att nå målet med ökad mångfald inom räddningstjänsterna? Var finns referenserna för liknande utbildningar och antagnings- rens" verksamhet initierades av räddningstjänstlagen i mitten av 80-talet, alltså ungefär samtidigt som Räddningsverket bildades. Därför har vi en hög nivå Blivande brandmän fick genom Räddningsverket en mycket bredare utbildning än någonsin tidigare i Sverige – det gäller både heltids- och deltidsbrandmän. Så det är nog snarare verkets nya utbildning för brandmän från 1986 och framåt som placerat svensk räddningstjänst på en internationellt hög nivå än Cederbergs hänvisning till arbetslivserfarenhet. Anders Cederberg tycker att jag borde besöka brandstationer. Jag ser gärna fram mot fler besök på landets många brand- system? Faktum är att dagens brandmän är väldigt duktiga yrkesmän och utan dem hade vi inte varit där vi är i dag. Dagens brandmän kommer att behövas även i morgondagens räddningstjänst. Jag lyfter på hatten åt Jan Wisén, brandchef i Södra Rosla- stationer, utöver de många jag redan genomfört. Jag har också dagligen många samtal med brandmän. Mitt intryck är att en del erfarna brandmän är oroliga för att möta framtiden med de krav som ställs på en breddning av yrket. Samtidigt har jag träffat många som välkomnat den nya utbildningen och vad den kan tillföra svensk räddningstjänst. Operativt behövs alltid Cederberg skriver att ”dagens brandmän behövs i morgondagens räddningstjänst”. Visst är det så, annars skulle räddningstjänsten kollapsa de närmaste decennierna. Men det handlar även om att lyfta blicken, se till nya behov, till målgruppernas efterfrågan och gen, för hans inlägg i ett tidigare nummer av Sirenen. Räddningsverket däremot borde be Sveriges alla brandmän om ursäkt för det nervärderande uttalandet från Irén Andersson. Anders Cederberg Skaf, Stockholms brandförsvar Svar direkt från Räddningsverket Både dagens och framtidens brandmän b inse att yrket inte bara handlar om ”tut och sprut”! Detta gäller både dagens och morgondagens brandmän. Operativ räddningstjänst kommer alltid att behövas och jag kan lugna Anders Cederberg med att studerande som går den nya tvååriga utbildningen kommer att få en mer gedigen och omfattande räddningstjänstutbildning än de som gått Räddningsverkets gamla utbildning och ännu mer än de som tidigare enbart utbildats i kommunal regi. Därutöver får de kunskaper inom bland annat förebyggande arbete som innebär att de kan jobba mycket bredare än dagens brandmän. Allt i överensstämmelse med den nya lagen om skydd mot olyckor, som från årsskiftet ersätter nu-
ehövs Foto: JOHAN EKLUND Vilken utbildning och vilka uppgifter ska brandmän ha i framtiden? Dessa frågor tas upp av Anders Cederberg och signaturen “Larry M”. Båda insändarna kommenteras av företrädare för Centrum för riskoch säkerhetsutbildning. varande räddningstjänstlag. Bred förankring Den nya tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor har arbetats fram i bred förankring mellan berörda arbetsgivarocharbetstagarorganisationer. Verket hoppas genom det arbetssättet ha skapat förutsättningar för att ta tillvara de synpunkter och önskemål som finns hos berörda avnämare. Verkets förhoppning är att utbildningen ska mottas positivt av både de studerande och kommande arbetsgivare – inte minst den kommunala räddningstjänsten. Irén Andersson Centrum för riskoch säkerhetsutbildning U nder parollen "Bli brandman på riktigt" har Räddningsverket mark- nadsfört sin nya tvååriga utbildning Skydd mot olyckor, men man kan fundera på om det verkligen är riktiga brandmän som utexamineras från 2005. Risken är att det kommer ut ett stort antal teoretiker med tummen mitt i handen och som kommer att förlita sig på sina äldre och mer praktiskt lagda kollegor. Visst förstår jag att räddningstjänsten måste förnya sig och jobba mer med förebyggande, men när det gäller utbildningen tror jag det borde finnas två karriärvägar för blivande brandmän, en ettårig utbildning med inriktning Ordet fritt Får vi teoretiker med tummen mitt i handen? på förebyggandearbetet och en ettårig utbildning med mer praktisk del inriktat mot den operativa verksamheten. För lång utbildning Jag tror också att en studiemedelsberättigad tvåårig utbildning som leder fram till ett arbete med en månadslön på endast 16 000 kronor och som inte ger högskolepoäng är helt fel. Dels är utbildningstiden alldeles för lång och dels tror jag inte att vi får den typ av personal inom räddningstjänsten som man vill ha, det vill säga praktiskt lagda människor med muskler både i armar och hjärna. Eller varför inte integrera utbildningen med gymnasieskolan, det vill säga utveckla de räddningsgymansier som i dag finns så att den utbildningen motsvarar utbildningen i skydd mot olyckor. Man kan exempelvis utöka den utbildningen med en termin för att få med det som inte ingår i räddningsgymnasiet. Det finns ju i dag massor av yrkesutbildningar inom gymnasieprogrammen så varför inte göra brandmansutbildningen till en gymnasieutbildning. Då spar man ett års utbildningstid för ungdomarna. Tänk om verket! Körkortsproblematiken kan man lösa genom att det kan ingå körskola i utbildningspla- Det är angeläget att vi inte vilseleder barn och andra Ibland läser man i tidningen eller hör på radio eller TV att ”en person skadades/omkom när han klättrade upp på en järnvägsvagn och kom i kontakt med högspänningsledningen och fick ström i sig…” Det är mycket farligare än så. En person som klättrar upp på en järnvägsvagn hinner aldrig komma i kontakt med högspänningsledningen. Det räcker att han kommer i närheten av den för att det ska bli ett överslag och en ljusbåge som kan döda en människa. Det är angeläget att vi som jobbar inom räddningstjänsten alltid är tydliga så att vi inte vilseleder barn och andra att det inte är någon fara så länge man inte är i kontakt med en strömförande ledning. Thomas, deltidsbrandman i Åhus 35 nen. Det finns det flera gymnasieprogram som har i dag. Tänk om Räddningsverket! Kursen i skydd mot olyckor blir säkert jättebra, men detta är ju varken högskola eller gymnasium utan något mitt emellan och det är aldrig bra. Låt våra blivande brandmän komma direkt från gymnasiet! De anställs av räddningstjänsten i vederbörlig ordning och får då först en "lärlingstjänst" på exempelvis tolv månader och därefter ska de kunna få en vanlig brandmanstjänst med "brandmanslicens" som bör förnyas, till exempel vart femte år. Larry M Lars Bjergestam: – Systemet beställt av våra kunder Lars Bjergestam, ställföreträdande chef vid Centrum för riskoch säkerhetsutbildning har gett möjlighet att kommentera ovanstående insändare. Tack för intressanta synpunkter om den fortsatta utvecklingen och eventuella framtida förändringar av utbildningen till brandman. I det arbete som startade 1999 och som har lett fram till den nya utbildningen har de åsikter som du för fram stötts och blötts flera gånger. Teori kontra praktik liksom kopplingar till gymnasieskolan har flera gånger diskuterats. De lösningar som valts har resulterat i det nya utbildningssystem som startar nu i höst. Det nya utbildningssystemet är inte ensidigt utvecklat och konstruerat av Räddningsverket ensamt, vi ser det snarare som en beställning från våra kunder, alltså i detta fall kommuner och KOMMENTAR från Ulf Erlandsson, brandutredare vid Räddningsverket: Du har helt rätt Thomas. Det är både slarvigt och farligt att uttrycka sig som du beskriver. Högspänd elektrisk ström kan ge överslag genom luft på stort avstånd beroende på hur hög spänningen är. En annan viktig faktor är fuktigheten. Vatten leder elektrisk ström och ju högre luftfuktigheten är desto större är risken för elektriskt överslag. Järnvägens luftledningar är normalt på 16 000 Volt. Vid regn eller fuktig väderlek kan det bli överslag på upp till flera decimeters avstånd från själva ledningen. Från Banverkets säkerhetsavdelning betonar man med skärpa att obehöriga naturligtvis aldrig ska klättra upp på järnvägs- berörda fackliga organisationer, som alltsedan 1999 deltagit i och varit pådrivande i utvecklingen mot det nya utbildningssystemet. Den nya utbildningen innebär en relativt stor förändring både för eleverna, de blivande brandmännen, för kommunerna som arbetsgivare och inte minst för Räddningsverkets Centrum för riskoch säkerhetsutbildning som utbildare. Det finns, som vagnar eller ens vistas inom järnvägens område. Det är ju inte bara faran för elektrisk ström det handlar om. Ett tåg har mångdubbelt längre bromssträcka än en lastbil i samma hastighet. Ett tåg som kör i 200 km/tim hörs knappast när det kommer och har en stoppsträcka på 2 000 – 2 500 meter. Mer information om farorna hittar du på hemsidan www.banverket.se Där finns också en fyllig broschyr om räddningstjänst vid tågolyckor som Banverket tagit fram i samarbete med Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen. Den kan beställas via e-post birgitta.bergsten@banverket.se Ulf Erlandsson alltid i omställningstider, ett antal osäkerheter. Det är också troligt att efterhand som vi får erfarenhet vidareutvecklar vi och förbättrar delar i systemet. Låt oss tillsammans ha ögonen öppna för behovet att fortsätta förbättra olika delar i utbildningen. Lars Bjergestam Skriv en insändare – och få en T-shirt Härnedan inbjuder vi dig läsare att tycka till. För att ytterligare stimulera fler att skriva belönar vi er som skickar en insändare – och får den publicerad i nummer 6/03 – med Sirenens eftertraktade T-shirt. Är du intresserad, kom ihåg att uppge adress dit tröjan ska skickas och önskad storlek (S, M, L, XL, XXL) Också du kan tycka till på de här sidorna Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller 3 500 tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad Skicka gärna på e-post: stig.dahlen@srv.se Manusstopp för nr 6/03 är 14 september. Välkommen!
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 5 • 2003 Debatt Revirt
Page 5 and 6: Sirenen Nr 5 • 2003 Döda i bosta
Page 7 and 8: Fakta om nya utbildningen tjänst
Page 9 and 10: Foto: PER LARSSON Hon ska basa öve
Page 11 and 12: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningstj
Page 13 and 14: Sirenen Nr 5 • 2003 Skärsläckar
Page 15 and 16: Sirenen Nr 5 • 2003 Vid årsskift
Page 17 and 18: unerna använda den befintliga poli
Page 19 and 20: Foto: EVA-LENA LINDBÄCK Personal u
Page 21 and 22: Sirenen Nr 5 • 2003 Räddningsver
Page 23 and 24: Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: KATARIN
Page 25 and 26: Sirenen Nr 5 • 2003 - Området sk
Page 27 and 28: En ny vardag för Perra Jönsson Br
Page 29 and 30: Sirenen Nr 5 • 2003 Nyheter Brand
Page 31 and 32: ts Sirenen Nr 5 • 2003 Foto: ARNE
Page 33: Så farligt är ammoniak 4-5 ppm Ef
Page 37 and 38: Olycksfall med barn i hemmet är al
Page 39 and 40: Sirenen Nr 5 • 2003 Marknadsinrik
Page 41 and 42: Sirenen Nr 5 • 2003 Platsannonser
Page 43 and 44: Sirenen Nr 5 • 2003 Helgardering

Sirenen nr 5 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?