Den stora generationsväxlingen i ... - Arbetsgivarverket

More documents

Recommendations

Info

Figur 12. Hur skulle du helst vilja ha information från framtida potentiella arbetsgivare, där syftet är att öka ditt intresse för att arbeta där? 100% 80% 60% 40% 20% 0% Arbetsmarknadsdag 57% 53% Praktikplats/extra jobb Källa: Arbetsgivarverket och Cosmos Examens arbete I steg fyra säkerställs budskap och att kommunikationskanaler fungerat samt att de förmedlar arbetsgivarerbjudandet på ett korrekt sätt. Innan en stor kampanj lanseras bör den alltid testas i mindre omfattning. I ett sista steg verkställs alla delar av kommunikationsplanen som utformades tidigare i processen och samtidigt utvärderar arbetsgivaren hur kommunikationen påverkar attraktionskraften och om den uppnår önskat resultat. Finns det ett glesbygdsproblem? SCB har studerat demografin ur ett regionalt perspektiv. 27 De har mätt om den förväntade avgången från arbetsmarknaden är större eller mindre än tillflödet. Studien har utgått från den sysselsatta befolkningen i åldern 20-64 år och gör en framskrivning för varje kommun. 28 Syftet med rapporten är att ringa in de kommuner som kommer att ha en obalans mellan tillgång och efterfrågan på ersättare för dem som lämnar arbetsmarknaden. Trots att den arbetsföra befolkningen totalt sett är oförändrad år 2010 så är skillnaden mellan olika kommuner stor. Av 289 kommuner väntas blott 74 kommuner växa och få en ökning i antalet förvärvsarbetande. Dessa kommuner finner vi företrädesvis i storstäderna och dess förorter eller bland stora och medelstora kommuner. Vidare kommer 215 kommuner att ha ett underskott i frågan om ersättare till den äldre generationen. Av de kommuner som beräknas få en minskning med mer än fem procent, så återfinns mer än hälften av dessa i industri- och glesbygdskommuner. I elva kommuner beräknas sysselsättningsminskningen hamna på mer än 8 procent. I denna skara ingår Bengtsfors, Degerfors, Emmaboda, Filipsstad, Gnosjö, Kramfors, Laxå, Lessebo, Ljusnarsberg, Söderhamn och Åsele. Förutom Gnosjö som ofta prisats för sin småföretagaranda och goda tillväxt och sysselsättning så präglas de flesta av dessa kommuner av problem till följd 27 Se Bengtson (2007). 28 Med utgångspunkt från att antalet sysselsatta i varje ettårsklass kommer att förändras med samma mönster år från år under 2000-talets första fem år, så har antalet sysselsatta framskrivits till år 2010. 27% 27% 24% 21% 19% Brev från arbetsgivare 29 Arbetsgivares webplats Anställdas beskrivning Tidningsannons
av industrinedläggningar. En anledning till att problem uppstår i dessa kommuner är att eleverna efter avslutad gymnasieskola flyttar ut. Redan efter 4 år har kommunen tappat en tredjedel av varje årskull. Däremot finns det i dessa kommuner ett invandringsöverskott. Flyttningsmönstren är dessutom oberoende av konjunkturen. Andelen med eftergymnasial utbildning är mycket lägre än i genomsnittet av Sverige. Det finns också fler ungdomar med arbetslöshetsersättning än i genomsnitt. Till en viss del målar författaren upp en mörk bild av en stagnerande arbetsmarknad, en obalanserad åldersstruktur, födelseunderskott, utflyttning, hög arbetslöshet och svårigheter att återrekrytera. Med hjälp av statistik från Arbetsgivarverket har vi analyserat vilka statsanställda över 55 år som finns på dessa orter och vid vilka myndigheter vi hittar dem. Vi finner att det främst är fråga om relativt stora medlemmar som är geografisk utspridda och som har en representation i de flesta av Sveriges kommuner eller som blivit utlokaliserade av regionalpolitiska skäl. Totalt är det tre av de 11 kommunerna som har mer än 30 statsanställda och endast 11 myndigheter har fler än 30 anställda i dessa kommuner sammanlagt. I dessa kommuner är staten mindre vanlig som arbetsgivare än i riksgenomsnittet. I kommunerna ligger andelen som är anställda av staten på 2,6 procent medan riksgenomsnittet ligger på 5,6 procent. I stället är staten överrepresenterad i de 74 kommuner som växer. Slutsatsen är att glesbygdsproblematiken är begränsad i ett demografiskt perspektiv för en majoritet av de statliga myndigheterna. Globaliseringens påverkan Globalisering är en dynamisk process bestående av ett flöde av varor, tjänster, kapital, människor och information mellan världens länder. Genom denna process blir människor och företag runtom i världen i en växande utsträckning ömsesidigt beroende av varandra. Det är så globaliseringen brukar beskrivas. Debatten om globalisering är på intet sätt något nytt. Diskussionen går i cykler och har genom historien aktualiserats från och till då utvecklingen tagit nya språng. Att globaliseringen återigen blivit aktuell beror bl.a. på de senaste årens snabba utveckling inom transport och kommunikation samt en avreglering på handelsområdet. Ur ett demografiskt perspektiv är det framför allt globaliseringens effekter på tillgången på arbetskraft som är av intresse för oss statliga arbetsgivare. Huruvida det i framtiden kommer att underlätta eller försvåra för de statliga arbetsgivarna att rekrytera välutbildad arbetskraft är en mycket svår fråga att besvara. De effekter av globaliseringen som vi är intresserade av är i första hand ett resultat av en ökad utrikeshandel samt en mer frekvent kapital- och arbetskraftsrörlighet. Det finns dock en rad tänkbara förlopp även om det mesta som skrivits i ämnet inte direkt är relaterat till den statliga sektorn. På senare år har importen av enklare varor och tjänster från låglöneländer som Kina och Indien ökat medan den inhemska produktionen av dessa varor och tjänster minskat. I stället flyttar kapital och produktion till låglöneländer. En sådan förändring av handel och utflyttning av kapital sägs leda till hög inhemsk arbetslöshet och lägre löner för individer med enklare jobb och lägre utbildning medan efterfrågan på högt utbildad arbetskraft i stället ökar (se t.ex. Hansson, 2000 eller Bandick och Hansson, 2005). Ökade inkomster i låglöneländerna väntas också leda till ökad import från höglöneländerna. Inom handelsteorin tror man att ett land som Sverige som har en relativt god tillgång på högutbildad arbetskraft och relativt ont om lågutbildad arbetskraft 30
Page 1: Rapportserie 2009:1 Den stora gener
Page 5 and 6: Innehåll 1. Inledning 3 2. Demogra
Page 8 and 9: 1. Inledning Demografin spelar en b
Page 10 and 11: 2. Demografi och rörlighet i state
Page 12 and 13: År 2003 reformerades det tidigare
Page 14 and 15: Rörlighet och konkurrens För att
Page 16 and 17: Figur 6 visar vilken aktivitet de s
Page 18 and 19: Sannolikheten att lämna arbetsmark
Page 20 and 21: I olika utredningar och i andra sam
Page 22 and 23: Figur 8. Åldersstruktur hos fyra s
Page 24 and 25: Det arbetsområde som har högst an
Page 26 and 27: Enligt tabell 2 är Internadministr
Page 28 and 29: I Sverige är andelen 65+ hög och
Page 30 and 31: Det finns också ekonomiska incitam
Page 32 and 33: Figur 10. Svarsfördelning på frå
Page 36 and 37: också av denna anledning kommer at
Page 38 and 39: I figuren ser vi att tyngdpunkten i
Page 40 and 41: Tabell 8. Andel med utländsk bakgr
Page 42 and 43: Ökad jämställdhet År 2000 och 2
Page 44 and 45: Idag har vi i stället en individue
Page 46 and 47: avtal. Ett scenario där den statli
Page 48 and 49: Klarar de statliga arbetsgivarna ko
Page 50: Granqvist, L och Regnér, H. (2004)

Den stora generationsväxlingen i ... - Arbetsgivarverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?