Den stora generationsväxlingen i ... - Arbetsgivarverket

också av denna anledning kommer att specialisera sig på verksamhet som kräver relativt många
högutbildade och relativt få lågutbildade. 29
De flesta empiriska studier tyder på att de tekniska framstegen inom informations- och kommunikationsteknologin
främst gynnat välutbildad arbetskraft (se t.ex. Mellander, 1999). Utvecklingen
har ökat efterfrågan på välutbildad arbetskraft och den så kallade utbildningspremien har
ökat globalt. Det har därmed under de senaste decennierna blivit dyrare att anställa akademiker
(se t.ex. Acemoglu, 2002 eller Berman m.fl. 1994).
Mot detta står en teori om att den tekniska utvecklingen ännu inte fått genomslag fullt ut och att
möjligheterna att utlokalisera avancerad tjänsteproduktion ännu inte utnyttjats till fullo. Ett resultat
av den snabba utvecklingen på IT-området är att viss del av företagens arbetsuppgifter kan
utföras på vilken plats som helst i världen. Det gäller allt från kundsupport, programmering till
forskaruppgifter m.m. Detta har t.ex. visat sig öka efterfrågan på indiska programmerare och
minskat efterfrågan på svenska programmerare. Det pressar naturligtvis på kort sikt ned lönerna
för svenska programmerare och gör det lättare att anställa programmerare. En sådan utveckling
skulle leda till större konkurrens från utländsk arbetskraft med ökande inhemsk arbetslöshet och
sjunkande löner som resultat. Något som skulle underlätta för statliga arbetsgivare att klara sin
rekrytering. En intressant fråga i sammanhanget är om vissa statliga myndigheter t.ex. kan köpa
in sitt IT-stöd från Indien eller något annat land.
På sikt blir å andra sidan en sådan verksamhet mer produktiv och leder till ökade vinster. Detta
leder enligt ekonomisk teori till att verksamheten och branschen kan expandera och i sin tur öka
efterfrågan på den arbetskraft som fortfarande rekryteras lokalt i Sverige av dessa företag. Är
det en välutbildad arbetskraft kommer efterfrågan på dessa grupper att öka och driva upp lönerna
vilket drabbar de statliga arbetsgivarna.
Ett annat möjligt scenario som ofta nämns är att hela företag flyttar ut till andra länder som t.ex.
Indien. Det innebär att efterfrågan på vissa yrkesgrupper upphör helt från dessa företag. Det
pressar allt annat lika ner lönerna för dessa yrkesgrupper.
Inte bara förändrade handelmönster påverkar, en ökad handel leder till en ökad konkurrens vilket
på sikt pressar ned löner och vinster. Det är i sin tur en fördel för de statliga arbetsgivarna.
Globaliseringen leder också till fler uppköp och sammanslagningar av företag. En sådan utveckling
leder till bortrationaliseringar som i sin tur pressar ner lönerna och gör arbetskraften mer
tillgänglig.
En annan faktor som kan påverka kompetensförsörjning är migrationen till ett land. Nya förenklade
regler för arbetskraftsinvandring kommer med stor sannolikhet att vara till en fördel för
många statliga myndigheter inte minst inom universitetsvärlden.
Detta är bara några av de många möjliga scenarier och studier som säger något om globaliseringens
effekter på arbetsmarknaden. Vilket scenario eller vilken studie som är mest trovärdig är
omöjligt att idag säga något om.
29 Se det s.k. Heckscher-Ohlin-teoremet där länder specialiserar sig på att producera och bedriva handel i enlighet med sina
komparativa fördelar.
31