Sin egen lyckas smed… - LUP - Lunds universitet

prövningarna? Det som skiljer de olika individerna åt är enligt Antonovsky deras känsla av
sammanhang, KASAM, som kan definieras enligt följande:
”En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och
varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld
under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att
man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och dessa krav är
utmaningar, värda investering och engagemang.” (Antonovsky, 1991: 41)
Grunden för vilket KASAM individen utvecklar läggs i tidiga barn- och ungdomsår. Det är
således på väg till vuxenlivet som individens KASAM utvecklas och tar form och framme i
det tidiga vuxenlivet har det enligt Antonovsky tagit slutlig gestalt. KASAMs betydelse för
hälsa kallade Antonovsky för den salutogenetiska modellen. Modellen vill, till skillnad från
det patogena tänkesättet som inriktar sig på orsaken till varför människor blir sjuka, vända på
begreppen och förklara varför somliga människor förblir friska trots att de utsätts för lika
mycket stress och påfrestningar som de som blir sjuka. Antonovsky menade dock att
patogenesen och salutogenesen kompletterar varandra och att båda synsätten behövs. Han
ansåg att hänsyn måste tas till hela människans livssituation för att kunna förstå och hjälpa
henne och att det är i helhetstänkandet salutogenesens principer visar sin styrka.
Universitetslektor Bengt Lindström (1998) beskriver med något andra ord än Antonovsky
vad KASAM innebär:
Historik
”Människan måste förstå sin tillvaro och också bli förstådd, hon måste också uppleva att
hon bemästrar sin situation och, djupast och viktigast av allt, hon måste se en mening i sin
existens och på så sätt vara motiverad för en fortsättning.” (Lindström, 1998: 18)
Upprinnelsen till Antonovskys intresse för känslan av sammanhang, var att han vid en studie
av kvinnor i Israel på 1970-talet av en händelse frågade om de hade suttit i
koncentrationsläger. Det hade flera av dem gjort och de hade även levt som flyktingar.
Antonovsky fann att cirka två tredjedelar aviserade att de led av ohälsa medan en tredjedel
uppgav att de hade en god hälsa, trots att de genomlidit ofattbar skräck. Vilka förmågor hade
dessa människor, som fick dem att anse sig ha god hälsa fast de genomgått så mycket
lidande? För Antonovsky blev upptäckten en omvälvande upplevelse som fick honom att
börja utforma den salutogenetiska modellen (Antonovsky, 1991)
16