Sin egen lyckas smed… - LUP - Lunds universitet

(Lindström 1998). Den avgörande frågan, menade Antonovsky är om det finns områden i
livet som individen själv upplever som viktiga. Då är det troligt att detta ger ett högt
KASAM (Antonovsky, 1991).
KASAM i arbetslivet
Styrkan hos KASAM som teori är förmågan att ändra utgångspunkt och se det som fungerar,
att fråga hur någon kan må bra fast individen utsätts för stress och prövningar. Stress är en
form av påfrestning som många känner av i arbetslivet. Antonovsky menar att stress inte
nödvändigtvis behöver vara av ondo utan även under vissa förutsättningar kan vara salutogen.
Med det vill han säga att de krav som ställs på individen av somliga kan upplevas som
stressande medan andra kan se kraven som utmaningar (Anonovsky, 1991).
Enligt Antonovsky hanterar individen stress med hjälp av olika strategier. Denna
stresshantering benämner han coping. Antonovsky menar att det inte går att hitta en
copingstrategi som alltid och i alla sammanhang fungerar, tvärtom kan ett sådant
förhållningssätt vara till skada eller vara meningsslöst. Det bästa är om det finns flexibilitet
när det gäller att välja metod för att hantera stress. De individer som har ett flertal
copingstrategier att välja på, och som kan anpassa och använda dessa ändamålsenligt och se
vilken av strategierna som är mest lämpad för att hantera den typ av stress man ställs inför,
har ett högt KASAM (Antonovsky, 1991).
Psykolog Kjell Hansson och professor Marianne Cederblad (1995) beskriver coping som ett
begrepp som används för att beskriva hur det går att på ett medvetet sätt handskas med stress,
så den inte leder till problem i form av ohälsa. För att hantera stress på ett positivt sätt
använder individen olika copingstrategier (Hansson och Cederblad 1995). Medicine doktor
Ann Langius och professor Hjördis Björvell (1998) menar att KASAM inte rangordnar de
strategier som individen använder för att hantera (cope with) svåra situationer utan istället
visar på de förutsättningar individen har att handskas med dessa (Langius och Björvell 1998).
Hansson och Cederblad ger en rad exempel på olika strategier för att hantera stress såsom:
intelligens och kreativitet, utveckla hobbies och intressen, inre kontroll, impulskontroll, hög
aktivitet och energi, familje- och omgivningsnivå, tillitsfulla och intima relationer,
betydelsefull annan person, definierade gränser och subsystem, regler i hemmet, positiv
19