Sin egen lyckas smed… - LUP - Lunds universitet

förebyggande. Nackdelar för kvinnorna var mer fokuserade på deras egna insatser såsom att
man måste vara i form själv, att man själv måste sätta gränser och bli en ”samtalsmaskin”.
Enligt Aaron Antonovsky ska det finnas skillnader i kvinnors och mäns KASAM. Han menar
att kvinnor ofta har lägre KASAM än män. Vi har dock fått motsatt resultat i vår
undersökning. Detta kan ha samband med flera faktorer. En faktor är att kvinnor i Sverige
idag lever mer jämställt än de kvinnor Antonovsky bygger sin slutsats på. En annan faktor är
att kvinnorna i vår undersökning i genomsnitt är äldre än männen och enligt Antonovsky ökar
känslan av sammanhang med åldern i alla fall de första vuxenåren för att därefter stabiliseras.
Dock får de yngsta intervjupersonerna i vår undersökning sägas ha passerat denna period när
KASAM utvecklas, vilket gör att vi tolkar det som att deras KASAM är stabil. Därmed borde
inte åldern påverka skillnaden mellan männens och kvinnornas KASAM i vår undersökning.
Våra resultat - tidigare forskning
Vårt resultat visar att den personliga utvecklingen är en huvudsaklig drivkraft hos de
socialarbetare vi intervjuat. Denna slutsats stöds av Ordells studie (1990) ”Socialarbetare
bakgrund, utbildning och yrkesliv” som beskriver att majoriteten av hennes
undersökningspersoner har den personliga utvecklingen som huvudsaklig drivkraft i yrket.
Även två internationella studier gjorda i Grekland respektive Israel visar på liknande resultat.
Den grekiska undersökningen ”Job satisfaction in social services in Crete, Greece: social
workers´ views” av Vasileia Papadaki och Eleni Papadaki (2006) visar också att den
personliga utvecklingen är det som ger tillfredsställelse i arbetet. Studien gjord i Israel
”Perception of job satisfaction, service effectiveness and burnout among Arab social workers
in Israel” (Haj-Yahia et al, 2000) visar på liknande resultat där man fann att utmaningarna i
arbetet var en stark drivkraft.
När det gäller skillnader mellan könen tyder vår empiri på att organisationen och resurserna
är något som männen anser vara centralt för drivkrafterna. Kvinnorna i vår empiri framhåller,
i högre utsträckning än männen, kollegorna som en av de viktigaste drivkrafterna i yrket.
Liknande resultat visas även av Ordell (1990).
39