Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
egreppsanvändandet en del. Både Mahon <strong>och</strong> Stranne talar om post-fordism, vilket jag inte finner<br />
är ett relevant begrepp. Även om toyotism <strong>och</strong> lean produktion helt klart varit en trend i Sveriges<br />
ekonomi efter 1970 (se kapitel 3) så är post-fordism ett alltför ”stort”, alltför definitivt begrepp. 26<br />
Stranne <strong>och</strong> Sjölander använder begreppet den <strong>tredje</strong> <strong>industriella</strong> <strong>revolutionen</strong>, vilket åtminstone för<br />
Sveriges del är det begrepp som det (genom arbeten av Schön, Magnusson med flera) finns mest<br />
betydande orsaker ur forskningen för att använda <strong>och</strong> som här kommer att användas.<br />
Vad gäller analysen av arbetsmarknadens förändringar <strong>och</strong> fackens verksamhet som en del av<br />
den samhälleliga utvecklingen, erbjuder den genomgångna forskning inget övertygande perspektiv.<br />
Thörnqvist <strong>och</strong> Åkerman kommer förvisso långt med endast blygsamma teoretiska antaganden.<br />
Strannes avhandling lider däremot av alltför stor teoretisk belastning. Mest intressant är Stråths<br />
refererade studie som visar den stora betydelsen av intressegruppers förhållanden <strong>och</strong> förhandlingar<br />
för samhällsutvecklingen, men Stråth utvecklade inte denna insikt teoretiskt. Denna uppsats kommer<br />
för att förstå samhällets utveckling använda den nya politiska ekonomins teori, som är förenlig med<br />
Stråths analys. I tabell 1 illustreras att denna uppsats, förutom empirisk kunskap, tar med sig tre<br />
perspektiv från den tidigare forskningen: tesen om den <strong>industriella</strong> <strong>revolutionen</strong>, medvetande- <strong>och</strong><br />
problemlösningsperspektivet <strong>och</strong> förhandlingsperspektivet. Ett kryss i rutan betecknar vilken eller<br />
vilka forskare som detta perspektiv är hämtat från.<br />
Tabell 1. Uppsatsens relation till tidigare forskning<br />
Stråth 1987 Mahon<br />
10<br />
Rolandsson<br />
2003<br />
Stranne 2004 Sjölander<br />
2005<br />
1991<br />
Tes om <strong>tredje</strong> industriell<br />
revolution<br />
X X<br />
Medvetande- <strong>och</strong><br />
problemlösningsperspektiv<br />
X X X<br />
Förhandlingsperspektiv X X X<br />
Tesen om den <strong>tredje</strong> <strong>industriella</strong> <strong>revolutionen</strong> formuleras i kapitel 3. Medvetande- <strong>och</strong> problemlösningsperspektivet<br />
handlar om hur intressegrupper analyserar samhället, identifierar problem <strong>och</strong> formulerar lösningar<br />
på dessa, lösningar som de därefter förhandlar om med andra intressegrupper, politiker etc. Med<br />
förhandlingsperspektiv menar jag Stråths betoning på ekonomins <strong>och</strong> politikens ofrånkomliga <strong>och</strong> starka<br />
samband. Som Douglass C North betonat är även det fria marknadssystemet något som måste<br />
26 Sandkull <strong>och</strong> Johansson 2000 s 157
Change language