Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

kompromisser, koalitioner och konflikter. Marknaden själv är enligt det politisk-ekonomiska
perspektivet en samhällelig, social, skapelse och process, inte något som står utanför politikens
konflikter 36. Här delar den politisk-ekonomiska forskningen alltså premisser med den
institutionalistiska teorin 37. Med detta perspektiv kan studier av ekonomisk utveckling aldrig
begränsas till att bara behandla teknologi, produktivitet och arbetsorganisation, utan bör även
behandla intressegruppers utvecklingar och förhållanden.
Denna uppsats behandlar organiserade intressen och samhällskonflikter vilket, som Le Gales
och Voelzhow skriver, tillhör den nya politiska ekonomins viktigaste motiv. De viktigaste
intressegrupperna i en nationell ekonomi är arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer, men
även konsumentorganisationer och andra organisationer kan spela roll. Dessa organisationer
företräder intressen, som kan vara sammanfallande med eller motstridiga andra aktörers intressen.
Hall och Soskice formulerar det som att
”we see the political economy as a terrain populated by multiple actors, each of whom
seeks to advance his interests in a rational way in strategic interactions with others” 38.
Hall och Soskice delar alltså den neoklassiska nationalekonomins uppfattning att ekonomin består av
rationellt agerande aktörer som agerar enligt sina intressen, vilket är en premiss även för denna
uppsats, men jag hävdar även att en aktörs ”intresse” aldrig är objektivt eller evigt, utan tvärtom
något som ständigt omförhandlas i konflikt och kompromiss med andra aktörer 39. Den nya politiska
ekonomins intresse för intressekonflikter i ett samhälleligt perspektiv har den mer gemensamt med
maktresursskolan (Esping-Andersen, Korpi) än med den neoklassiska nationalekonomin. Sociologen
Walter Korpi, som arbetade med ett maktresursperspektiv, hävdar i en bok om svensk politik något
som passar väl in även i ett politisk-ekonomiskt perspektiv. Korpi skriver att det är relevant att
“se samhällsförändring som ett resultat av människornas försök att lösa viktiga problem
som de ställs inför. Samhällsförändringar av större eller mindre omfattning blir
därigenom inte några anonyma eller mystiska processer utan resultatet av att
människorna i samverkan eller i strid med varandra försöker finna lösningar på vad som
de uppfattar som samhälleliga problem.” 40
36 Detta formuleras klart av Stubbs och Underhill 2006, s 4-7.
37 Bland andra Geoffrey Hodgson står för en heterodox institutionalism med klara likheter med den nya politiska
ekonomin.
38 Hall och Soskice 2001 s 6. Vidare om hur intressekoalitioner formar politik i den avancerade kapitalismen, se
Gourevitch 1986; Mares 2000; Swenson och Pontusson 2000.
39 Stråth 2000b s 27
40 Korpi 1981 s 22. Korpis boks titel Den demokratiska klasskampen illustrerar väl hans maktresursperspektiv.
14