Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
arbetsmarknadens utveckling, men perspektivet är detsamma: arbetsmarknadens utveckling handlar<br />
inte bara om yttre faktorer (som teknologi eller konkurrenssituationen) utan även om förhandlingar<br />
<strong>och</strong> kompromiss, om diskurser <strong>och</strong> agerande. Schmidt skriver om diskurs att<br />
“Discourse, as defined herein, consists of whatever policy actors say to one another and<br />
to the public in their efforts to generate and legitimize a policy programme. As such,<br />
discourse encompasses both a set of policy ideas and values and an interactive process of<br />
policy construction and communication. /.../ In its interactive dimension, discourse<br />
performs a coordinative function by providing a common language and framework for<br />
the construction of a policy programme and a communicative function through the<br />
public presentation and deliberation of the policy programme.” 48<br />
Uppsatsen följer Schmidts definition <strong>och</strong> perspektiv på ”diskurs” <strong>och</strong> studerar alltså <strong>Metall</strong>s<br />
fortlöpande formulerande av sitt policyprogram, (framför allt genom förbundets organisatoriska<br />
intellektuella) i sin samhälleliga kontext. Uppsatsen är ekonomihistorisk med ett fokus på<br />
samhälleliga processer <strong>och</strong> texterna som studeras är korta <strong>och</strong> inte särskilt avancerade; därför<br />
används inte någon avancerad modell för textanalys. Uppsatsens textanalys har ett deskriptivt <strong>och</strong><br />
kontextuellt-analytiskt syfte: att förstå hur <strong>Metall</strong>s ståndpunkter förändrats under perioden 1975-<br />
1989. I textanalysen kommer därför ringa uppmärksamhet ägnas åt frågor om hur rimlig <strong>och</strong> korrekt<br />
argumentationen är; uppsatsen är ingen utvärdering av <strong>Metall</strong>s politiska alternativ utan en analys av<br />
detsamma 49.<br />
Materialet<br />
Materialet som valts för studien är artiklar i förbundets medlemstidning <strong>Metall</strong>arbetaren från<br />
1975 till 1989. För att få en kontinuerlig <strong>och</strong> detaljerad bild av hur <strong>Metall</strong>s medvetande om <strong>och</strong><br />
inställning till den <strong>tredje</strong> <strong>industriella</strong> <strong>revolutionen</strong> <strong>och</strong> globaliseringen har utvecklats, torde en sådan<br />
undersökning vara relevant. Ledarartiklarna i <strong>Metall</strong>arbetaren företräder förbundets ståndpunkt, <strong>och</strong> en<br />
studie av en mängd ledarartiklar över tid bör därför ge en god insikt i hur <strong>Metall</strong>s ståndpunkter <strong>och</strong><br />
policyprogram utvecklas. Det finns också många artiklar i tidningen där <strong>Metall</strong>s företrädare <strong>och</strong><br />
organisatoriska intellektuella, som ordförande, utredare <strong>och</strong> <strong>Metall</strong>ekonomer, uttalar sig. Dessa<br />
artiklar ses också som viktiga, då dessa personer är viktiga för att utveckla förbundets samhällsanalys<br />
48 Schmidt 2002 s 210<br />
49 Bergström <strong>och</strong> Boréus 2005 s 91 skriver att argumentationsanalys kan ha tre syften: deskriptivt, preskriptivt <strong>och</strong> att<br />
undersöka argumentationens bärkraft. Den föreliggande uppsatsens textanalys rör alltså framför allt det första av dessa<br />
tre syften.<br />
18
Change language