Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
flyttar utomlands. I argumentationen för ökad planering stod sysselsättningen i centrum. Privata<br />
ägare ansågs inte kunna skapa tillräckligt med jobb. Men om man rätt ska förstå argumentationen för<br />
planering <strong>och</strong> löntagarfonder bör också en annan faktor tas upp: <strong>Metall</strong>s argumentation för ökad<br />
industriell samordning över huvud taget. 1978 var Volvo <strong>och</strong> Saab på väg att fusionera, men<br />
hindrades av konkurrenspolitiska skäl. Därpå sökte Volvo ingå en affär med den norska staten, som<br />
skulle stå för stora investeringar i företaget. <strong>Metall</strong> tog ställning för båda dessa åtgärder, utifrån att de<br />
sågs som investeringsökande <strong>och</strong> därmed sysselsättningsskapande. När Volvos aktieägare stoppade<br />
Norgeaffären var bitterheten stor hos <strong>Metall</strong>, <strong>och</strong> man menade att efter de två misslyckandena (med<br />
Saab <strong>och</strong> med Norge) borde den svenska staten ingripa i bilindustrin, då aktiekapitalismen visat hur<br />
odemokratisk <strong>och</strong> oansvarig den var 82. Exemplet med Volvo visar hur <strong>Metall</strong> i slutet av 70-talet var<br />
engagerat för i att höja investeringskvoten i ekonomin – inte bara genom statlig planering <strong>och</strong><br />
fonder, utan man ville även se mer samarbete mellan privata företag.<br />
Kraven på mer statlig planering i ekonomin var inte desto mindre viktiga, <strong>och</strong> gällde också<br />
forskningen. I det Bert Lundin-citat som återgetts i början av kapitlet talar Lundin om att facket<br />
måste få vara med <strong>och</strong> påverka forskningen, för att den tekniken ska kunna användas på ett positivt<br />
sätt. Detta är ett krav som återkommer i undersökningsmaterialet, till exempel i en artikel i 2-3 1979<br />
av en <strong>Metall</strong>utredare som menar att staten, liksom i Japan, bör planera forskningen mer. 83<br />
höga löner.<br />
Som sagt hävdade <strong>Metall</strong> under perioden en ”high road”-strategi: högkvalificerad produktion,<br />
4.2 Problemidentifiering: vad är den nya tekniken <strong>och</strong> hur skall den<br />
användas?<br />
Som konstaterades i kapitlets inledning var redan 1976 den nya tekniken högst närvarande i<br />
<strong>Metall</strong>arbetarens rapportering. Bert Lundin deltog i det årets LO-kongress debatt om tekniken, <strong>och</strong><br />
framförde en i grunden positiv inställning. Hur identifierade då <strong>Metall</strong> denna process? Hur<br />
identifierade man, för att använda det teoretiska begrepp som lagts fram i kapitel 1 <strong>och</strong> 2, problemet?<br />
Först <strong>och</strong> främst kan man konstatera att implementerandet av datorer <strong>och</strong> industrirobotar i<br />
produktionen naturligtvis inte undgick de personer som var verksamma på arbetsplatsen, inklusive<br />
<strong>Metall</strong>s medlemmar. Därför är det inte så konstigt att det på LO-kongressen 1976 fördes en<br />
82 Ekberg 1979, Jansson <strong>och</strong> Svensson 1979, Åhlström 1979a, Åhlström 1979b<br />
83 Olsson 1979<br />
30