20.09.2013 Views

Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

flyttar utomlands. I argumentationen för ökad planering stod sysselsättningen i centrum. Privata<br />

ägare ansågs inte kunna skapa tillräckligt med jobb. Men om man rätt ska förstå argumentationen för<br />

planering <strong>och</strong> löntagarfonder bör också en annan faktor tas upp: <strong>Metall</strong>s argumentation för ökad<br />

industriell samordning över huvud taget. 1978 var Volvo <strong>och</strong> Saab på väg att fusionera, men<br />

hindrades av konkurrenspolitiska skäl. Därpå sökte Volvo ingå en affär med den norska staten, som<br />

skulle stå för stora investeringar i företaget. <strong>Metall</strong> tog ställning för båda dessa åtgärder, utifrån att de<br />

sågs som investeringsökande <strong>och</strong> därmed sysselsättningsskapande. När Volvos aktieägare stoppade<br />

Norgeaffären var bitterheten stor hos <strong>Metall</strong>, <strong>och</strong> man menade att efter de två misslyckandena (med<br />

Saab <strong>och</strong> med Norge) borde den svenska staten ingripa i bilindustrin, då aktiekapitalismen visat hur<br />

odemokratisk <strong>och</strong> oansvarig den var 82. Exemplet med Volvo visar hur <strong>Metall</strong> i slutet av 70-talet var<br />

engagerat för i att höja investeringskvoten i ekonomin – inte bara genom statlig planering <strong>och</strong><br />

fonder, utan man ville även se mer samarbete mellan privata företag.<br />

Kraven på mer statlig planering i ekonomin var inte desto mindre viktiga, <strong>och</strong> gällde också<br />

forskningen. I det Bert Lundin-citat som återgetts i början av kapitlet talar Lundin om att facket<br />

måste få vara med <strong>och</strong> påverka forskningen, för att den tekniken ska kunna användas på ett positivt<br />

sätt. Detta är ett krav som återkommer i undersökningsmaterialet, till exempel i en artikel i 2-3 1979<br />

av en <strong>Metall</strong>utredare som menar att staten, liksom i Japan, bör planera forskningen mer. 83<br />

höga löner.<br />

Som sagt hävdade <strong>Metall</strong> under perioden en ”high road”-strategi: högkvalificerad produktion,<br />

4.2 Problemidentifiering: vad är den nya tekniken <strong>och</strong> hur skall den<br />

användas?<br />

Som konstaterades i kapitlets inledning var redan 1976 den nya tekniken högst närvarande i<br />

<strong>Metall</strong>arbetarens rapportering. Bert Lundin deltog i det årets LO-kongress debatt om tekniken, <strong>och</strong><br />

framförde en i grunden positiv inställning. Hur identifierade då <strong>Metall</strong> denna process? Hur<br />

identifierade man, för att använda det teoretiska begrepp som lagts fram i kapitel 1 <strong>och</strong> 2, problemet?<br />

Först <strong>och</strong> främst kan man konstatera att implementerandet av datorer <strong>och</strong> industrirobotar i<br />

produktionen naturligtvis inte undgick de personer som var verksamma på arbetsplatsen, inklusive<br />

<strong>Metall</strong>s medlemmar. Därför är det inte så konstigt att det på LO-kongressen 1976 fördes en<br />

82 Ekberg 1979, Jansson <strong>och</strong> Svensson 1979, Åhlström 1979a, Åhlström 1979b<br />

83 Olsson 1979<br />

30

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!