Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

Recommendations

Info

arbetsförhållanden, och ofta (till exempel i Sverige) också utanför arbetsplatsen: det kan gälla skatter, pensioner, med mera. Men facket har också en problemlösande funktion: det är en förhandlingspartner med ett visst perspektiv på saker och ting, och som i samarbete med arbetsgivare, politiker eller vem det månde vara kan komma fram till kompromisser och lösningar av gemensamma problem. 2.2 Metod och material Metod Uppsatsen analyserar Metallarbetarförbundets ställningstaganden gentemot och som en del av den tredje industriella revolutionen. En central aktivitet för en intressegrupp är att formulera sin politik, alltså att skapa en sammanhängande argumentation som kan användas i samhälleliga förhandlingar för att uppnå mål. I termer från en lärobok i samhällsvetenskaplig textanalys är denna uppsats metod en avsändarorienterad argumentationsanalys 45. Ekonomihistorikern Jenny Andersson analyserar i sin avhandling om svensk socialpolitik olika aktörers argumentation för sina lösningar på samhälleliga problem. Andersson använder begreppen ”kamp om auktoritativ kunskap” och ”kunskapsgrupper” för att analysera socialpolitikens utveckling 46. ”Kamp om auktoritativ kunskap” innebär att olika aktörer framställer sina idéer om samhället och argumenterar för dem; denna kamp pågår i riksdagen såväl som i tidningar, reklam och organisationsarbete. Det finns aldrig en total överenskommelse varken om hur samhället faktiskt ser ut eller om hur det bör se ut, utan argumentationen – ”kampen om auktoritativ kunskap” pågår ständigt. ”Kunskapsgrupper” är Anderssons begrepp för de aktörer som skapar och sprider idéerna. Kunskapsgrupper kan vara politiska partier, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och en mängd andra organisationer. Anderssons avhandling, där ”kampen om auktoritativ kunskap” analyseras i förhållande till den samhällsekonomiska utvecklingen, influerar denna uppsats då avhandlingen visar möjligheten av ”diskursiva” undersökningar som inte tappar bort den materiella utvecklingens betydelse. De vanliga medlemmarna i Metall (”rank and file”) är inte den del av Metall som här kommer att ägnas mest uppmärksamhet. Uppsatsen fokuserar tvärtom på vad jag vill kalla för organisatoriska intellektuella (jfr Anderssons ”kunskapsgrupper”). I all samhällsförändring spelar intellektuella – här 45 Bergström och Boréus 2005. Om avsändarorienterad analys se s 26; om argumentationsanalys se kapitel 3. 46 Andersson 2003 16
definierade som personer som har till yrke eller uppdrag att analysera samhället och debattera det samma – en roll. Inte minst gäller detta organisatoriska intellektuella, personer som arbetar för någon organisation – till exempel ett politiskt parti eller en fackförening – med att analysera och formulera. I Sverige spelar fackföreningarnas ekonomer och utredare historiskt en viktig roll; ett tydligt exempel på detta är LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner och den arbetsmarknadsmodell som uppkallades efter dem. Under hela undersökningsperioden hade Metall anställda utredare och ekonomer, alltså organisatoriska intellektuella som professionellt och på heltid sysslar med att analysera samhället och formulera problemlösningar, utifrån Metalls intresse och politiska ståndpunkt. I Metallarbetaren yttrar dessa organisatoriska intellektuella sig flitigt, bland annat i form av krönikor i näst intill varje nummer. Därtill är också journalisterna på förbundets tidning Metallarbetaren organisatoriska intellektuella. Också de ägnar sig åt att analysera och formulera, utifrån Metalls intresse och ståndpunkt. Metalls organisatoriska intellektuella är inte arbetare, inte metallarbetare, men företräder ändå i kraft av sina positioner som utredare, ekonomer och journalister förbundet. På så sätt är deras analyser och förslag viktiga att studera, som en del av det svenska samhället och dess utveckling. I teoriavsnittet betonades – se till exempel citaten från Hall och Soskice samt Korpi – att samhällelig förändring alltid involverar mänskligt (rationellt, målmedvetet) agerande, där intressen spelar roll. På ett metodplan motsvarar detta statsvetaren Vivien A Schmidts form av ”diskursanalys”, en metod för att fånga den argumenterande, diskursiva aspekten av samhällsförändring. Schmidt konstaterar i ett arbete om olika europeiska välfärdsmodellers utveckling att politisk utveckling aldrig är determinerad av exogena faktorer (teknologi, utrikesrelationer eller något annat) utan att icke-politiska händelser och processer i ett samhälle påverkar och influerar den ständiga ”kampen om auktoritativ kunskap” (med Anderssons begrepp) eller diskussionen. Schmidt formulerar det som att “whatever the external pressures for change, welfare state adjustment is a process of internal negotiation and compromise between states and citizens about whether, how, and to what end to alter existing practices. Thus, it is not just a question of interests but also a question of ideas and values, as conveyed through discourses that seek to convince citizens that reforms that may reverse long-established policy legacies and preferences are not only necessary but also appropriate.” 47 Schmidts undersökning rör som synes välfärdsstatsutveckling medan denna uppsats handlar om 47 Schmidt 2003 s 129 17
Page 1 and 2: Metallarbetarförbundet och den tre
Page 3 and 4: Innehåll Abstract s 2 1. Inledning
Page 5 and 6: Uppsatsen är strukturerad som föl
Page 7 and 8: inställningar skedde åren runt 19
Page 9 and 10: ackumulationsregimen, samt klass- g
Page 11 and 12: institutionaliseras, alltså befäs
Page 13 and 14: och undersökningar kräver olika t
Page 15: Bo Stråth står för ett liknande
Page 19 and 20: och politiska hållning. Även rapp
Page 21 and 22: Den strukturella förändring av sy
Page 23 and 24: Tabellen visar att Japans och Sydko
Page 25 and 26: Förhållandena konkurrensutsatt -
Page 27 and 28: utvecklingen och forskningen.” 68
Page 29 and 30: hållning till mjukvalutestrategin:
Page 31 and 32: diskussion om datorerna som, betrak
Page 33 and 34: exempel konstateras det 1980 i ett
Page 35 and 36: arbetsplatsreportage med både posi
Page 37 and 38: aktieägarna stoppade Volvos Norgea
Page 39 and 40: 5. Metall och globaliseringen 1975-
Page 41 and 42: var något för Metall att accepter
Page 43 and 44: fler rättigheter, utan med att de
Page 45 and 46: Vår tveksamhet till den nu nästan
Page 47 and 48: man med artiklar om den nya konkurr
Page 49 and 50: Studieresan till Bryssel 1988 är e
Page 51 and 52: erfarenheterna av facklig medverkan
Page 53 and 54: över gränserna; 1988 arbetade en
Page 55 and 56: oss och undersökningsperiodens slu
Page 57 and 58: Sydostasien, Östeuropa eller Afrik
Page 59 and 60: globaliseringskapitlet, kapitel 5,
Page 61 and 62: globaliseringen att kapitalet stär
Page 63 and 64: Jutterström, Stig. 1985d. ”Visst
Page 65 and 66: Wall, Carin. 1978b. ”Elektroniken
Page 67 and 68:
Cambridge: Cambridge University Pre
Page 69:
Stranne, Staffan. 2004. Produktion
show all

Metall och tredje industriella revolutionen - Juhani Kulo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?